Generaladvokatens förslag till avgörande
1 Kommissionen har väckt föreliggande talan om fördragsbrott enligt artikel 169 i fördraget. Genom en ansökan av den 8 maj 1995, som registrerades vid domstolen den 22 maj 1995, har kommissionen hävdat att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt fördraget och rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 (nedan kallat direktivet)(1) om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv eller meddela dem till kommissionen.
2 Medlemsstaterna ålades genom artikel 19.1 i direktivet att senast den 30 juni 1993 vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv och genast underrätta kommissionen om dessa. I artikel 19.2 i direktivet föreskrivs dessutom en skyldighet för medlemsstaterna att till kommissionen meddela texterna till de huvudsakliga bestämmelserna i nationell rätt som antagits på det område som direktivet avser.
3 Enligt artikel 189 i fördraget är medlemsstaterna skyldiga att vidta de nationella åtgärder som är nödvändiga för att uppnå det resultat som eftersträvas med varje direktiv. Denna särskilda skyldighet förstärks av den allmänna skyldighet som följer av artikel 5 i fördraget att "vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av detta fördrag eller av åtgärder som vidtagits av gemenskapens institutioner".
4 I sin svarsinlaga av den 20 juni 1995 har den grekiska regeringen inte bestridit att den inte har införlivat direktivet inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 19 men har anfört att förseningen beror på att de relevanta åtgärderna för införlivande ingår i en övergripande ändring av den nationella lagstiftningen avseende behandling av avfall. Regeringen har uppgett att det berörda ministeriet redan har upprättat ett förslag till förordning som, om det antas, skulle införliva direktivet. I sin duplik av den 8 augusti 1995 har regeringen dessutom angett att förslaget i fråga i själva verket har tillställts de berörda och behöriga ministrarna för undertecknande. Kommissionen har dock i sin replik av den 3 juli 1995 - med hänvisning till domstolens fasta rättspraxis - med rätta hävdat att medlemsstater inte kan anföra praktiska eller andra svårigheter med införlivandet av ett direktiv som grund för sin underlåtenhet att inom den föreskrivna tidskriften fullgöra de skyldigheter som åligger dem enligt gemenskapernas direktiv.
5 Eftersom Grekland inte har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att införliva direktivet och på så sätt avsluta den överträdelse som kommissionen har påvisat både under förberedelserna av och förhandlingen i det här målet, är det endast möjligt att föreslå att domstolen dömer i enlighet med kommissionens yrkande.
Förslag till avgörande
6 Jag föreslår således att domstolen skall
1) förklara att Republiken Grekland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 189 tredje stycket i fördraget och artikel 19 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv,
2) förplikta Republiken Grekland att ersätta rättegångskostnaderna.
(1) - EGT nr L 135, 1991, s. 40.
Full & Egal Universal Law Academy