Mål T-253/03
Akzo Nobel Chemicals Ltd och Akcros Chemicals Ltd
mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”Intervention – Avslag – Enhet som inte är en juridisk person – Organisation som inte är representativ – Organisation som inte har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen – Medlemmarna saknar ett individuellt intresse”
Förstainstansrättens beslut (femte avdelningen) av den 28 maj 2004.
Sammanfattning av beslutet
1. Förfarande – Intervention – Berörda personer – Ansökan om intervention från en enhet som inte är en juridisk person – Villkor
(Domstolens stadga, artiklarna 40 andra stycket och 53 första stycket)
2. Förfarande – Intervention – Berörda personer – Intresseorganisation som har till syfte att företräda sina medlemmar – Rätt att intervenera i mål där frågor av principiellt intresse uppkommer som kan påverka medlemmarna
(Domstolens stadga, artiklarna 40 andra stycket och 53 första stycket)
1. Enligt artikel 40 andra stycket i domstolens stadga, som skall tillämpas på förstainstansrätten i enlighet med artikel 53 första stycket i denna stadga, har inte endast medlemsstaterna och gemenskapernas institutioner rätt att intervenera i tvister inför förstainstansrätten, utan samma rätt tillkommer även varje annan person som har ett berättigat intresse av utgången av tvisten.
En enhet som inte är en juridisk person kan visserligen tillåtas att intervenera. Den skall emellertid uppfylla kraven för att anses som en sådan person, bland annat kraven på självständighet och ansvar, om än i begränsad omfattning.
En icke registrerad organisation som inte är en juridisk person, bestående av en grupp bolagsjurister anställda hos stora bolag etablerade i Europa, som bildats genom ett informellt beslut av dess grundare, som saknar stadgar och endast utgör ett forum för utbyte av information och praktisk erfarenhet eller för diskussioner om vissa frågor som kan vara av intresse för medlemmarna, uppfyller inte minimikraven för att anses vara en juridisk person.
(se punkterna 16–19)
2. Enligt artikel 40 andra stycket i domstolens stadga, som skall tillämpas på förstainstansrätten i enlighet med artikel 53 första stycket i denna stadga, får intresseorganisationer, som har till syfte att företräda sina medlemmar, intervenera i mål där frågor av principiellt intresse uppkommer som kan påverka medlemmarna. Närmare bestämt kan en intresseorganisation tillåtas intervenera i ett mål såvida den representerar ett stort antal aktiva aktörer inom den berörda branschen, såvida den bland annat har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen, såvida det i målet kan uppkomma frågor av principiellt intresse och dess medlemmar således kan komma att påverkas i stor utsträckning av den kommande domen.
En organisation som endast har 25 medlemmar kan inte anses representera ett tillräckligt stort antal aktiva yrkesutövare inom en bransch som den för bolagsjurister. När det saknas stadgar, är det dessutom omöjligt att undersöka om den verkligen har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen.
En organisations medlemmar som inte påverkas direkt av den rättsakt avseende vilken det yrkats om ogiltigförklaring i målet vid förstainstansrätten, eftersom rättsakten inte direkt berör de bolag som organisationen företräder, kan inte anses ha ett direkt och faktiskt intresse av utgången av mål avseende den ifrågasatta rättsakten, utan endast ett intresse i förhållande till de åberopade grunderna.
(se punkterna 21–23)
FÖRSTAINSTANSRÄTTENS BESLUT (femte avdelningen)
den 28 maj 2004(1)
Intervention – Avslag – Intresseorganisation som inte har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen
I mål T-253/03,
Akzo Nobel Chemicals Ltd, Surrey (Förenade kungariket),ochAkcros Chemicals Ltd, Surrey,företrädda av advokaterna C. Swaak och M. Mollica,
sökande, med stöd avCouncil of the Bars and Law Societies of the European Union, Bryssel (Belgien), företrätt av J. Flynn, QC,Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten, Haag (Nederländerna), företrätt av advokaten O. Brouwer, och avEuropean Company Lawyers Association (ECLA), Bryssel, företrädd av advokaterna M. Dolmans och K. Nordlander samt J. Temple-Lang, solicitor,
intervenienter,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av R. Wainwright och C. Ingen-Housz, båda i egenskap av ombud, med delgivningsadress i Luxemburg,
svarande,
angående en ansökan från Section on Business Law of the International Bar Association om att få intervenera till stöd för sökandenas yrkanden i förevarande mål, vilket avser en begäran om ogiltigförklaring av beslut C (2003) 1533 slutlig, av den 8 maj 2003, genom vilket en begäran om att vissa handlingar som beslagtagits i samband med en undersökning som beslutats i enlighet med artikel 14.3 i rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar [81] och [82] (EGT 13, 1962, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8) skall omfattas av sekretessen för skriftväxling med advokater (legal professional privilege),
meddelar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (femte avdelningen)
sammansatt av ordföranden P. Lindh samt domarna R. García‑Valdecasas och J.D. Cooke,
justitiesekreterare: H. Jung,
följande
Beslut
1 Kommissionen fattade den 30 januari 2003 beslut C (2003) 85/4 med stöd av artikel 14.3 i rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar [81] och [82] (EGT 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8), i vilket kommissionen bland annat beslutade att bolagen Akzo Nobel Chemicals Ltd och Akcros Chemicals Ltd (nedan kallade sökandena) samt deras respektive dotterbolag skulle undersökas i syfte att efterforska bevis på eventuella konkurrensbegränsande förfaranden (nedan kallat beslutet av den 30 januari 2003). Kommissionen fattade den 10 februari 2003 beslut C (2003) 559/4, även det med stöd av artikel 14.3 i förordning nr 17 (nedan kallat beslutet av den 10 februari 2003), om ändring av beslutet av den 30 januari 2003.
2 Den 12 och den 13 februari 2003 genomfördes undersökningar med stöd av nämnda beslut i sökandenas lokaler i Eccles, Manchester (Förenade kungariket). Vid dessa undersökningar kopierade tjänstemännen från kommissionen ett stort antal handlingar. I samband med kopieringen uppgav sökandenas företrädare för tjänstemännen från kommissionen att vissa handlingar möjligtvis omfattades av sekretessen för skriftväxling med advokater. Vid undersökningen av de ifrågavarande handlingarna uppstod en tvist beträffande fem handlingar, vilka kom att behandlas på två olika sätt. Tjänstemännen från kommissionen kunde nämligen inte omedelbart komma fram till en slutsats beträffande det skydd som två handlingar eventuellt skulle omfattas av. Tjänstemännen tog därför kopior av dessa handlingar som de lade i ett förseglat kuvert som de tog med sig efter att ha avslutat undersökningen. Vad gäller de tre andra omtvistade handlingarna, fann den tjänsteman från kommissionen som var ansvarig för undersökningarna att de inte omfattades av sekretess och tog följaktligen kopior på dessa handlingar som han lade till de övriga handlingarna i ärendet, utan att lägga dem i ett förseglat kuvert.
3 Sökandena skickade den 17 februari 2003 en skrivelse till kommissionen vari de framförde skälen till att de fem handlingarna, enligt dem, omfattades av sekretess. Genom skrivelse av den 1 april 2003 informerade kommissionen sökandena om att de argument som anförts i deras skrivelse av den 17 februari 2003 inte gjorde det möjligt för den att dra slutsatsen att de berörda handlingarna verkligen omfattades av sekretess. Kommissionen angav dock i samma skrivelse att sökandena hade möjlighet att inkomma med synpunkter angående dessa preliminära slutsatser inom två veckor, och att kommissionen skulle fatta ett slutligt beslut efter det att tidsfristen hade löpt ut.
4 Sökandena väckte, genom ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 11 april 2003, talan huvudsakligen om ogiltigförklaring av beslutet av den 10 februari 2003 och, om det var nödvändigt, av beslutet av den 30 januari 2003, enligt vilka bolagen och deras respektive dotterbolag skulle bli föremål för den ifrågavarande undersökningen (mål T‑125/03, Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals mot kommissionen).
5 Kommissionen fattade den 8 maj 2003 beslut C (2003) 1533 slutlig med stöd av artikel 14.3 i förordning nr 17 (nedan kallat beslutet av den 8 maj 2003). I artikel 1 i detta beslut avslog kommissionen sökandenas begäran om att de omtvistade handlingarna skulle återlämnas till dem och att kommissionen skulle bekräfta att den har förstört alla kopior av dessa handlingar som den var i besittning av. I artikel 2 i beslutet av den 8 maj 2003 angav kommissionen för övrigt att den hade för avsikt att öppna det förseglade kuvertet med två av dessa handlingar.
6 Sökandena väckte, genom ansökan som inkom till förstainstansrättens kansli den 4 juli 2003, med stöd av artikel 230 fjärde stycket EG talan om ogiltigförklaring av beslutet av den 8 maj 2003.
7 Council of Bars and Law Societies of the European Union (Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen) (nedan kallat CCBE), Algemene Raad van de Nederlandse Orde van Advocaten (nedan kallat det nederländska advokatsamfundet) och European Company Lawyers Association (Europeiska föreningen för bolagsjurister) (nedan kallad ECLA), inkom den 30 juli 2003, den 7 respektive den 18 augusti 2003 med var sin ansökan om att få intervenera till stöd för sökandenas yrkanden. Ordföranden på förstainstansrättens femte avdelning tillät CCBE, det nederländska advokatsamfundet och ECLA att intervenera genom ett beslut av den 4 november 2003.
8 Section on Business Law of the International Bar Association (nedan kallad SBL), företrädd av advokaten J. Buhart, inkom den 25 november 2003 med en ansökan om att få intervenera till stöd för sökandenas yrkanden.
9 SBL har i sin interventionsansökan gjort gällande att den har ett stort intresse av målets utgång. Den har framfört att det i denna tvist uppkommit frågor av principiellt intresse avseende sekretess för skriftväxling med advokater och att en dom som går sökandena emot skulle ha en direkt inverkan på dess medlemmar som är bolagsjurister. SBL har uppgett att den, den 31 maj 2002, anslöt sig till en resolution enligt vilken principen om sekretess skall tillämpas på bolagsjurister vid samtliga domstolar. SBL anser att den har ett direkt och särskilt intresse av förfarandets utgång och att dess interventionsansökan är förenlig med den rättspraxis enligt vilken interventionsansökningar från intresseorganisationer som bland annat har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen skall bifallas. SBL har slutligen yrkat att förstainstansrätten skall förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna, inbegripet de kostnader som hänför sig till förevarande interventionsansökan.
10 Interventionsansökan har delgivits parterna i enlighet med artikel 116.1 i förstainstansrättens rättegångsregler.
11 Sökandena har, genom inlaga som inkom den 18 december 2003, gjort gällande att SBL har visat att den har intresse av utgången av detta mål och yrkat att förstainstansrätten skall bifalla dess interventionsansökan. Sökandena har, genom särskild handling som inkom samma dag, framställt en begäran om konfidentiell behandling med avseende på SBL.
12 Kommissionen har, genom inlaga som inkom den 9 december 2003, gjort gällande att SBL inte har tillhandahållit tillräckliga uppgifter för att tydligt visa sin rättsliga existens eller, i varje fall, dess partsbehörighet i enlighet med artikel 44.5 a i rättegångsreglerna. Den har anfört att det nämligen inte följer av SBL:s interna regler att den är behörig att väcka talan vid förstainstansrätten. Kommissionen har slutligen yrkat att SBL skall förpliktas att ersätta de rättegångskostnader som hänför sig till denna interventionsansökan. Kommissionen har, genom särskild handling som inkom samma dag, preciserat att den inte begärt en konfidentiell behandling med avseende på SBL.
13 CCBE har i sitt yttrande, som inkom den 7 januari 2004, gjort gällande att SBL:s interventionsansökan skall avvisas. CCBE har bland annat ifrågasatt huruvida SBL uppfyllt de kriterier som utgör grunden för en juridisk person (domstolens beslut av den 11 december 1973 i de förenade målen 41/73, 43/73–48/73, 50/73, 111/73, 113/73 och 114/73, Générale sucrière m.fl. mot kommissionen, REG 1973, s. 1465, punkt 3), bland annat på grund av att den inte har någon självständig befogenhet att företräda sina medlemmar. CCBE har uppgett att SBL endast utgör en del av International Bar Association (nedan kallad IBA), som den inte kan företräda. CCBE har även gjort gällande att SBL inte är en intresseorganisation som har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen.
14 De övriga intervenienterna har inte framfört några invändningar mot denna interventionsansökan.
15 Ordföranden på femte avdelningen har i enlighet med artikel 116.1 tredje stycket i rättegångsreglerna hänskjutit interventionsansökan till avdelningen.
Förstainstansrättens bedömning
16 SBL är en av IBA:s tre sektioner. IBA är ett organ som företräder jurister på global nivå och omfattar såväl advokatsamfund som föreningar för bolagsjurister och enskilda jurister och advokater. SBL omfattar i sin tur enskilda jurister, framför allt över 12 500 aktiva jurister inom området för internationell handelsrätt, vilka är såväl självständiga jurister som bolagsjurister (över 3 000) etablerade i 185 länder.
17 Enligt artikel 40 andra stycket i domstolens stadga, som skall tillämpas på förstainstansrätten i enlighet med artikel 53 första stycket i denna stadga, har inte endast medlemsstaterna och gemenskapernas institutioner rätt att intervenera i tvister inför förstainstansrätten, utan samma rätt tillkommer även varje annan person som har ett berättigat intresse av utgången av tvisten.
18 Av fast rättspraxis följer att intresseorganisationer, som har till syfte att företräda sina medlemmar, får intervenera i mål där frågor av principiellt intresse uppkommer som kan påverka medlemmarna (beslut meddelat av domstolens ordförande den 17 juni 1997 i de förenade målen C-151/97 P(I) och C‑157/97 P(I), National Power och PowerGen, REG 1997, s. I‑3491, punkt 66, och den 28 september 1998 i mål C-151/98 P, Pharos mot kommissionen, REG 1998, s. I-5441, punkt 6, samt beslut meddelat av förstainstansrättens ordförande den 22 mars 1999 i mål T‑13/99 R, Pfizer mot rådet (inte publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 15, och den 28 maj 2001 i mål T‑53/01 R, Poste Italiane mot kommissionen, REG 2001, s. II‑1479, punkt 51). Närmare bestämt kan en intresseorganisation tillåtas intervenera i ett mål såvida den representerar ett stort antal aktiva aktörer inom den berörda branschen, den bland annat har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen, det i målet kan uppkomma frågor av principiellt intresse och dess medlemmar således kan komma att påverkas i stor utsträckning av den kommande domen (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens beslut av den 8 december 1993 i mål T‑87/92, Kruidvat mot kommissionen, REG 1993, s. II‑1375, punkt 14, om avslag på en interventionsansökan från Yves Saint Laurent Parfums SA).
19 Förstainstansrätten konstaterar att det följer av artikel II i SBL:s stadgar att den har till syfte att främja ett utbyte av information och synpunkter avseende lagstiftningar, praxis och yrkesansvar i handelsrättsliga och finansiella frågor mellan medlemmar i hela världen, underlätta kommunikationen mellan medlemmarna och driva projekt i detta hänseende, vilka godkänts av Section Council.
20 Förstainstansrätten konstaterar att det emellertid inte föreskrivs i SBL:s stadgar att den har till syfte att bevaka sina medlemmars intressen eller att företräda dessa. SBL har nämligen endast till syfte att främja informationsutbyte och kontakter mellan medlemmarna och att organisera konferenser för att underlätta studier av vissa rättsområden. SBL har nämligen uppgett i sin interventionsansökan att den har till syfte att tillhandahålla de medlemmar som är bolagsjurister ett forum för diskussion och vägledning avseende tillvägagångssätt för att fungera effektivt inom ett företag, med beaktande av företagets målsättningar i enlighet med strikta yrkesnormer.
21 Förstainstansrätten konstaterar för övrigt att SBL:s medlemmar, enligt artikel III del 1 i SBL:s stadgar, formellt sett är medlemmar i IBA, som SBL utgör en del av. Enligt artikel I i SBL:s stadgar bildades denna inom IBA. Enligt artikel VII del 6 i SBL:s stadgar kan inte denna vidta någon åtgärd i IBA:s namn eller som IBA:s företrädare utan tillstånd eller särskilt godkännande från IBA:s Council. SBL har i sin inlaga preciserat att dess interventionsansökan inte har inlämnats i IBA:s namn eller i någon annan av dess sektioners namn.
22 Förstainstansrätten fastslår därför att SBL inte är en intresseorganisation som har till syfte att bevaka juristers intressen i den mening som avses i ovannämnda rättspraxis (punkt 18 ovan).
23 Av vad som anförts följer att SBL inte har ett berättigat intresse av utgången av tvisten i den mening som avses i artikel 40 andra stycket i domstolens stadga.
24 Interventionsansökan skall således avslås.
Rättegångskostnader
25 Enligt artikel 87.1 i rättegångsreglerna skall beslut om rättegångskostnader meddelas i den slutliga domen eller i det beslut genom vilket förfarandet avslutas. Eftersom förfarandet, med avseende på SBL, avslutas genom förevarande beslut, skall förstainstansrätten besluta om de rättegångskostnader som hänför sig till dess interventionsansökan.
26 Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Eftersom SBL:s interventionsansökan har avslagits skall organisationen bära sina rättegångskostnader och förpliktas att ersätta kommissionens rättegångskostnader, som hänför sig till förevarande interventionsförfarande, i enlighet med kommissionens yrkande. Eftersom sökandena och intervenienterna inte har yrkat något i detta hänseende skall de bära sina rättegångskostnader.
På dessa grunder beslutar
FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (femte avdelningen)
följande:
1) Interventionsansökan från Section on Business Law of the International Bar Association avslås.
2) Det finns inte anledning att pröva sökandenas begäran om konfidentiell behandling med avseende på Section on Business Law of the International Bar Association.
3) Section on Business Law of the International Bar Association skall ersätta kommissionens rättegångskostnader, som hänför sig till interventionsförfarandet, och bära sina rättegångskostnader.
4) Sökandena och intervenienterna skall bära sina rättegångskostnader, som hänför sig till interventionsförfarandet.
Luxemburg den 28 maj 2004.
H. Jung
P. Lindh
Justitiesekreterare
Ordförande
1 – Rättegångsspråk: engelska.
Full & Egal Universal Law Academy