Generaladvokatens förslag till avgörande
Bakgrund
1 I detta mål har Europeiska gemenskapernas kommission yrkat att domstolen skall fastställa att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 97/36/EG om ändring av direktiv 89/552/EEG(1)
- genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv,
- eller, i vart fall, genom att inte underrätta kommissionen om dessa åtgärder.
2 Artikel 2.1 i direktiv 97/36/EG föreskriver att medlemsstaterna senast den 30 december 1998 skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Medlemsstaterna skall genast underrätta kommissionen om detta.
3 Eftersom kommissionen inte hade delgivits de åtgärder som antagits av Storhertigdömet Luxemburg för att följa nämnda direktiv, anmodade kommissionen, i en skrivelse av den 12 mars 1999, Storhertigdömet att inkomma med yttrande. Den luxemburgska regeringen besvarade denna anmodan genom en skrivelse av den 27 maj 1999 och angav att sådana åtgärder som är nödvändiga för att följa direktivet var under utarbetande. Till denna skrivelse bifogades ett lagförslag som var avsett att träda i kraft i november 1999. Kommissionen skickade den 9 juli 1999 ett motiverat yttrande till Storhertigdömet Luxemburg. Den luxemburgska regeringen besvarade yttrandet den 8 november 1999, och hänvisade därvid till sin första skrivelse av den 27 maj 1999.
4 Mot bakgrund av dessa uppgifter väckte kommissionen den 27 mars 2000 talan vid domstolen. I svaromålet, som inkom till domstolen den 6 juni 2000, har den luxemburgska regeringen inte bestritt att den har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter genom det sena införlivandet av direktiv 97/36/EG med nationell rätt. Den har emellertid hänvisat till ovannämnda lagförslag. Den luxemburgska regeringen har förklarat att förseningen vad avser antagandet av lagen beror på dess invecklade tekniska karaktär och på det samråd som varit nödvändigt. Den luxemburgska regeringen förväntar sig att lagen skall ha antagits inom några månader, och anser att den förevarande talan vid domstolen då kommer att förlora sitt föremål.
Fördragsbrottet
5 Det skall erinras om att det av fast rättspraxis framgår att en medlemsstat inte kan åberopa bestämmelser, praxis eller förhållanden i sin interna rättsordning som grund för att underlåta att iaktta skyldigheter och tidsfrister som föreskrivs i ett direktiv. Denna rättspraxis har nyligen bekräftats av domstolen i domen i målet kommissionen mot Grekland.(2)
6 Den omständigheten att lagstiftning som införlivar direktivet med nationell rätt förväntas ha blivit antagen vid den tidpunkt då domen avkunnas saknar betydelse för fördragsbrottet.
Förslag till avgörande
7 Mot bakgrund av ovan angivna omständigheter föreslår jag att domstolen skall:
a) fastställa att Storhertigdömet Luxemburg har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television,
- genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv,
- eller, i vart fall, genom att inte underrätta kommissionen om dessa åtgärder.
b) förplikta Storhertigdömet Luxemburg att i enlighet med artikel 69.2 i rättegångsreglerna ersätta rättegångskostnaderna.
(1) - Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 202, s. 60).
(2) - Dom av den 15 juni 2000 i mål C-470/98 (REG 2000, s. I-4657).
Full & Egal Universal Law Academy