Generaladvokatens förslag till avgörande
1 Genom ansökan som inkom till domstolens kansli den 9 oktober 1998 har Europeiska gemenskapernas kommission väckt talan om fördragsbrott mot Republiken Italien och yrkat att domstolen skall fastställa att denna medlemsstat har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt fördraget och rådets direktiv 93/103/EG av den 23 november 1993 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för arbete ombord på fiskefartyg (trettonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 307, s. 1, nedan kallat direktivet), genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv eller i vart fall genom att underlåta att underrätta kommissionen om detta. Kommissionen har även yrkat att Republiken Italien skall förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.
2 I sin ansökan har kommissionen redogjort för de olika etapperna i det administrativa förfarande som föreskrivs i artikel 169 i EG-fördraget (nu artikel 226 EG). Vad gäller frågan om kommissionens talan är välgrundad har den gjort gällande att Republiken Italien, genom att inte vidta nödvändiga åtgärder för att införliva direktivet, har överträtt såväl artikel 13.1 i direktivet i fråga, vilken medgav medlemsstaten en tidsfrist för att anta sådana bestämmelser som löpte ut den 23 november 1995, som artikel 189 tredje stycket i EG-fördraget (nu artikel 249 EG) och artikel 5 i EG-fördraget (nu artikel 10 EG).
3 Republiken Italien har i sitt svaromål, vilket inkom den 29 januari 1999, varken bestridit att det administrativa förfarandet genomfördes korrekt eller ett fördragsbrott.
4 Den har nöjt sig med att påpeka att den först sedan maj månad 1998, då gemenskapslagen 1995/1997 trädde i kraft, har haft möjlighet att sätta igång förfarandet för att införliva direktivet och att detta förfarande för närvarande pågår.
5 Kommissionen har ansett det onödigt att inge en replik och de två parterna har avstått från sammanträde.
6 Mot denna bakgrund kan jag bara föreslå att kommissionens talan helt skall bifallas, med förbehåll för att det förefaller tillräckligt att fastställa att artikel 13 i direktivet har åsidosatts.
7 Jag föreslår således att domstolen skall
1) fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 93/103/EG av den 23 november 1993 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för arbete ombord på fiskefartyg (trettonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG), genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv och/eller genom att underlåta att underrätta kommissionen om detta,
2) förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.
Full & Egal Universal Law Academy