Parter
Domskäl
Beslut om rättegångskostnader
Domslut
Nyckelord
Medlemsstater - Skyldigheter - Genomförande av direktiv - Obestritt fördragsbrott
(EG-fördraget, artikel 169 (nu artikel 226 EG))
Parter
I mål C-45/99,
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av juridiske rådgivaren D. Gouloussis, i egenskap av ombud, delgivningsadress: C. Gómez de la Cruz, Centre Wagner, Kirchberg, Luxemburg,
sökande,
mot
Republiken Frankrike, företrädd av K. Rispal-Bellanger, sous-directeur, utrikesministeriets rättsavdelning, och C. Bergeot, chargé de mission vid samma avdelning, båda i egenskap av ombud, delgivningsadress: Frankrikes ambassad, 8 B, boulevard Joseph II, Luxemburg,
svarande,
angående en talan om fastställelse av att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget och rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, s. 12; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 138) i första hand genom att underlåta att inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa det ovan nämnda direktivet och i andra hand genom att underlåta att informera kommissionen om att sådana bestämmelser har antagits,
meddelar
DOMSTOLEN
(fjärde avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden D.A.O. Edward samt domarna P.J.G. Kapteyn (referent) och H. Ragnemalm,
generaladvokat: A. Saggio,
justitiesekreterare: R. Grass,
med hänsyn till referentens rapport,
och efter att den 10 februari 2000 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
Domskäl
1 Europeiska gemenskapernas kommission har genom ansökan, som inkom till domstolens kansli den 16 februari 1999, med stöd av artikel 169 i EG-fördraget (nu artikel 226 EG) väckt talan om fastställelse av att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget och rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, s. 12, svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 138, nedan kallat direktivet) i första hand genom att underlåta att inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa det ovan nämnda direktivet och i andra hand genom att underlåta att informera kommissionen om att sådana bestämmelser har antagits.
2 I artikel 17 i direktivet stadgas att medlemsstaterna senast den 22 juni 1996 skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller senast den dagen se till att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal fastställer de nödvändiga bestämmelserna samt genast underrätta kommissionen om detta.
3 Eftersom kommissionen inte hade fått något meddelande från den franska regeringen om åtgärder för införlivande av direktivet med den franska rättsordningen och eftersom den inte kände till någon annan omständighet som gjorde det möjligt för den att sluta sig till att Republiken Frankrike hade uppfyllt sina skyldigheter, beslutade kommissionen att inleda ett förfarande i enlighet med artikel 169 i fördraget. Efter att ha erinrat Republiken Frankrike om dess skyldigheter enligt direktivet anmodade kommissionen i skrivelse av den 16 januari 1997 denna stat att inkomma med yttrande inom två månader.
4 De franska myndigheterna svarade den 13 mars 1997 att den gällande franska lagstiftningen redan innehöll de flesta av de materiella bestämmelserna i direktivet. Myndigheterna medgav dock att lagstiftningen måste kompletteras för att säkerställa ett tillfredsställande införlivande av bestämmelserna med den nationella rättsordningen. Vidare uppgav myndigheterna att ett lagförslag som innehöll de nödvändiga bestämmelserna snart skulle komma att framläggas inför parlamentet.
5 Eftersom inget ytterligare meddelande angående detta införlivande inkom sände kommissionen i brev av den 12 januari 1998 ett motiverat yttrande till Republiken Frankrike. Kommissionen upprepade i yttrandet de påpekanden som framförts i anmodan att inkomma med yttrande och uppmanade Republiken Frankrike att inom två månader från delgivningen av yttrandet vidta nödvändiga åtgärder.
6 I svaromål av den 13 mars 1998 uppgav de franska myndigheterna att införlivandeprocessen avseende direktivet fortfarande pågick. Vid sådant förhållande beslutade kommissionen att väcka den i målet aktuella talan.
7 Republiken Frankrike har inte bestritt att dess lagstiftning måste ändras för att överensstämma med direktivet, utan har endast påpekat att de flesta bestämmelserna i direktivet redan återfinns i den gällande nationella rättsordningen.
8 Vid sådant förhållande kan det endast konstateras att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.
Beslut om rättegångskostnader
Rättegångskostnader
9 Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Kommissionen har yrkat att Republiken Frankrike skall förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom denna stat har tappat målet, skall kommissionens yrkande bifallas.
Domslut
På dessa grunder beslutar
DOMSTOLEN
(fjärde avdelningen)
följande dom:
10 Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet genom att underlåta att inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.
11 Republiken Frankrike skall ersätta rättegångskostnaderna.
Full & Egal Universal Law Academy