Generaladvokatens förslag till avgörande
1 Kommissionen har genom en ansökan som ingavs till domstolens kansli den 19 juli 1995 yrkat att domstolen skall fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget genom att inte inom den föreskrivna fristen vidta de åtgärder som var nödvändiga för att följa rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster(1).
2 Enligt artikel 44.1 i nämnda direktiv skulle medlemsstaterna senast den 1 juli 1993 ha antagit lagar eller andra författningar för att följa detta direktiv.
3 Det är i detta avseende tillräckligt att konstatera att den tyska regeringen inte har bestritt det fördragsbrott som lagts staten till last. Regeringen har i sitt yttrande nöjt sig med att anföra att förordningar, avsedda att anpassa det nationella regelverket till det ovan nämnda direktivet, snart kommer att antas, samt har uppgett att den i rätt tid har underrättat de upphandlande förbundsmyndigheterna och de behöriga ministerierna i delstaterna om att det nämnda direktivet var direkt tillämpligt från och med den 1 juli 1993. Detta utgör dock enligt domstolens rättspraxis(2) inte en omständighet som kan medföra att fördragsbrott inte föreligger.
4 Jag föreslår därför att domstolen skall bifalla kommissionens talan och enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna förplikta svarandestaten att ersätta rättegångskostnaderna.
(1) - EGT nr L 209, 24.7.1992, s. 1.
(2) - Se bland många andra exempel dom av den 6 april 1995, kommissionen mot Spanien (C-147/94, REG s. I-1015).
Full & Egal Universal Law Academy