BESLUT MEDDELAT AV FÖRSTAINSTANSRÄTTENS ORDFÖRANDE
den 2 juli 2004 ( *1 )
I mål T-422/03 R II,
Enviro Tech Europe Ltd, Surrey (Förenade kungariket),
Enviro Tech International Inc., Chicago (Förenta staterna),
företrädda av advokaterna C. Mereu och K. Van Maidegem,
sökande,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av X. Lewis och F. Simonetti, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg,
svarande,
angående en ansökan om, för det första, ”uppskov med införandet av nPB” vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 19), för det andra, uppskov med verkställigheten av införandet av nPB i kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548 (EUT L 152, s. 1), och, för det tredje, ansökan om att rätten skall förordna om andra interimistiska åtgärder,
meddelar
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS ORDFÖRANDE
följande
Beslut
Tillämpliga bestämmelser
Allmänt tillämpliga bestämmelser
1
I rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 19), i dess lydelse enligt rådets direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 om ändring för sjunde gången i direktiv 67/548 (EGT L 154, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 23, s. 17), fastställs regler för försäljning av vissa ”ämnen”, vilka definieras som ”kemiska grundämnen och deras föreningar i naturlig eller framställd form, inklusive eventuella tillsatser nödvändiga för att bevara produkternas stabilitet och eventuella föroreningar som härrör från tillverkningsprocessen, men exldusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att detta påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning”.
2
Sedan antagandet har direktiv 67/548 ändrats vid ett flertal tillfällen och senast genom kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548 (EUT L 152, s. 1).
3
I artikel 4 i direktiv 67/548, i dess ändrade lydelse, föreskrivs att ämnen skall klassificeras på grundval av sina inneboende egenskaper enligt de i artikel 2.2 i direktivet fastställda kategorierna. Den omständigheten att ett kemiskt ämne klassificeras som farligt medför en skyldighet att förse förpackningen med en lämplig märkning, som bland annat skall innehålla faresymboler, standardfraser (Rfraser), som anger särskilda risker som är förenade med användningen av ämnet, och standardfraser (S-fraser), med skyddsanvisningar för en säker användning av ämnet.
4
Enligt artikel 2.2 i direktiv 67/548, i dess ändrade lydelse, avses med ”farliga” ämnen och preparat, i den mening som avses i detta direktiv, bland annat ämnen och preparat som är ”synnerligen brandfarliga”, ”mycket brandfarliga”, ”brandfarliga” eller ”skadliga för fortplantningen”.
5
I artikel 4.2 i direktiv 67/548, i dess ändrade lydelse, stadgas att de allmänna principerna för klassificering och märkning av ämnen och preparat skall tillämpas enligt kriterierna i bilaga VI, utom i fall då andra krav för farliga preparat anges i särskilda direktiv.
6
I punkt 4.2.3 i bilaga VI till direktiv 67/548, i dess ändrade lydelse, anges de kriterier som är tillämpliga på reproduktionstoxiska effekter, och ämnen med en sådan effekt delas upp i följande tre kategorier:
—
Kategori 1: ”ämnen som försämrar fertiliteten hos människa” och ”ämnen som orsakar toxiska effekter på embryo/foster eller avkomman hos människa”.
—
Kategori 2: ”ämnen som skall betraktas som om de försämrar fertiliteten hos människa” och ”ämnen som skall betraktas som om de orsakar toxiska effekter på embryo/foster eller avkomman hos människa”.
—
Kategori 3: ”ämnen som möjligen kan försämra fertiliteten hos människa” och ”ämnen som möjligen kan orsaka toxiska effekter på embryo/foster eller avkomman hos människa”.
Anpassningt av direktiv 67/548 till tekniska framsteg
7
I artikel 28 i direktiv 67/548, i dess ändrade lydelse, föreskrivs följande:
”Nödvändiga ändringar för att anpassa bilagorna till den tekniska utvecklingen skall beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 29.”
8
I sitt yttrande har kommissionen angett att när den i praktiken utarbetar ett första utkast till åtgärder för att anpassa direktiv 67/548 till tekniska framsteg, samråder den med arbetsgruppen för klassificering och märkning (nedan kallad arbetsgruppen). Gruppen består av experter på toxikologi och klassificering, som utsetts av medlemsstaterna, företrädare för den kemiska industrin och företrädare för den industrisektor som särskilt berörs av varorna i fråga. Efter samråd med arbetsgruppen lägger kommissionen fram ett förslag till åtgärder till den kommitté som inrättats genom artikel 29 i direktiv 67/548 (nedan kallad föreskrivande kommittén).
9
I artikel 29 i direktiv 67/548, i dess ändrade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 807/2003 av den 14 april 2003 om anpassning till beslut 1999/468/EG av de bestämmelser i rättsakter som rådet antagit enligt samrådsförfarandet (enhällighet) som avser de kommittéer som biträder kommissionen när den utövar sina genomförandebefogenheter (EUT L 122, s. 36), föreskrivs följande:
”1.
Kommissionen skall biträdas av en kommitté.
2.
När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.”
10
I artikel 5 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, s. 23) föreskrivs följande:
”1.
Kommissionen skall biträdas av en föreskrivande kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.
2.
Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden får bestämma med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare i kommittén skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.
3.
Kommissionen skall, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8, själv anta de föreslagna åtgärderna om de är förenliga med kommitténs yttrande.
...”
Bakgrund och förfarande
11
N-propylbromid (nedan kallat nPB) är ett flyktigt organiskt lösningsmedel som används framför allt vid rengöring inom industrin.
12
Enviro Tech Europe Ltd och Enviro Tech International Inc. (nedan kallade sökandena) ägnar sig enbart åt tillverkning och försäljning av en produkt som tillverkas av nPB och som kallas Ensolv. Det förstnämnda bolaget är det europeiska dotterbolaget till det sistnämnda bolaget och innehar ensamrätten till försäljning av Ensolv i Europa.
13
Till följd av antagandet av kommissionens direktiv 91/325/EEG av den 1 mars 1991 om anpassning till tekniska framsteg för tolfte gången av direktiv 67/548 (EGT L 180, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 20, s. 120) klassificerades nPB i bilaga I till direktiv 67/548 som irriterande och brandfarligt ämne.
14
Vid arbetsgruppens möte den 16-18 januari 2002 föreslog direktören för Health & Safety Executive (hälso- och säkerhetsstyrelsen i Förenade kungariket, nedan kallad HSE) att nPB skulle klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 2.
15
Senare, under april månad 2002, föreslog HSE att nPB skulle klassificeras som mycket brandfarligt ämne på grundval av resultaten av ett nytt vetenskapligt test.
16
Sedan dess har sökandena vid ett flertal tillfällen protesterat mot detta förslag till klassificering vid HSE, Europeiska kemikaliebyrån och arbetsgruppen, och lagt fram vetenskapliga uppgifter och argument till stöd för sin ståndpunkt.
17
Vid sitt möte i januari 2003 beslutade arbetsgruppen att rekommendera att nPB skulle klassificeras som mycket brandfarligt och reproduktionstoxiskt ämne i kategori 2. Efter antagandet av detta beslut har sökandena förgäves försökt övertyga arbetsgruppen om att på nytt ta upp diskussionen rörande nPB.
18
Den 29 augusti och den 29 september 2003 sände sökandena två skrivelser till kommissionen, i vilka de bland annat bad att kommissionen skulle vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till de fel som, enligt sökandena, låg till grund för arbetsgruppens rekommendationer beträffande nPB.
19
I två skrivelser av den 3 november 2003 till sökandena uppgav kommissionen att de argument som hade angetts i deras skrivelser av den 29 augusti och den 29 september 2003 inte motiverade en ändring av den klassificering av nPB som arbetsgruppen rekommenderat (nedan kallade de omtvistade rättsakterna).
20
Sökandena väckte, genom ansökan som registrerades vid förstainstansrättens kansli den 23 december 2003, talan om ogiltigförklaring av de omtvistade rättsakterna och en skadeståndstalan.
21
Strax efter det att talan rörande huvudsaken väcktes informerades sökandena om att föreskrivande kommittén skulle ha ett möte den 15 januari 2004 för att godkänna anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548.
22
Sökandena ingav, genom särskild handling som registrerades vid förstainstansrättens kansli den 30 december 2003, med stöd av artiklarna 242 EG och 243 EG en första ansökan om interimistiska åtgärder i syfte att rätten skulle förordna om uppskov med verkställigheten av de omtvistade rättsakterna och att kommissionen skulle förpliktas att vid föreskrivande kommitténs nästa möte, vilket var planerat till den 15 januari 2004, inte föreslå att klassificeringen av nPB skulle ändras i samband med anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548, till dess målet rörande huvudsaken har avgjorts.
23
I sitt yttrande uppgav kommissionen att föreskrivande kommitténs möte aldrig hade planerats äga rum den 15 januari 2004 och att mötet hade skjutits upp på obestämd tid.
24
Den 3 februari 2004 fattades ett beslut om att avslå den första ansökan om interimistiska åtgärder (mål T-422/03 R, Envirotech m.fl. mot kommissionen, REG 2004, s. I-469) (nedan kallat beslutet av den 3 februari 2004). I beslutet ansåg förstainstansrättens ordförande i huvudsak att det saknades anledning att ta ställning till frågan huruvida talan rörande huvudsaken kunde tas upp till sakprövning och att ett uppskov med verkställigheten av de omtvistade rättsakterna inte var av någon nytta för sökandena, eftersom ett sådant uppskov inte skulle kunna förhindra kommissionen att föreslå en ändrad klassificering av nPB. I fråga om sökandenas andra yrkanden ansåg förstainstansrättens ordförande att det inte var nödvändigt att pröva de allvarliga och irreparabla skador som gjordes gällande, eftersom de antaganden som låg till grund för dessa under alla omständigheter var alltför hypotetiska för att motivera att interimistiska åtgärder beviljades.
25
Svaranden har, genom särskild handling som registrerades vid förstainstansrättens kansli den 9 februari 2004, med stöd av artikel 114 i förstainstansrättens rättegångsregler gjort en invändning om rättegångshinder i målet rörande huvudsaken.
26
Sökandena har, genom handling av den 5 april 2004 som registrerades vid förstainstansrättens kansli samma dag, ingett en andra ansökan om interimistiska åtgärder med stöd av artiklarna 242 EG och 243 EG, i syfte att rätten bland annat skall förordna om uppskov med ”kommissionens införande av nPB vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548”. I ansökan har sökandena uppgett att föreskrivande kommittén skulle ha ett möte den 14 april 2004 för att anta förslaget till anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548. Sökandena har vidare begärt att rätten skall besluta om ansökan med stöd av artikel 105.2 i rättegångsreglerna innan yttrande inkommit från kommissionen.
27
På rättens begäran bekräftade kommissionen den 7 april 2004 att föreskrivande kommitténs möte för att anta förslaget till anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548 skulle hållas den 14 april 2004.
28
Den 13 april 2004 ingav sökandena självmant vissa handlingar till förstainstansrättens kansli. Sökandena uppgav att de inte hade fått kännedom om dessa handlingar förrän efter det att de ingett sin ansökan om interimistiska åtgärder. Rätten beslutade att föra dessa handlingar till akten i målet.
29
Den 23 april 2004 ingav kommissionen ett yttrande beträffande dessa handlingar. Kommissionen informerade även rätten om att föreskrivande kommittén den 14 april 2004 hade godkänt förslaget om en ändrad klassificering av nPB dels som mycket brandfarligt ämne (R 11), dels som reproduktionstoxiskt ämne i kategorierna 2 (R 60) och 3 (R 63).
30
Den 14 maj 2004 ingav sökandena nya handlingar till rätten och uppgav att kommissionen den 29 april 2004 formellt hade antagit direktiv 2004/73 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548 och antagit klassificeringen av nPB under kategorierna R 11 och R 60. Med beaktande av dessa uppgifter framställde sökandena nya yrkanden om att införandet av nPB i direktiv 2004/73 tills vidare inte skall verkställas. Den 17 maj 2004 beslutade rätten att föra de nya handlingarna till akten i målet. Den 26 maj 2004 ingav kommissionen ett yttrande över dessa nya handlingar och yrkanden.
Yrkanden
31
I ansökan har sökandena yrkat att rätten skall
—
”fastslå att deras ansökan kan tas upp till prövning och är grundad” (nedan kallat det första yrkandet),
—
”fastslå att det är nödvändigt att förordna om interimistiska åtgärder för att förhindra att sökandena orsakas irreparabel skada” (nedan kallat det andra yrkandet),
—
”förordna om uppskov med kommissionens införande av nPB vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548 till dess att målet rörande huvudsaken har avgjorts” (nedan kallat det tredje yrkandet),
—
”förordna om varje annan interimistisk åtgärd som [rätten] anser lämplig för att förhindra en ändrad klassificering av nPB i kategorierna R 11 och R 60” (nedan kallat det fjärde yrkandet), och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
32
I skrivelsen av den 14 maj 2004 har sökandena även yrkat att rätten skall
—
”förordna om uppskov med införandet av nPB vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548” (nedan kallat det femte yrkandet),
—
”förplikta kommissionen att omedelbart underrätta medlemsstaterna om att införandet har skjutits upp till dess att målet rörande huvudsaken har avgjorts” (nedan kallat det sjätte yrkandet), och
—
”förordna om varje annan åtgärd som krävs för att garantera sökandena ett interimistiskt rättsligt skydd” (nedan kallat det sjunde yrkandet).
33
Kommissionen har yrkat att rätten skall
—
avslå ansökan om interimistiska åtgärder, och
—
förplikta sökandena att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
34
I artikel 104.2 i rättegångsreglerna föreskrivs att en ansökan om interimistiska åtgärder skall ange föremålet för talan, de omständigheter som ställer krav på skyndsamhet och de faktiska och rättsliga grunder på vilka den begärda åtgärden omedelbart framstår som befogad (fumus boni juris). Dessa villkor är kumulativa, vilket innebär att det inte kan förordnas om interimistiska åtgärder när ett av villkoren inte är uppfyllt (beslut meddelat av domstolens ordförande den 14 oktober 1996 i mål C-268/96 P(R), SCK och FNK mot kommissionen, REG 1996, s. I-4971, punkt 30). Rätten skall även i förekommande fall göra en avvägning mellan de föreliggande intressena (beslut meddelat av domstolens ordförande den 23 februari 2001 i mål C-445/00 R, Österrike mot rådet, REG 2001, s. I-1461, punkt 73).
35
Vid denna helhetsbedömning förfogar rätten över ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning, och den är fri att med avseende på de särskilda omständigheterna i fallet i fråga avgöra det sätt på vilket det skall prövas om dessa villkor är uppfyllda liksom i vilken ordning denna prövning skall utföras, då det inte finns någon bestämmelse i gemenskapsrätten i vilken det föreskrivs ett redan upprättat analysschema för bedömningen av om det är nödvändigt att bevilja interimistiska åtgärder (beslut meddelat av domstolens ordförande den 19 juli 1995 i mål C-149/95 P(R), kommissionen mot Atlantic Container Line m.fl., REG 1995, s. I-2165, punkt 23).
Partemas argument
Upptagande till sakprövning
36
I sitt yttrande har kommissionen påpekat att sökandena har yrkat uppskov med en annan rättsakt än den som de har yrkat skall ogiltigförklaras i talan rörande huvudsaken. Kommissionen har vidare angett att det inte är nödvändigt att pröva denna fråga, eftersom det är uppenbart att talan rörande huvudsaken, och följaktligen ansökan om interimistiska åtgärder, inte kan tas upp till prövning. Vad i synnerhet beträffar frågan huruvida talan rörande huvudsaken kan tas upp till prövning har kommissionen hävdat att det är uppenbart att talan om ogiltigförklaring som väckts av sökandena skall avvisas, eftersom sökandena försöker angripa rättsakter som inte påverkar deras rättsliga ställning.
37
Sökandena har däremot hävdat att de har rätt att väcka talan mot de omtvistade rättsakterna enligt artikel 230 fjärde stycket EG, eftersom rättsakterna är beslut av kommissionen som har undertecknats av en direktör och som är direkt riktade till dem. Sökandena behöver därför inte styrka att de omtvistade rättsakterna berör dem direkt och personligen, eftersom detta kriterium endast är tillämpligt på beslut riktade till tredje man. Sökandena har även hävdat att de har talerätt enbart med stöd av förstainstansrättens resonemang i dom av den 30 januari 2002 i mål T-54/99, max.mobil mot kommissionen (REG 2002, s. II-313, punkt 71).
Huruvida åtgärderna vid ett första påseende framstår som befogade (famus boni juris)
38
Sökandena anser att deras talan avseende de omtvistade rättsakterna inte är uppenbart ogrundad. För en mer detaljerad framställning av sökandenas argument i frågan huruvida åtgärderna vid ett första påseende framstår som befogade (fumus boni juris) hänvisar rätten i huvudsak till punkterna 36-40 i beslutet av den 3 februari 2004.
Krav på skyndsamhet
39
I ansökan av den 5 april 2004 uppgav sökandena att de interimistiska åtgärderna krävs på grund av att det är nödvändigt att skyndsamt förhindra antagandet, som då planerades till den 14 april 2004, av anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548. I synnerhet har sökandena hävdat att antagandet och verkställandet av kommissionens beslut att ändra klassificeringen av nPB, varigenom den ändrade klassificeringen vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548 blir slutgiltig, medför tre negativa konsekvenser som kan orsaka sökandena allvarlig och irreparabel skada, och denna skada kan för övrigt fastställas med en tillräcklig grad av säkerhet.
40
Sökandena har först hävdat att den nya klassificeringen av nPB som mycket brandfarligt och reproduktionstoxiskt ämne i kategori 2 gör att deras patent på Ensolv blir ogiltigt, eftersom patentet grundas på nPB:s svårantändliga och ofarliga egenskaper.
41
Sökandena har vidare hävdat att den nya klassificeringen av nPB som mycket brandfarligt ämne tvingar dem, för det första, att identifiera denna produkt som mycket brandfarlig och ändra sitt varuinformationsblad. För det andra tvingas de att ändra sin praxis vad gäller transport, hantering och lagring. För det tredje tvingas de att råda sina kunder att göra samma sak, till följd av bestämmelserna i direktiv 67/548 jämförda med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (EGT L 200, s. 1). Dessa olika krav kommer att medföra att sökandenas kunder inte längre kan särskilja Ensolv från andra produkter. Eftersom sökandenas verksamhet bygger enbart på denna produkt är deras fortsatta existens hotad.
42
Sökandena har slutligen påpekat att den nya klassificeringen av nPB som reproduktionstoxiskt ämne i kategori 2 medför en skyldighet för dem att snarast möjligt föreslå och erbjuda ”säkrare” alternativ till nPB, i enlighet med rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar (EGT L 85, s. 1). Den nya klassificeringen kommer även att medföra en ändring av reglerna för godkännande av nPB enligt den framtida ”Reach”-förordningen.
43
Sökandena har tillagt att om nPB gradvis tas bort från marknaden eller inte längre köps på grund av vissa regler och ekonomiska krav, kommer sökandena att upphöra med sin verksamhet, vilket medför att de framtida förlusterna och skadan inte går att fastställa eller ersätta.
Intresseawägningen
44
När det gäller intresseawägningen har sökandena påpekat i sin ansökan att de interimistiska åtgärder som ansökan avser endast skulle medföra att den nuvarande situationen bibehölls till dess målet rörande huvudsaken har avgjorts.
45
Sökandena har tillbakavisat antagandet att nPB kan klassificeras som brandfarligt ämne utan att lämpliga tester stöder denna ståndpunkt, och de anser att den nuvarande klassificeringen utgör en tillräcklig varning för användarna av nPB vad gäller ämnets påstått brandfarliga egenskaper. En klassificering av ämnet som mycket brandfarligt skulle inte tjäna något annat syfte, utan skulle tvärtom leda till att sökandena tvingades upphöra med sin verksamhet innan målet rörande huvudsaken har avgjorts. Sökandena har dessutom påpekat att sedan nPB lanserades i Europa och övriga världen har det aldrig rapporterats om någon incident som orsakats av detta ämnes påstått brandfarliga egenskaper.
46
Sökandena har hävdat att samma resonemang kan föras mot förslaget att ändra klassificeringen av nPB till reproduktionstoxiskt ämne i kategori 2, eftersom sökandena, om de interimistiska åtgärderna inte beviljas, är tvungna att omedelbart lägga fram och genomföra ett program för att gradvis upphöra att använda nPB i enlighet med direktiv 1999/13.1 andra hand är sökandena redo att godta en tillfällig klassificering som reproduktionstoxiskt ämne i kategori 3, till dess att målet rörande huvudsaken har avgjorts.
47
Slutligen har sökandena påpekat att det är särskilt viktigt att i förevarande mål bevilja de interimistiska åtgärder som ansökan avser, eftersom det dessutom finns ett behov av att klargöra att kommissionen inte får klassificera ämnen utan att använda de testmetoder och de kriterier för klassificering som särskilt föreskrivs i direktiv 67/548 och att försiktighetsprincipen inte kan tillämpas vid klassificering som sker på grundval av ämnets farlighet, och slutligen klargöra arbetsgruppens roll och behörigheter vid antagandet av politiska beslut.
Rättens bedömning
48
Inledningsvis skall det påpekas att det utgör tvingande rätt att iaktta rättegångsreglerna, i synnerhet sakprövningsförutsättningarna i fråga om ansökningar om interimistiska åtgärder (se, för ett liknande resonemang, beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 7 maj 2002 i mål T-306/01 R, Aden m.fl. mot rådet och kommissionen, REG 2002, s. II-2387, punkterna 43-46).
49
Med hänsyn till vad som framgår av handlingarna i målet anser rätten att den har tillgång till alla uppgifter som krävs för att ta ställning till ansökan om interimistiska åtgärder, utan att det är nödvändigt att höra parterna.
50
Rätten anser att det i förevarande fall är lämpligt att i tur och ordning analysera de yrkanden som sökandena har framställt, vilka återges i punkterna 31 och 32 ovan. Det är i det avseendet inte nödvändigt att ta ställning till huruvida det vid första anblicken är uppenbart att talan rörande huvudsaken skall avvisas.
51
När det gäller det första och det andra yrkandet är det inte nödvändigt att bedöma huruvida dessa yrkanden i sig kan vara av någon nytta för sökandena. Det är uppenbart att frågan huruvida dessa yrkanden skall bifallas är avhängig av att de övriga yrkandena kan prövas och är välgrundade.
52
Vad därefter beträffar det tredje yrkandet, om att rätten skall förordna om uppskov med ”kommissionens införande av nPB vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548”, konstaterar rätten att yrkandets utformning är särskilt tvetydig. Eftersom ”införandet av nPB vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548” bokstavligt talat endast kan följa av det slutgiltiga antagandet av denna text, förefaller det som om det tredje yrkandet skall tolkas så, att det avser uppskov med verkställigheten av den slutgiltiga text som kommissionen har antagit. Vissa avsnitt i ansökan om interimistiska åtgärder tyder dock på att sökandena, genom detta yrkande, i själva verket yrkar att rätten skall förhindra kommissionen och/eller föreskrivande kommittén att utöva sin lagstiftningskompetens vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548. Detta gäller särskilt de avsnitt där sökandena har uppgett att de avser att förhindra antagandet av det förslag som kommissionen lagt fram till föreskrivande kommittén.
53
Det är inte nödvändigt att rätten tar ställning till frågan huruvida denna oklarhet i sig medför att det tredje yrkandet inte kan prövas, eftersom det under alla omständigheter framgår att yrkandet skall ogillas.
54
För det första, i den mån det tredje yrkandet skall tolkas så, att det syftar till att förhindra kommissionen och/eller föreskrivande kommittén att utöva sin lagstiftningskompetens i syfte att införa nPB vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548, skall det tredje yrkandet bedömas samtidigt med det fjärde yrkandet, vilket syftar till att rätten skall förordna om ”varje annan ... åtgärd som [är] lämplig för att förhindra en ändrad klassificering av nPB i kategorierna R 11 och R 60”.
55
Det saknas anledning att undersöka huruvida dessa två yrkanden kan prövas, och i synnerhet saknas det anledning att undersöka huruvida det strider mot principerna om kompetensfördelningen mellan de olika gemenskapsinstitutionerna att förordna om interimistiska åtgärder som medför att kommissionen och föreskrivande kommittén, om än bara interimistiskt, förhindras att utöva sin lagstiftningskompetens (se analogt beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 12 juli 1996 i mål T-52/96 R, Sogecable mot kommissionen, REG 1996, s. II-797, punkterna 39-41, och den 5 december 2001 i mål T-216/01 R, Reisebank mot kommissionen, REG 2001, s. II-3481, punkt 52). Det skall däremot konstateras att dessa yrkanden inte längre har något föremål, eftersom kommissionen antog direktiv 2004/73'den 29 april 2004.
56
För det andra, om det tredje yrkandet skall tolkas så, att det syftar till att det skall förordnas om uppskov med införandet av nPB vid anpassningen till tekniska framsteg för tjugonionde gången av direktiv 67/548, skall det tredje yrkandet bedömas samtidigt med det femte yrkandet, vilket syftar till att rätten skall förordna om uppskov med verkställigheten av införandet av nPB i direktiv 2004/73. I det avseendet konstaterar rätten att dessa två yrkanden syftar till att det skall förordnas om uppskov med verkställigheten av en rättsakt som sökandena inte har begärt skall prövas inom ramen för talan rörande huvudsaken, till skillnad från vad som föreskrivs i artikel 104.1 första stycket i rättegångsreglerna.
57
Det tredje, det fjärde och det femte yrkandet skall således ogillas.
58
Följaktligen skall även det sjätte yrkandet ogillas, vilket syftar till att rätten skall förplikta kommissionen att omedelbart underrätta medlemsstaterna om att införandet inte får verkställas till dess att målet rörande huvudsaken har avgjorts.
59
Vad slutligen beträffar det sjunde yrkandet, vilket syftar till att rätten skall ”förordna om varje annan åtgärd som krävs för att garantera sökandena ett interimistiskt rättsligt skydd”, konstaterar rätten att sökandena inte har gett någon förklaring som tillräckligt klargör denna del av ansökan, vilken är vag och obestämd. I brist på mer utförliga uppgifter rörande föremålet för yrkandet, uppfyller inte ett sådant yrkande kraven i artikel 44.1 d i rättegångsreglerna, till vilken artikel det hänvisas i artikel 104.3 i rättegångsreglerna. Yrkandet kan därför inte prövas (se, för ett liknande resonemang, beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 12 februari 1996 i mål T-228/95 R, Lehrfreund mot rådet och kommissionen, REG 1996, s. II-111, punkt 58).
60
Mot bakgrund av det ovan anförda skall de yrkanden som sökandena har framställt ogillas. Följaktligen skall ansökan om interimistiska åtgärder avslås i sin helhet.
På dessa grunder fattar
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS ORDFÖRANDE
följande beslut:
1)
Ansökan om interimistiska åtgärder avslås.
2)
Beslut om rättegångskostnader kommer att meddelas senare.
Luxemburg den 2 juli 2004.
H. Jung
Justitiesekreterare
B. Vesterdorf
Ordförande
( *1 ) Rältegångsspråk: engelska.
Top