DOMSTOLENS BESLUT (åttonde avdelningen)
den 14 november 2013 ( *1 )
”Fastställande av rättegångskostnader”
I mål C‑582/11 P‑DEP,
angående en begäran om fastställande av de ersättningsgilla rättegångskostnaderna enligt artikel 145 i rättegångsreglerna, framställd den 7 juni 2013,
Schwaaner Fischwaren GmbH, Schwaan (Tyskland), företrätt av A. Jaeger‑Lenz, Rechtsanwältin,
sökande,
mot
Rügen Fisch AG, Sassnitz (Tyskland), företrätt av M. Geitz, Rechtsanwalt,
svarande,
meddelar
DOMSTOLEN (åttonde avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden C.G. Fernlund samt domarna A. Ó Caoimh och C. Toader (referent),
generaladvokat: Y. Bot,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter att ha hört generaladvokaten,
följande
Beslut
1
Förevarande mål avser fastställande av de rättegångskostnader som Schwaaner Fischwaren GmbH (nedan kallat Schwaaner Fischwaren) har förorsakats i mål C‑582/11 P, Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån.
Överklagandet
2
Rügen Fisch AG (nedan kallat Rügen Fisch) yrkade genom ett överklagande, som ingetts den 22 november 2011 enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, att den dom som meddelats av Europeiska unionens tribunal den 21 september 2011 i mål T‑201/09, Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån – Schwaaner Fischwaren (SCOMBER MIX) (nedan kallad den överklagade domen), skulle upphävas. Tribunalen hade genom den överklagade domen dels ogillat Rügen Fisch talan om ogiltigförklaring av det beslut som meddelats av den fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) den 20 mars 2009 i ärende R 230/2007-4 (nedan kallat det omtvistade beslutet), som innebar bifall av en ansökan om delvis ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket SCOMBER MIX, dels förpliktat Rügen Fisch att ersätta rättegångskostnaderna.
3
Domstolen ogillade överklagandet genom beslut av den 10 juli 2012 i mål C‑582/11 P, Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån, eftersom det var uppenbart att det i vissa delar inte kunde tas upp till sakprövning och i övriga delar var ogrundat. Domstolen förpliktade dessutom Rügen Fisch att ersätta de rättegångskostnader som harmoniseringsbyrån och Schwaaner Fischwaren hade förorsakats.
4
Eftersom Schwaaner Fischwaren och Rügen Fisch inte nådde någon uppgörelse avseende de ersättningsgilla rättegångskostnaderna i målet om överklagande, framställde Schwaaner Fischwaren förevarande begäran.
Parternas argument
5
Schwaaner Fischwaren har yrkat att domstolen ska fastställa de ersättningsgilla rättegångskostnaderna till 18 875,85 euro. Av detta belopp avser
—
14040 euro ersättning för advokatarvode,
—
2801,10 euro ersättning för mervärdesskatt,
—
1339,84 euro ersättning för resekostnader,
—
367,24 euro ersättning för olika kostnader, däribland kostnader för kopiering, porto och telekommunikation.
6
Schwaaner Fischwaren har gjort gällande att dessa kostnader var nödvändiga och inte överdrivna, bland annat med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse som utgången av målet har för dess verksamheter. Friheten att använda sig av beskrivande ord inom fiskerinäringen är nämligen av väsentlig betydelse för företagets produktion, distribution och reklam.
7
Schwaaner Fischwaren har även yrkat att domstolen ska tillerkänna företaget 300 euro för de kostnader som är hänförliga till förevarande mål om fastställande av rättegångskostnader.
8
Rügen Fisch har i första hand hävdat att Schwaaner Fischwaren ska bära sina rättegångskostnader enligt artikel 140.3 i rättegångsreglerna. Rügen Fisch har härvid gjort gällande att Schwaaner Fischwarens intervention i målet vid tribunalen, till stöd för harmoniseringsbyråns yrkanden, inte var nödvändig, lika lite som dess intervention i egenskap av övrig part i målet om överklagande, eftersom detta företag i synnerhet har framställt argument som i en mycket stor utsträckning motsvarar harmoniseringsbyråns argument.
9
Rügen Fisch har i andra hand hävdat att de rättegångskostnader som avses med begäran om fastställande inte är ersättningsgilla. Företaget har särskilt anfört att en del av fakturorna, som Schwaaner Fischwaren bifogat sin begäran, hade upprättats före dagen för ingivande av det överklagande som ledde till beslutet i det ovannämnda målet Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån. De kostnader för rådgivare som dessa fakturor avsåg motsvarar i själva verket således kostnader som har samband med förfarandet för ogiltighetsförklaring vid harmoniseringsbyrån och dess överklagandenämnd.
10
Rügen Fisch har även bestritt att Schwaaner Fischwaren kan göra gällande ombudskostnader som fakturerats av två advokater. Med hänsyn till att målet varit medelsvårt hade det nämligen varit tillräckligt att anlita endast en advokats tjänster för förandet av Schwaaner Fischwarens talan.
11
Rügen Fisch har vidare gjort gällande att de belopp som yrkats som ersättning för mervärdesskatt inte kan omfattas av förevarande begäran, eftersom Schwaaner Fischwaren, i egenskap av företag som är beskattningsbart för mervärdesskatt, kan få denna skatt återbetald eller avdragen av de tyska skattemyndigheterna.
12
Rügen Fisch har även bestritt det antal timmar och den timtaxa som fakturerats av Schwaaner Fischwarens ombud. Med hänsyn till att målet varit medelsvårt är de kostnader som det yrkats ersättning för i detta avseende överdrivna.
13
Slutligen anser Rügen Fisch att kännetecknet SCOMBER MIX, som var föremål för förfarandet för ogiltighetsförklaring, inte var av väsentlig ekonomisk betydelse för Schwaaner Fischwaren.
Domstolens bedömning
Huruvida begäran kan tas upp till sakprövning
14
Vad beträffar frågan huruvida förevarande begäran kan tas upp till sakprövning, konstaterar domstolen att, till skillnad från vad Rügen Fisch har gjort gällande, detta företag genom domstolens beslut i det ovannämnda målet Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån förpliktades att ersätta såväl Schwaaner Fischwarens som harmoniseringsbyråns rättegångskostnader i målet om överklagande, enligt artikel 69.2 i domstolens rättegångsregler, i den lydelse som gällde dagen då beslutet meddelades.
15
Rügen Fisch har genom sin argumentering, enligt vilken Schwaaner Fischwaren ska bära sina rättegångskostnader enligt artikel 140.3 i domstolens rättegångsregler, följaktligen missförstått själva lydelsen av beslutet i det ovannämnda målet Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån.
Beloppet avseende de ersättningsgilla rättegångskostnaderna
16
Enligt artikel 144 b i rättegångsreglerna, vilken enligt artikel 184.1 i rättegångsreglerna ska gälla i mål om överklagande, ska ”[n]ödvändiga kostnader som parterna haft med anledning av rättegången, särskilt kostnader för resa och uppehälle samt arvode för ombud, rådgivare eller advokat” anses som ersättningsgilla kostnader.
De kostnader som uppkommit med anledning av förfarandet vid tribunalen
17
De ersättningsgilla rättegångskostnaderna är begränsade till dels de kostnader som uppkommit med anledning av förfarandet vid domstolen, dels de kostnader som varit nödvändiga för förfarandet (beslut av den 6 januari 2004 i mål C-104/89 DEP, Mulder m.fl. mot rådet och kommissionen, REG 2004, s. I-1, punkt 43, av den 19 september 2012 i mål C‑197/07 P‑DEP, TDK Kabushiki Kaisha mot Aktieselskabet af 21. november 2001, punkt 12, och av den 10 oktober 2013 i mål C‑38/09 P‑DEP, OCVV mot Schräder, punkt 18).
18
Såvitt avser förevarande begäran ska det anmärkas att, såsom Rügen Fisch har gjort gällande, en stor del av de fakturor som getts in av Schwaaner Fischwaren avser rådgivning som tillhandahållits före dagen då den överklagade domen meddelades, det vill säga den 21 september 2011, inklusive kostnader i samband med ingivande av inlagor och kostnader för företrädandet av denna intervenient under förhandlingen vid tribunalen den 9 mars 2011. Vissa inlagor med arvodesyrkanden avser också rådgivning som tillhandahållits i förfarandet för ogiltighetsförklaring vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd.
19
I detta hänseende ogillades Rügen Fisch talan genom den överklagade domen. I domen avgjorde tribunalen frågan om de rättegångskostnader som var hänförliga till nämnda talan. Genom beslutet i det ovannämnda målet Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån ogillade dessutom domstolen Rügen Fisch överklagande av nämnda dom. Eftersom tribunalens avgörande, inklusive avgörandet om rättegångskostnader, inte har upphävts, ankommer det på tribunalen att bestämma de ersättningsgilla beloppen med anledning av det mål som pågick vid den och som ledde till den överklagade domen, och i vilket Schwaaner Fischwaren tilläts att intervenera (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 11 januari 2008 i de förenade målen C‑105/04 P‑DEP och C‑113/04 P‑DEP, CEF och CEF Holdings mot Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied och Technische Unie, punkt 22).
20
Av detta följer, såvitt avser de rättegångskostnader som har samband med denna talan och som Schwaaner Fischwaren önskar ska fastställas, att även om de eventuellt kan omfattas av en särskild begäran framställd till tribunalen enligt villkoren i artiklarna 87–92 i dess rättegångsregler med förbehåll för artikel 85 i rättegångsreglerna, kan sådana rättegångskostnader emellertid inte omfattas av förevarande begäran.
21
Det är följaktligen endast sex fakturor som Schwaaner Fischwaren har gett in som avser rådgivning som har tillhandahållits efter det att den överklagade domen meddelades och det sammanlagda beloppet avseende dessa fakturor uppgår till högst 4052,77 euro.
De kostnader som uppkommit med anledning av förfarandet vid domstolen
22
När domstolen fastställer de ersättningsgilla kostnaderna ska den beakta alla omständigheter i målet fram till dess att beslutet om fastställande om rättegångskostnader meddelas, vilket inbegriper de nödvändiga kostnaderna i förfarandet för fastställande av rättegångskostnader (beslut av den 20 maj 2010 i de förenade målen C‑12/03 P‑DEP och C‑13/03 P‑DEP, Tetra Laval mot kommissionen, punkt 42 och där angiven rättspraxis, och av den 12 oktober 2012 i mål C‑254/09 P‑DEP, Zafra Marroquineros mot Calvin Klein Trademark Trust, punkt 22).
23
Unionsdomstolen är inte behörig att fastställa de arvoden som parterna ska utge till sina egna advokater, utan den är endast behörig att avgöra upp till vilket belopp som denna ersättning kan återfås från den part som förpliktats att ersätta rättegångskostnaderna (besluten i de ovannämnda förenade målen Tetra Laval mot kommissionen, punkt 43 och där angiven rättspraxis, och TDK Kabushiki Kaisha mot Aktieselskabet af 21. november 2001, punkt 15).
24
Det är även fast rättspraxis att om det i unionsrätten inte finns några taxebestämmelser eller bestämmelser om den arbetstid som är nödvändig, ska domstolen göra en fri bedömning av omständigheterna med beaktande av saken i målet och målets art, målets betydelse ur ett unionsrättsligt perspektiv samt dess svårighetsgrad, omfattningen av det arbete som domstolsförfarandet har kunnat föranleda för ombuden och målets ekonomiska betydelse för parterna (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 30 november 1994 i mål C-294/90 DEP, British Aerospace mot kommissionen, REG 1994, s. I-5423, punkt 13, av den 16 maj 2013 i mål C‑498/07 P‑DEP, Deoleo mot Aceites del Sur-Coosur, punkt 20, och av den 10 juli 2012 i mål C‑191/11 P‑DEP, Norma Lebensmittelfilialbetrieb mot Yorma’s, punkt 17).
25
Vid fastställandet av beloppet avseende de ersättningsgilla rättegångskostnaderna ska det dessutom tas hänsyn till det totala antalet arbetstimmar som motsvarar utfört arbete och som, objektivt sett, anses ha varit nödvändiga för det aktuella förfarandet, oberoende av hur många advokater som arbetet har fördelats på (besluten i de ovannämnda förenade målen Tetra Laval mot kommissionen, punkt 56 och där angiven rättspraxis, och beslutet i det ovannämnda målet Deoleo mot Aceites del Sur-Coosur, punkt 28).
26
Det är mot bakgrund av dessa kriterier som domstolen ska fastställa beloppet avseende de ersättningsgilla rättegångskostnaderna för Schwaaner Fischwaren, vilka har samband med det mål om överklagande som ledde till det ovannämnda beslutet mellan parterna Rügen Fisch och harmoniseringsbyrån.
27
Såvitt avser den ekonomiska betydelsen är det, med hänsyn till varumärkenas betydelse inom handeln, klart att Schwaaner Fischwaren hade ett visst intresse av att vid överklagandet utverka ett fastställande av den överklagade domen, genom vilken tribunalen hade ogillat Rügen Fisch talan mot det omtvistade beslutet. Genom detta beslut hade harmoniseringsbyråns överklagandenämnd nämligen bifallit Schwaaner Fischwarens ansökan om delvis ogiltighetsförklaring, av gemenskapsvarumärket SCOMBER MIX, i det fallet för varor som omfattas av klass 29 i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg, nämligen ”Inlagd fisk, konserverad fisk, fiskprodukter, även med användning av kryddor, kryddextrakt, sallader och grönsaker, fiskrätter i hel- och halvfabrikat.”
28
Vad beträffar saken i målet, ska det anmärkas att det rörde sig om ett mål om överklagande som till sin natur är begränsat till rättsfrågor och som inte syftar till fastställande av de faktiska omständigheterna. Före överklagandet hade dessutom den tvist som uppkommit till följd av Schwaaner Fischwarens begäran om ogiltighetsförklaring av varumärket SCOMBER MIX redan föranlett successiva prövningar i harmoniseringsbyråns annuleringsenhet, harmoniseringsbyråns överklagandenämnd och i tribunalen.
29
När det gäller målets betydelse ur ett unionsrättsligt perspektiv konstaterar domstolen att det till stöd för överklagandet hade åberopats en enda grund som inte gav upphov till en ny rättsfråga och inte var särdeles komplex. Domstolen ogillade dessutom överklagandet, eftersom det var uppenbart att det i vissa delar inte kunde tas upp till sakprövning och i övriga delar var ogrundat, varvid den grundade sitt beslut på artikel 119 i rättegångsreglerna, i den lydelse som då gällde.
30
Såvitt avser omfattningen av det arbete som utförts framgår det av föregående konstateranden att Schwaaner Fischwarens upprättande av svarsinlagan i samband med det överklagande som ledde till beslutet i det ovannämnda målet Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån inte krävde en mycket djupgående analys.
31
Vad slutligen beträffar de belopp som yrkats som ersättning för mervärdesskatt, konstaterar domstolen att Schwaaner Fischwaren har rätt att av skattemyndigheterna återfå den mervärdesskatt som betalas på varor och tjänster som företaget köper, eftersom det är beskattningsbart för mervärdesskatt. Mervärdesskatten utgör således inte en egentlig kostnad för företaget, vilket i detta fall följaktligen inte kan begära återbetalning av den erlagda mervärdesskatten såsom utgörande en rättegångskostnad (se, för ett liknande resonemang, beslutet i det ovannämnda målet Norma Lebensmittelfilialbetrieb mot Yorma’s, punkt 24).
32
Av det anförda framgår att 3000 euro ska anses som ett skäligt och, objektivt sett, nödvändigt belopp för att säkerställa Schwaaner Fischwarens intressen i samband med det överklagande som ledde till beslutet i målet Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån.
33
Domstolen anser även att det belopp på 300 euro som Schwaaner Fischwaren har yrkat som ersättning för de kostnader som är hänförliga till förevarande mål om fastställande av rättegångskostnader är skäligt och sakligt grundat.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (åttonde avdelningen) följande:
Det sammanlagda beloppet avseende de rättegångskostnader som Rügen Fisch AG ska ersätta Schwaaner Fischwaren GmbH för till följd av det överklagande som ledde till beslutet av den 10 juli 2012 i mål C‑582/11 P, Rügen Fisch mot harmoniseringsbyrån, fastställs till 3 300 euro.
Underskrifter
( *1 ) Rättegångsspråk: tyska.
Top