DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)
den 26 september 1996 ( *1 )
I mål C-117/95,
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av juridiske rådgivaren Eugenio de March, i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg hos Carlos Gómez de la Cruz, rättstjänsten, Centre Wagner, Kirchberg,
sökande,
mot
Republiken Italien, företrädd av professor Umberto Leanza, chef för utrikesministeriets avdelning för diplomatiska tvister, i egenskap av ombud, biträdd av Pier Giorgio Ferri, avvocato dello Stato, med delgivningsadress i Luxemburg vid Italiens ambassad, 5, rue Marie-Adelaide,
svarande,
angående en talan om fastställelse av att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget genom att inte inom föreskriven frist anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa rådets direktiv 92/35/EEG av den 29 april 1992 om kontrollregler och åtgärder för bekämpning av afrikansk hästpest (EGT nr L 157, s. 19) och rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa (EGT nr L 167, s. 1),
meddelar
DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden C. N. Kakouris samt domarna P. J. G. Kapteyn och H. Ragnemalm (referent),
generaladvokat: N. Fennelly,
justitiesekreterare: R. Grass,
med hänsyn till referentens rapport,
och efter att den 6 juni 1996 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1
Genom ansökan som inkom till domstolens kansli den 4 april 1995 har Europeiska gemenskapernas kommission med stöd av artikel 169 i EG-fördraget väckt talan om fastställelse av att Republiken Italien, genom att inte inom föreskriven frist anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa rådets direktiv 92/35/EEG av den 29 april 1992 om kontrollregler och åtgärder för bekämpning av afrikansk hästpest (EGT nr L 157, s. 19) och rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa (EGT nr L 167, s. 1), har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt nämnda direktiv och enligt EG-fördraget.
2
Enligt artikel 20 i direktiv 92/35 skulle medlemsstaterna senast den 31 december 1992 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skulle genast underrätta kommissionen om detta.
3
Medlemsstaterna var enligt artikel 22 i direktiv 92/40 likaså skyldiga att senast den 31 december 1992 sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv och genast underrätta kommissionen om detta.
4
Då kommissionen den 12 mars 1993 fortfarande inte hade erhållit någon underrättelse om vilka åtgärder som vidtagits för att i Italien införliva direktiven 92/35 och 92/40 och inte heller förfogade över någon annan uppgift som gjorde det möjligt att dra slutsatsen att denna stat hade uppfyllt sina skyldigheter, skickade den en formell underrättelse till den italienska regeringen. Kommissionen begärde av regeringen en fullständig och detaljerad förteckning över vilka nationella bestämmelser som den ansåg säkerställde införlivandet av direktiven.
5
Då den formella underrättelsen inte besvarades delgav kommissionen den 2 maj 1994 den italienska regeringen ett motiverat yttrande, i vilket regeringen uppmanades att inom två månader vidta de åtgärder som var nödvändiga för att rätta sig efter yttrandet.
6
Genom skrivelse av den 29 juli 1994 underrättade dock de italienska myndigheterna kommissionen om att det pågick ett förfarande för införlivande av direktiven 92/35 och 92/40.
7
Eftersom kommissionen inte erhöll någon annan underrättelse om införlivandet av de båda direktiven, beslöt den att väcka den föreliggande talan.
8
I sin ansökan har kommissionen påpekat att den fortfarande inte har några uppgifter som visar att Republiken Italien faktiskt har antagit de nödvändiga bestämmelserna.
9
Den italienska regeringen har inte bestritt att direktiven 92/35 och 92/40 inte har införlivats i italiensk rätt på ett vederbörligt sätt. Den har dock i sin svarsinlaga för första gången åberopat förekomsten av en veterinärmedicinsk förordning, godkänd av republikens president genom dekret nr 320 av den 8 februari 1954(GURI nr 142 av den 24 juni 1954, ordinarie bihang). Enligt den italienska regeringen innehåller detta dekret vissa bestämmelser genom vilka direktiven 92/35 och 92/40 införlivats till en del. Kommissionen har inte underrättats om denna förordning i dess egenskap av rättsakt för genomförande av direktiven 92/35 och 92/40, eftersom det pågår ett förfarande för att anta särskilda bestämmelser om hästpest och aviär influensa.
10
Kommissionen har i sin replik vidhållit de yrkanden som framställts i ansökan, eftersom det är obestritt att de italienska myndigheterna ännu inte har vidtagit nödvändiga åtgärder.
11
En genomgång av de bestämmelser som den italienska regeringen har åberopat visar, vilket regeringen själv har medgivit, att dessa bestämmelser inte kan anses medföra ett fullständigt genomförande av direktiven 92/35 och 92/40.
12
Det kan således fastställas att Republiken Italien, genom att inte inom föreskriven frist anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiven 92/35 och 92/40, har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 20 respektive 22 i nämnda direktiv.
Rättegångskostnader
13
Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Eftersom Republiken Italien har tappat målet och kommissionen så har yrkat, skall denna stat ersätta rättegångskostnaderna.
På dessa grunder beslutar
DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)
följande dom:
1)
Republiken Italien har, genom att inte inom föreskriven frist anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa rådets direktiv 92/35/EEG av den 29 april 1992 om kontrollregler och åtgärder för bekämpning av afrikansk hästpest och rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa, underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 20 respektive 22 i nämnda direktiv
2)
Republiken Italien skall ersätta rättegångskostnaderna.
Kakouris
Kapteyn
Ragnemalm
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 26 september 1996.
R. Grass
Justi tiesekreterare
C. N. Kakouris
Ordförande på sjätte avdelningen
( *1 ) Ràttcgângssprâk: italienska.
Full & Egal Universal Law Academy