Sammanfattning
Nyckelord
1. Gemenskapsvarumärke - Definition och förvärv av ett gemenskapsvarumärke - Kännetecken som kan utgöra ett varumärke - Villkor - Särskiljningsförmåga - Bedömning med avseende på de varor och tjänster som är föremål för ansökan om registrering
(Rådets förordning nr 40/94, artikel 4)
2. Gemenskapsvarumärke - Definition och förvärv av ett gemenskapsvarumärke - Absoluta registreringshinder - Varumärken som endast består av kännetecken eller upplysningar vilka visar vad som är utmärkande för varorna - Uttrycket DOUBLEMINT
(Rådets förordning nr 40/94, artikel 7.1 c)
Sammanfattning
1. Av artikel 4 i förordning nr 40/94, enligt vilken den avgörande egenskap som ett kännetecken som kan återges grafiskt måste ha för att anses utgöra ett gemenskapsvarumärke är att ett företags varor genom detta skall kunna särskiljas från andra företags varor, följer att särskiljningsförmågan hos ett kännetecken som en registreringsansökan avser endast kan bedömas i förhållande till de varor eller tjänster för vilka registrering av kännetecknet begärs.
( se punkterna 17 och 18 )
2. Lagstiftaren har, då den i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken har föreskrivit att hinder föreligger mot registrering av "[v]arumärken som endast består av kännetecken eller upplysningar vilka i handeln visar varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung, tiden för deras framställande eller andra egenskaper hos varorna eller tjänsterna", ansett att sådana kännetecken inte är ägnade att särskilja ett företags varor från andra företags, eftersom de endast är beskrivande. Kännetecken eller upplysningar som inte endast är beskrivande kan däremot registreras som gemenskapsvarumärken.
Vad i detta avseende beträffar den begärda registreringen av uttrycket DOUBLEMINT avseende vissa varor som kan ha mintsmak, kan den allmänhet som berörs inte omedelbart och utan vidare eftertanke förstå uttrycket som en beskrivning av en egenskap hos de ifrågavarande varorna. Den genomsnittlige engelskspråkige konsumenten uppfattar, åtminstone associativt eller genom anspelning, automatiskt det sammansatta uttrycket - av vilket varje beståndsdel är ett engelskt ord - som mångtydigt, vilket medför att kännetecknet inte är beskrivande i den mening som avses i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94, medan uttrycket för en konsument utan tillräckliga kunskaper i det engelska språket automatiskt har en vag och fantasipräglad betydelse. Uttrycket DOUBLEMINT har således en tvetydig innebörd som är suggestiv och möjliggör olika tolkningar. Antalet möjliga semantiska kombinationer utesluter att konsumenten väljer en särskild av dessa. Uttrycket kan därför inte karakteriseras som endast beskrivande, och registrering kan inte vägras på denna grund.
( se punkterna 19, 20 och 29-31 )
Full & Egal Universal Law Academy