Sammanfattning
Nyckelord
Talan om ogiltigförklaring - Fysiska eller juridiska personer - Rättsakter som berör dem direkt och personligen - Förordning om upptagandet av vissa namn i "Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar" - Talan av en producent som marknadsför produkter under en beteckning som är föremål för upptagande i register och som framställt invändning mot registreringen hos den nationella myndigheten - Avvisning
(Artikel 230 fjärde stycket EG; rådets förordning nr 2081/92, artikel 7; kommissionens förordning nr 1338/2000)
Sammanfattning
Talan om ogiltigförklaring av förordning nr 1338/2000 om komplettering av bilagan till förordning nr 2400/96 om upptagandet av vissa namn i "Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar" som föreskrivs i rådets förordning nr 2081/92, i den mån den medför att beteckningen Canard à foie gras du Sud-Ouest registreras som skyddad geografisk beteckning, som väckts av en producent av produkter av anka kan inte tas upp till prövning.
Även om det inte kan uteslutas att bestämmelser som de nu aktuella, som genom sin art och räckvidd är av normativ karaktär, kan beröra en fysisk eller juridisk person personligen, är det inte på det sättet i förevarande mål. Först och främst berörs varje annan producent, som för närvarande eller potentiellt är i samma situation som sökanden, av förordning nr 1338/2000 på samma sätt som denne. Att en normativ rättsakt konkret kan ha olika inverkan på de olika rättssubjekt som den är tillämplig på, medför vidare inte att de särskils från alla andra berörda aktörer, eftersom rättsakten tillämpas i en objektivt fastställd situation. Slutligen grundar sig den användning av den geografiska beteckningen som sökanden har åberopat inte på en särskild rättighet, som sökanden skulle ha förvärvat på nationell nivå eller gemenskapsnivå innan förordning nr 1338/2000 antogs och som skulle ha skadats av den förordningen.
Att de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där sökanden har sitt hemvist inte har vidarebefordrat sökandens invändning till kommissionen, är inte tillräckligt för att talan skall kunna tas upp till prövning. I detta hänseende är medlemsstaterna ensamma ansvariga för de processrättsliga skyddsreglerna för enskilda inom ramen för invändningsförfarandet enligt förordning nr 2081/92, och kommissionen utövar inte något utrymme för skönsmässig bedömning. Inga särskilda processrättsliga skyddsregler för den enskilde har således fastställts på gemenskapsnivå.
( se punkterna 34, 36, 37, 40-44, 47 och 53 )
Full & Egal Universal Law Academy