Sammanfattning
Parter
Domskäl
Beslut om rättegångskostnader
Domslut
Nyckelord
1 Jordbruk - EUGFJ - Avslut av räkenskaper - Vägran att finansiera utgifter på grund av oegentligheter vid tillämpningen av gemenskapsrättsliga bestämmelser - Anpassning av finansieringen av utgifterna beroende på hur stor risk som de brister som kan tillskrivas de nationella kontrollmyndigheterna medför för EUGFJ - Invändning från den berörda medlemsstaten - Bevisbörda
2 Jordbruk - Gemensam jordbrukspolitik - Finansiering genom EUGFJ - Beslut om avslut av räkenskaper - Beslut innehållande förbehåll - Tillåtet - Villkor
(Rådets förordning nr 729/70, artikel 5.2 b)
3 Jordbruk - EUGFJ - Avslut av räkenskaper - Beslut att slutgiltigt vägra att stå för vissa utgifter - Ett föregående kontradiktoriskt förfarande är nödvändigt - Beslut som antagits på grundval av en rapport som den berörda medlemsstaten inte erhållit förrän efter att beslutet har antagits - Rättsstridigt
Sammanfattning
4 Om kommissionen inom ramen för sitt uppdrag att avsluta räkenskaperna, i stället för att neka finansiering av utgifterna i deras helhet, bemödar sig om att fastställa regler som syftar till att göra en åtskillnad beroende på hur hög risk som olika brister i kontrollen kan innebära för EUGFJ, ankommer det på medlemsstaten att visa att dessa kriterier är godtyckliga och orättvisa.
5 Visserligen skall kommissionen i enlighet med artikel 5.2 b i förordning nr 729/70 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken, efter att ha hört EUGFJ:s kommitté, före utgången av påföljande år och på grundval av årsredovisningen granska och godkänna myndigheternas och organens årsredovisning. I fall då de upplysningar som medlemsstaterna skall tillhandahålla och de kontroller som kommissionen anser böra företas inte leder till slutgiltiga resultat, har kommissionen emellertid rätt att avsluta räkenskaperna på grundval av de upplysningar som har erhållits under avslutsförfarandet och att förbehålla sig rätten att korrigera beslutet inom ramen för ett ytterligare avslut.
6 Det slutliga och definitiva beslutet om avslut av medlemsstaternas räkenskaper över de utgifter som finansieras av EUGFJ skall fattas efter att det särskilda kontradiktoriska förfarandet har avslutats under vilket de berörda medlemsstaterna har alla erforderliga garantier för att få framföra sina synpunkter.
Det finns följaktligen skäl att ogiltigförklara ett beslut av kommissionen som grundas på undersökningsresultat som sammanfattats i en uppdragsrapport, genom vilket vissa utgifter som en medlemsstat har haft slutgiltigt vägras godkännande som utgifter som skall debiteras EUGFJ, när myndigheterna i den berörda medlemsstaten har erhållit rapporten i fråga först efter det att det ifrågasatta beslutet hade antagits och de saknade kännedom om rapporten i fråga innan den distribuerades officiellt, varför medlemsstaten saknade möjlighet att diskutera resultatet av undersökningen innan det slutliga beslutet antogs.
Parter
I mål C-61/95,
Republiken Grekland, företrädd av juridiske medarbetaren Panagiotis Mylonopoulos, avdelningen för gemenskapsrättsliga tvister vid utrikesministeriet, och Meletis Tsotsanis, chef för jordbruksministeriets rättsavdelning, båda i egenskap av ombud, delgivningsadress: Greklands ambassad, 117, Val Sainte-Croix, Luxemburg,
sökande,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av juridiska rådgivarna Xenophon Yataganas och Dimitrios Gouloussis, båda i egenskap av ombud, delgivningsadress: rättstjänsten, Carlos Gómez de la Cruz, Centre Wagner, Kirchberg, Luxemburg,
svarande,
"angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 94/871/EG av den 21 december 1994 om avslutning av medlemsstaternas räkenskaper över de utgifter för räkenskapsåret 1991 som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 352, s. 82; svensk specialutgåva, område 3, volym 65, s. 208), i den del som avser Republiken Grekland,
meddelar
DOMSTOLEN
(sjätte avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden H. Ragnemalm samt domarna G.F. Mancini, P.J.G. Kapteyn, J.L. Murray och G. Hirsch (referent),
generaladvokat: A. La Pergola,
justitiesekreterare: byrådirektören L. Hewlett,
med hänsyn till förhandlingsrapporten,
efter att muntliga yttranden har avgivits vid sammanträdet den 28 november 1996 av Republiken Grekland, företrädd av Panagiotis Mylonopoulos och av biträdande juridiska rådgivaren Ioannis Chalkias, statens rättsliga råd, båda i egenskap av ombud, och kommissionen, genom Dimitrios Gouloussis,
och efter att den 17 april 1997 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
Domskäl
1 Republiken Grekland har genom ansökan, som inkom till domstolens kansli den 9 mars 1995, med stöd av artikel 173 första stycket i EG-fördraget yrkat delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut 94/871/EG av den 21 december 1994 om avslutning av medlemsstaternas räkenskaper över de utgifter för räkenskapsåret 1991 som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 352, s. 82; svensk specialutgåva, område 3, volym 65, s. 208), i den del som avser Grekland.
2 Talan syftar till ogiltigförklaring av detta beslut i den mån som kommissionen har förklarat att följande belopp inte kan betalas genom EUGFJ:
- 1 592 000 000 DR och 372 933 493 DR, vilket avser tilläggsavgift för mjölk då den garanterade nationella kvantiteten överstigs (leverans till mejerier och direkt försäljning),
- 2 465 573 475 DR, vilket avser produktionsstöd för olivolja,
- 16 735 309 160 DR, vilket avser produktionsstöd för bomull,
- 10 450 292 347 DR, vilket avser tobak, varav 3 531 558 038 DR för felaktigt beviljade bidrag, 2 705 095 DR för säkerheter för bidrag för bladtobak, 4 922 442 527 DR för reduktion av bidragen och interventionspriser vid överskridande av de nationella garanterade maximikvantiteterna samt 1 993 586 687 DR för beräkning av det slutliga beloppet.
3 Skälen för de gjorda korrigeringarna har sammanfattats i en rapport av den 21 december 1994.
4 Genom skrivelse av den 24 maj 1995, vars innehåll har bekräftats vid förhandlingen, har den grekiska regeringen återkallat sin talan beträffande yrkade belopp avseende tilläggsavgift för mjölk.
Utgifterna avseende produktionsstödet för olivolja
5 Enligt den sammanfattande rapporten är kontrollen av utgifterna inom olivoljesektorn bristfällig i Grekland. I synnerhet konstateras att det saknas ett register över olivodlingar, att det inte är möjligt att använda dataregister, att andelen kontroller på plats är för liten och att kontrollerna på grundval av handlingarna endast på ett ofullständigt sätt kan ge de garantier som EUGFJ kräver. Rapporten lyder bland annat: "Uppenbarligen övervakar jordbruksministeriets personal i varje Nomos den verksamhet som bedrivs av olivodlarna, producentorganisationerna och pressarna. I praktiken förefaller en eller två personer att vara ansvariga för behandlingen av flera tusen enskilda ärenden. Vidare bör tveksamhet uttryckas beträffande detta arbetes omfattning och effektivitet. Eftersom rapporter om dessa kontroller saknas, kan EUGFJ inte ta hänsyn till dem."
6 Den grekiska regeringen har bestritt dessa påståenden.
7 Enligt den grekiska regeringen var det objektivt sett omöjligt att upprätta ett register över olivodlingar. Den översände den 28 december 1988 ett försöksprogram för upprättandet av ett register över olivodlingar i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 586/88 av den 3 mars 1988 om ändring av förordning (EEG) nr 2276/79 om fastställande av närmare bestämmelser för inrättandet av ett register över olivodlingar i de olivoljeproducerande medlemsstaterna (EGT L 57, s. 18; svensk specialutgåva, område 3, volym 26, s. 101). Eftersom kommissionen har åtagit sig att verkställa programmet, kan inga klagomål göras mot de grekiska myndigheterna för att programmet ännu inte har genomförts.
8 Vad vidare gäller dataregistren, har den grekiska regeringen anfört att datoriseringen av handläggningen av tillverkarnas ansökningar till stor del har genomförts. Om det visar sig att kontrollen är otillräcklig, görs ytterligare kontroller av jordbruksministeriet, av producentorganisationerna och av Organismos Elenchou Enischyseon sto Elaiolado (kontrollorgan för produktionsstöd för olivolja).
9 Vad slutligen beträffar de påstådda bristfälligheterna i kontrollorganets kontroller, har den grekiska regeringen anfört att kontrollorganet gjorde kontroller hos 596 av totalt 2 949 oljepressar under regleringsåret 1991/1992, vilket motsvarar 19,9 procent. Vidare har den under samma regleringsår gjort kontroller hos den enda producentsammanslutningen, det vill säga 100 procent av producentsammanslutningarna, hos 42 av totalt 70 producentorganisationer, vilket motsvarar 58 procent, och hos 4 698 av totalt 169 863 medlemmar av producentorganisationerna, vilket motsvarar 0,87 procent.
10 Kommissionen har anfört att Republiken Grekland inte förefaller bestrida avsaknaden av vare sig register över olivodlingar eller dataregister och inte heller att de traditionella kontrollerna är bristfälliga. Oavsett om de argument som har framförts för att dölja dessa grundläggande brister är sanningsenliga, anser kommissionen att det helt saknas kontrollsystem inom olivoljesektorn.
11 Kommissionen har uppgivit att den har undersökt förfarandet för förvaltning och kontroll av produktionsstöd för olivolja i dess helhet och därvid kommit fram till att förfarandet har en rad brister som kommissionen har påtalat för de grekiska myndigheterna. Det visade sig att, även om i teorin jordbruksministeriets personal skulle övervaka olivodlarnas och producentorganisationernas verksamhet i varje departement (Nomos), i praktiken en eller två personer var ansvariga för behandlingen av tusentals enskilda ärenden. Kommissionen har slutligen anfört att det inte har upprättats några rapporter över kontrollerna och att den därför inte kan ta hänsyn till resultatet av kontrollerna.
12 Vad först beträffar den påstådda objektiva omöjligheten att upprätta ett register över olivodlingarna, är det tillräckligt att framhålla att den grekiska regeringen inte förrän genom skrivelse av den 28 december 1988, det vill säga efter utgången av den frist vars sista dag fastställts till den 31 oktober 1988 (se rådets förordning (EEG) nr 3453/80 av den 22 december 1980 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 154/75 om inrättandet av ett register över olivodlingar i de olivoljeproducerande medlemsstaterna (EGT L 360, s. 15; svensk specialutgåva, område 3, volym 6, s. 42)), förelade kommissionen ett försöksprogram för att upprätta ett register. Som domstolen redan har konstaterat i dom av den 4 juli 1996 i mål C-50/94, Grekland mot kommissionen (REG 1996, s. I-3331, punkt 40), kan den omständigheten att kommissionen efter detta datum har bistått den grekiska regeringen i dess ansträngningar med att uppfylla sina skyldigheter emellertid under dessa förhållanden inte anses visa att det har varit absolut omöjligt att till det datum som krävdes upprätta ett register, eftersom den grekiska regeringen inte har åberopat något argument som hänför sig till perioden före den 31 oktober 1988.
13 Vad vidare gäller förseningen med upprättandet av dataregister är det tillräckligt att anmärka att denna under alla omständigheter inte kan berättigas genom en allmän hänvisning till tilläggskontroller av icke preciserad omfattning och intensitet, vilkas effektivitet dessutom har ifrågasatts av kommissionen.
14 Vad slutligen gäller de kontroller som föreskrivs i gemenskapsrättsliga bestämmelser, framgår det av artikel 14.2 i rådets förordning (EEG) nr 2261/84 av den 17 juli 1984 om allmänna bestämmelser om beviljande av stöd för framställning av olivolja och stöd till organisationer för producenter av olivolja (EGT L 208, s. 3; svensk specialutgåva, område 3, volym 17, s. 252) att producerande medlemsstater skall kontrollera verksamheten i varje producentorganisation och sammanslutning och framför allt kontrollera de kontrollförfaranden som har genomförts av dessa organ. I detta syfte skall producentorganisationerna med tillämpning av artikel 4.2 sista meningen i kommissionens förordning (EEG) nr 3061/84 av den 31 oktober 1984 om tillämpningsföreskrifter för systemet med produktionsstöd för olivolja (EGT L 288, s. 52; svensk specialutgåva, område 3, volym 18, s. 59) förbereda en utförlig rapport för varje kontroll som utförs och snarast möjligt skicka en kopia av denna rapport till den berörda medlemsstaten. I fall då olivodlarna inte är medlemmar av en producentorganisation skall den berörda medlemsstaten i enlighet med bestämmelserna i artikel 14.4 i förordning nr 2262/84 företa provtagning på plats.
15 I förevarande fall har den grekiska regeringen inte bestritt kommissionens påstående att de kontroller som jordbruksministeriet har utfört var ineffektiva på grund av att det saknades tillräckligt med kvalificerad personal med ansvar för kontrollerna och på grund av att det inte fanns några rapporter över kontrollerna som kunde möjliggöra en granskning. Effektiva kontroller är emellertid ett nödvändigt villkor för att detta system för stöd skall fungera, och argument som grundas endast på andelen utförda kontroller kan därför inte bevisa att de står i överensstämmelse med detta system.
16 Under dessa omständigheter kan talan i den del som gäller utgifterna avseende produktionsstöd för olivolja inte vinna bifall.
Utgifterna avseende produktionsstöd för bomull
17 Även vad gäller kapitlet med titeln "Produktionsstöd för bomull" uppges det i den sammanfattande rapporten att kontrollen av utgifterna är bristfällig. Det uppges att EUGFJ har begärt att de grekiska myndigheterna skall företa en undersökning i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 595/91 av den 4 mars 1991 om oriktigheter och indrivning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av ett informationssystem på det området och om upphävande av förordning (EEG) nr 283/72 (EGT L 67, s. 11) för att upptäcka de bedrägerier som förekommer inom bomullssektorn.
18 Emellertid sägs följande i rapporten: "De olika skrivelser som de grekiska myndigheterna har tillställt EUGFJ om undersökningens förlopp innehåller inte tillfredsställande svar på de exakt formulerade förfrågningar om information som EUGFJ har gjort sedan februari 1993. Den grekiska förvaltningen har inte meddelat vare sig slutsatserna av undersökningen eller den exakta bedömningen av de uppptäckta oriktigheternas finansiella betydelse, såsom skulle ske enligt granskningsförfarandet i förordning (EEG) nr 595/91. Dessutom är det inte möjligt att utifrån de uppgifter som har lämnats bedöma i vilken mån som det grekiska kontrollsystemet har förbättrats."
19 Republiken Grekland har yrkat att det omtvistade beslutet skall ogiltigförklaras på denna punkt, i första hand på grund av att kommissionen har saknat behörighet, att den har åsidosatt rätten till försvar och att den felaktigt har utövat sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning. I andra hand har sökanden gjort gällande överträdelse av en grundläggande gemenskapsrättslig bestämmelse, åberopande av ett villkor som rättsligen inte existerar och felaktig motivering.
20 Till stöd för grunden att kommissionen har saknat behörighet har Republiken Grekland anfört att kommissionen inte kan åberopa vare sig artikel 155 i EG-fördraget eller rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (EGT L 94, s. 13; svensk specialutgåva, område 3, volym 3, s. 23) för att anta en rättsakt som uppställer de kriterier enligt vilka den skall fastställa de procentsatser på grundval av vilka den kommer att neka att betrakta utgifter som gemenskapsutgifter inom den "garanterade" sektorn.
21 Det är i detta hänseende tillräckligt att erinra om att domstolen i domen i det ovannämnda målet Grekland mot kommissionen, punkt 28, har ansett att om kommissionen inom ramen för sitt uppdrag att avsluta räkenskaperna, i stället för att neka finansiering av utgifterna i deras helhet, försöker fastställa de regler som syftar till att göra en åtskillnad beroende på hur hög risk som olika brister i kontrollen kan innebära för EUGFJ, ankommer det på medlemsstaten att visa att dessa kriterier är godtyckliga och orättvisa. Eftersom den grekiska regeringen inte har framlagt någon sådan bevisning, kan dess talan inte bifallas på den grunden att kommissionen har saknat behörighet.
22 Vad gäller de grunder som angår rätten till försvar, kommissionens felaktiga utövning av sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning och den i andra hand åberopade grunden avseende överträdelse av en grundläggande bestämmelse i gemenskapsrätten har Republiken Grekland gjort gällande att bomullssektorn inte nämndes vid den bilaterala sammankomst som ägde rum den 6 oktober 1993 mellan de grekiska myndigheterna och kommissionen och som gällde frågor om avslut av räkenskaperna. Den grekiska regeringen trodde därför att det inte förelåg något problem inom denna sektor.
23 Emellertid fick Republiken Greklands företrädare veta vid EUGFJ:s kommittésammanträde i september 1994 att EUGFJ hade föreslagit att 10 procent av utgifterna i denna sektor skulle nekas godkännande - ett nekande som var förbundet med ett negativt förbehåll. När generaldirektören för jordbruksfrågor vid kommissionen fick kännedom om detta förslag, höjde han enligt Republiken Grekland procentsatsen till 50 procent. Kommissionen sänkte sedan denna procentsats till 25 procent. Republiken Grekland anser att det utgör ett åsidosättande av rätten till försvar att tillkännage en så ingripande åtgärd utan att dessförinnan hålla officiella bilaterala sammankomster. Dessutom har dessa faktiska omständigheter lett till att godtyckliga beslut har antagits såväl av EUGFJ som - och huvudsakligen - av generaldirektören för jordbruksfrågor och slutligen av kommissionen.
24 Kommissionen har anfört att den långt innan det omtvistade beslutet fattades vid flera tillfällen hade uppmärksammat de grekiska myndigheterna på att kontrollerna inom bomullssektorn var bristfälliga och meddelat att den avsåg att företa en schablonmässig korrigering med 25 procent. Kommissionen har upplyst att dess tjänstemän under år 1992 gjorde fyra besök i Republiken Grekland, vilka resulterade i rapporter som översändes till de grekiska myndigheterna den 28 januari 1993. Dessa besök föranleddes av misstankar om bedrägeri på grund av att det förelåg en avsevärd skillnad mellan den uppskattning av produktionen som de grekiska myndigheterna hade gjort i augusti 1991 (för perioden 1991/1992), det vill säga 596 107 ton, och den produktion som var föremål för ansökan om stöd, det vill säga 718 657 ton.
25 Kommissionen har tillagt att Republiken Grekland i enlighet med artikel 6 i förordning nr 595/91 och artikel 9 i förordning nr 729/70 har uppmanats att göra en undersökning, vars första etapp ägde rum mellan den 26 oktober och den 4 december 1992. Enligt kommissionen medgav Republiken Grekland därefter att den var skyldig att underrätta kommissionen om de oriktigheter som hade konstaterats (artiklarna 3 och 5 i förordning nr 595/91). Kommissionen har anfört att den andra etappen i undersökningen ännu inte har inletts, trots upprepade förelägganden från EUGFJ, vilket också har medgivits av jordbruksministeriet (skrivelse av den 14 juni 1994 från generalsekreteraren för jordbruksfrågor). Genom skrivelse av den 18 augusti 1994 uppmärksammade kommissionären Steichen jordbruksministern på bristen på samarbete från de grekiska myndigheternas sida med kommissionen inom bomullssektorn.
26 Som framgår av skriftväxlingen mellan Republiken Grekland och kommissionen var de grekiska myndigheterna, åtminstone från och med år 1992, fullt medvetna om det allvarliga i problemet med kontrollerna inom bomullssektorn. Kommissionens tillkännagivande i september 1994 om att den avsåg att företa en schablonmässig korrigering var således inte oväntat, och kommissionen har därför inte åsidosatt rätten till försvar.
27 Såvitt avser Republiken Greklands påstående att kommissionen felaktigt har utövat sin befogenhet till skönsmässig bedömning, vilket grundas på en hänvisning till de interna diskussioner angående korrigeringens storlek hos kommissionen vilka föregick det omtvistade beslutet, är det tillräckligt att anmärka att dessa överväganden inte har någon inverkan på det omtvistade beslutets lagenlighet. Talan kan därför inte bifallas på denna grund.
28 Till stöd för den grund som avser överträdelse av en grundläggande gemenskapsrättslig bestämmelse eller hänvisning till ett villkor som rättsligen inte existerar har Republiken Grekland gjort gällande att en sådan regel som den som uttrycks i nionde övervägandet i ingressen till det omtvistade beslutet, enligt vilken de särskilda omständigheterna inom bomullssektorn "emellertid motiverar att kommissionen, när resultaten av pågående undersökning föreligger, omprövar de tidigare besluten att inte godkänna finansiering ...", är okänd i internationell rätt och i varje fall beror på ett visst antal villkor, av vilka inget är uppfyllt i förevarande fall.
29 Kommissionen har förklarat att nionde övervägandet i ingressen till det omtvistade beslutet utgör ett negativt förbehåll. Enligt kommissionen har utgifterna korrigerats för räkenskapsåret 1991, men den kommer att ompröva de utgifter som inte har godkänts med hänsyn till slutsatserna av företagna undersökningar och kommer eventuellt att ändra korrigeringen inom ramen för ett ytterligare avslut av räkenskaperna.
30 Det skall i detta hänseende erinras om att kommissionen i enlighet med artikel 5.2 b i förordning nr 729/70, efter att ha hört EUGFJ:s kommitté, före utgången av påföljande år och på grundval av årsredovisningen skall granska och godkänna årsredovisningen för myndigheterna och organen. I fall då de upplysningar som medlemsstaterna skall tillhandahålla och de kontroller som kommissionen anser böra företas inte leder till slutgiltiga resultat, har kommissionen rätt att avsluta räkenskaperna på grundval av upplysningar som har erhållits under avslutsförfarandet och förbehålla sig rätten att korrigera beslutet inom ramen för ett ytterligare avslut.
31 Eftersom kommissionen har förfarit på ovanstående sätt i förevarande fall, kan talan inte bifallas på denna grund.
32 Republiken Grekland har slutligen gjort gällande att kommissionens motivering är felaktig. Den ifrågasätter de påståenden om fakta i den sammanfattande rapporten som rör den bristfälliga kontrollen.
33 Som framgår av bland annat skriftväxlingen mellan Greklands jordbruksminister och kommissionären Steichen har den grekiska förvaltningen inte på ett tillfredsställande sätt besvarat de olika exakta frågor som EUGFJ framställde under den fas som föregick det omtvistade beslutet. Under dessa omständigheter kan Republiken Grekland inte ifrågasätta kommissionens faktiska påståenden, i synnerhet som dessa motsvarar resultaten av de olika undersökningarna.
34 Talan kan således inte bifallas på de grunder som gäller utgifter avseende produktionsstöd för bomull.
Utgifterna avseende tobak
35 De oriktigheter som konstateras i den sammanfattande rapporten vad avser utgifter för tobak gäller fyra olika anmärkningar, nämligen felaktigt beviljade bidrag, säkerhet inom ramen för bidrag för bladtobak, frånvaron av omedelbar reduktion av bidrag och interventionspriser vid överskridande av de nationella garanterade maximikvantiteterna samt felaktiga metoder vid beräkningen av det slutliga beloppet.
Anmärkningen avseende "Felaktigt beviljade bidrag för tobak"
36 Vad gäller anmärkningen avseende felaktigt beviljade bidrag för tobak framgår följande av den sammanfattande rapporten:
"Resultatet av undersökningen angående tobak som har exporterats till Albanien och Bulgarien bekräftar EUGFJ:s slutsatser, som anges i punkt 4.9.2.1.1 i den sammanfattande rapporten EUGFJ-garanti räkenskapsåret 1990. Av de skäl som framförs i sagda punkt föreslås en korrigering beträffande vissa utgifter avseende bidrag för bladtobak och motsvarande återbetalning."
37 Enligt Republiken Grekland skall det omtvistade beslutet ogiltigförklaras på denna punkt på grund av att dess rätt till försvar har åsidosatts. Resultatet av undersökningen angående tobak som har exporterats till Albanien och Bulgarien ("Rapport från bedrägeriavdelningen - Tobak - Grekland 4-8 juli 1994" av den 28 september 1994), som ligger till grund för det omtvistade beslutet, bringades till de grekiska myndigheternas kännedom den 22 december 1994, det vill säga dagen efter det att sagda beslut fattades. Om kommissionen i förväg hade givit de grekiska myndigheterna möjlighet att yttra sig, hade resultatet med säkerhet blivit ett annat än det som kommissionen kom fram till innan de grekiska myndigheterna argumenterade mot kommissionens anklagelser i sak.
38 Kommissionen har uppgivit att det omtvistade beslutet publicerades omkring tre månader efter det att rapporten från "bedrägeriavdelningen" avfattades och att beslutet således inte är grundat på uppgifter som inte var för handen när det avfattades. Under dessa omständigheter anser kommissionen inte att rätten till försvar har åsidosatts. Vid det tillfälle då Republiken Grekland väckte talan hade den tillgång till den omtvistade rapporten och hade kunnat argumentera mot denna. För övrigt var handläggningen av ärendet i fråga hela tiden föremål för långa förhandlingar mellan gemenskapens myndigheter och de grekiska myndigheterna, och de senare hade därvid inte visat sig särskilt angelägna om att företa undersökningar angående bedrägerier och oriktigheter inom sektorn för tobaksstöd.
39 Det skall erinras om att enligt domstolens rättspraxis (domar av den 17 oktober 1991 i mål C-342/89, Tyskland mot kommissionen, REG 1991, s. I-5031, punkt 18, och i mål C-346/89, Italien mot kommissionen, REG 1991, s. I-5057, punkt 18, samt av den 29 maj 1997 i mål C-69/94, REG 1997, s. I-2599, punkt 30) det slutliga och definitiva beslutet avseende granskningen och godkännandet av årsredovisningen skall fattas vid avslutandet av det särskilda kontradiktoriska förfarandet, under vilket de berörda medlemsstaterna har alla garantier för att få framföra sina synpunkter.
40 I förevarande fall hänvisar den sammanfattande rapporten av den 21 december 1994 uttryckligen till en undersökning vars resultat sammanfattas i en uppdragsrapport av den 28 september 1994. Eftersom den senare rapporten emellertid inte nådde Republiken Greklands ständiga representation vid Europeiska gemenskaperna förrän den 22 december 1994, det vill säga dagen efter det att det omtvistade beslutet antogs, hade sökanden inte möjlighet att diskutera resultatet av undersökningen innan det slutliga beslutet antogs. Till skillnad från den sammanfattande rapporten avseende räkenskapsåret 1990, som, vad gäller den post som avser "Felaktigt beviljade bidrag för tobak", innehöll ett negativt förbehåll beträffande korrigeringen i avvaktan på resultatet av undersökningen, är den korrigering som görs i den sammanfattande rapporten avseende räkenskapsåret 1991 av definitiv karaktär. Eftersom kommissionen inte har bevisat att de grekiska myndigheterna hade fått kännedom om utredningsrapporten innan den distribuerades officiellt, skall det omtvistade beslutet därför ogiltigförklaras på denna punkt på grund av åsidosättande av den kontradiktoriska principen.
Anmärkningarna avseende "Säkerheter inom ramen för bidrag för bladtobak", "Reduktion av bidrag och interventionspriser vid överskridande av de garanterade maximikvantiteterna" och "Beräkning av det slutliga beloppet"
41 Republiken Grekland har vidare yrkat att det omtvistade beslutet skall ogiltigförklaras, på grund av att gemenskaperna har gjort en obehörig vinst, i de delar som gäller anmärkningarna avseende säkerheter inom ramen för bidrag för bladtobak, reduktion av bidrag och interventionspriser vid överskridande av de garanterade maximikvantiteterna och beräkning av det slutliga beloppet.
42 Vad gäller anmärkningen avseende "Säkerheter inom ramen för bidrag för bladtobak" har Republiken Grekland gjort gällande att den genom skrivelse av den 12 december 1994 upplyste EUGFJ om att den kvittningsvis hade innehållit ett belopp på 372 762 124 DR som skulle ha utbetalats till bearbetningsföretagen och att den även hade informerat revisionsrätten om denna åtgärd. Trots detta drog kommissionen av beloppet 370 057 029 DR, som den hade gjort avdrag för vid avslutet av räkenskaperna för räkenskapsåret 1989, samt restbeloppet 2 705 095 DR. Kommissionen gjorde därvid en vinst på Republiken Greklands bekostnad, som uppgick till 372 762 124 DR.
43 Vad gäller anmärkningen avseende reduktionen av bidragen och interventionspriserna vid överskridande av de garanterade maximikvantiteterna informerades EUGFJ likaså genom skrivelsen av den 12 december 1994 om att alla belopp avseende överskridande av maximikvantiteterna för skördarna åren 1989 och 1990 hade återbetalats, antingen direkt eller genom kvittning. Om kommissionen fortsatte att göra avdrag för beloppet 4 922 442 527 DR samtidigt som den erhöll samma belopp från Republiken Grekland som betalning, skulle kommissionen erhålla detta belopp två gånger.
44 Vad slutligen gäller anmärkningen avseende beräkningen av det slutliga beloppet har Republiken Grekland understrukit att ett schema som visade ett nytt beräkningssätt hade översänts till kommissionen genom ytterligare en skrivelse av den 12 december 1994. Det framgick av detta schema att den korrigering som skulle göras till Republiken Greklands nackdel borde begränsas till beloppet 80 379 053 DR och inte höjas till 1 993 586 637 DR, eftersom beloppet 1 913 207 634 DR redan hade tillgodoräknats EUGFJ.
45 Det skall i detta hänseende erinras om att kommissionen genom beslut av den 21 januari 1994, riktat till medlemsstaterna, har fastställt fristen för översändande av kompletterande upplysningar beträffande avslutet av räkenskaperna för räkenskapsåret 1991 till den 31 januari 1994. I förevarande fall upplyste Republiken Grekland först genom skrivelser av den 12 december 1994, det vill säga några dagar innan det slutliga beslutet fattades, kommissionen om vissa omständigheter som var relevanta enligt Grekland. Eftersom dessa upplysningar uppenbarligen inkom till kommissionen efter utgången av den fastställda fristen, hade kommissionen inte någon skyldighet att ta hänsyn till dem när det slutliga beslutet fattades. Talan skall därför inte bifallas i dessa delar.
46 Det framgår av ovanstående överväganden att det omtvistade beslutet skall ogiltigförklaras till den del beloppet 3 531 558 038 DR för utgifter avseende bidrag för bladtobak och motsvarande återbetalningar inte slutgiltigt godkänns som utgifter som skall debiteras EUGFJ.
Beslut om rättegångskostnader
Rättegångskostnader
47 Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Emellertid kan domstolen enligt artikel 69.3 första stycket besluta att kostnaderna skall delas eller att vardera parten skall bära sin kostnad, om parterna ömsom tappar på en eller flera punkter. Eftersom Republiken Grekland och kommissionen båda delvis har tappat målet, skall det beslutas att vardera parten skall bära sin kostnad.
Domslut
På dessa grunder beslutar
DOMSTOLEN
(sjätte avdelningen)
följande dom:
1) Kommissionens beslut 94/871/EG av den 21 december 1994 om avslutning av medlemsstaternas räkenskaper över de utgifter för räkenskapsåret 1991 som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) ogiltigförklaras till den del beloppet 3 531 558 038 DR för utgifter avseende bidrag för bladtobak och motsvarande återbetalningar inte slutgiltigt godkänns som utgifter som skall debiteras EUGFJ.
2) Talan ogillas i övriga delar.
3) Vardera parten skall bära sina rättegångskostnader.
Full & Egal Universal Law Academy