Generaladvokatens förslag till avgörande
1. Kommissionen har väckt förevarande fördragsbrottstalan mot Konungariket Belgien på grund av att den anser att denna stat har underlåtit att inom föreskriven frist och på ett fullständigt sätt införliva rådets direktiv 98/18/EG av den 17 mars 1998 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg (nedan kallat direktiv 98/18). Konungariket Belgien har enligt kommissionen därigenom åsidosatt sina förpliktelser enligt detta direktiv och enligt EG-fördraget.
2. Enligt artikel 14 i direktivet skulle medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 1 juli 1998. Eftersom kommissionen inte hade fått något meddelande om åtgärder för införlivande av direktivet vid utgången av denna frist, och inte heller fick det senare, skickade den den 11 augusti 1999 en formell underrättelse till den belgiska regeringen. I sin svarsskrivelse av den 27 september 1999 översände den belgiska regeringen den kungliga förordningen av den 12 november 1981, som täcker en del av det område som omfattas av direktiv 98/18. Denna regering uppgav att en ny kunglig förordning skulle antas för att införliva direktivet. Den 7 september 2000 riktade kommissionen ett motiverat yttrande till den belgiska regeringen. Denna besvarade yttrandet genom skrivelse av den 17 oktober 2000, vari den uppgav att förordningen skulle antas i december 2000. Den 27 mars 2001 väckte kommissionen förevarande talan, som registrerades vid domstolens kansli den 28 mars 2001. Vid denna tidpunkt hade kommissionen ännu inte erhållit något meddelande om att Belgien hade införlivat direktivet fullt ut.
3. Kommissionen har yrkat att domstolen skall
1. fastställa att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 98/18/EG av den 17 mars 1998 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg och enligt EG-fördraget, genom att inte underrätta kommissionen om de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv eller genom att inte anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa direktivet,
2. förplikta den belgiska regeringen att ersätta rättegångskostnaderna.
4. Den belgiska regeringen har under det administrativa förfarandet och under förfarandet vid domstolen hänvisat såväl till den kungliga förordningen av den 12 november 1981 som till en kunglig förordning av den 9 december 1998, genom vilken direktivet delvis skall ha införlivats. Den belgiska regeringen har emellertid medgett, såväl under det administrativa förfarandet som under förfarandet vid domstolen, att direktiv 98/18 endast delvis har införlivats och att en kunglig förordning för att införliva direktivet fullt ut är under utarbetande.
5. Det följer av domstolens fasta rättspraxis att den avgörande tidpunkten för att fastställa om ett fördragsbrott föreligger är utgången av den i det motiverade yttrandet fastställda fristen. Vid utgången av den frist som fastställdes i det motiverade yttrandet av den 7 september 2000 och som började löpa den dag då yttrandet delgavs hade den planerade kungliga förordningen ännu inte antagits.
6. Det följer också av domstolens fasta rättspraxis att en medlemsstat inte kan åberopa praxis och förhållanden i sin interna rättsordning som grund för att underlåta att iaktta skyldigheter och tidsfrister som föreskrivs i gemenskapsdirektiv. Således kan denna grund inte heller åberopas som grund för att införliva ett direktiv för sent och på ett ofullständigt sätt. Konungariket Belgien har således underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten genom att underlåta att, inom den i det motiverade yttrandet föreskrivna fristen, fullt ut införliva direktiv 98/18 med den nationella rättsordningen.
7. Medlemsstatens skyldighet att införliva direktivet följer dels direkt av direktivet, dels av artikel 249.3 EG i kombination med artikel 10 EG. Eftersom Konungariket Belgien har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten föreslår jag att domstolen skall bifalla kommissionens talan om fördragsbrott mot denna medlemsstat.
8. Rättegångskostnadernas fördelning framgår av artikel 69.2 i rättegångsreglerna.
Förslag till avgörande
9. Jag föreslår att domstolen skall besluta följande:
1. Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets direktiv 98/18/EG av den 17 mars 1998 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg och enligt EG-fördraget, genom att inte underrätta kommissionen om de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv eller genom att inte anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa direktivet.
2. Konungariket Belgien skall ersätta rättegångskostnaderna.
Full & Egal Universal Law Academy