5.6.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 148/2
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 15 april 2010 (begäran om förhandsavgörande från Handens tingsrätt — Sverige) — brottmål mot Lars Sandström
(Mål C-433/05) (1)
(Direktiven 94/25/EG och 2003/44/EG - Tillnärmning av lagstiftning - Fritidsbåtar - Förbud mot användning av vattenskotrar utanför allmänna farleder - Artiklarna 28 EG och 30 EG - Åtgärder med motsvarande verkan - Tillträde till marknaden - Hinder - Miljöskydd - Proportionalitet - Direktiv 98/34/EG - Artikel 8 - Ändring av den nationella lagstiftningen - Anmälningsskyldighet - Villkor)
2010/C 148/03
Rättegångsspråk: svenska
Hänskjutande domstol
Handens tingsrätt
Part i brottmålet vid den nationella domstolen
Lars Sandström.
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Handens tingsrätt — Tolkningen av artiklarna 28–30 EG, och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/44/EG av den 16 juni 2003 om ändring av direktiv 94/25/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar (EUT L 214, s. 18) — Förbud mot användning av vattenskoter på annan plats än i allmän farled
Domslut
1.
Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/44/EG av den 16 juni 2003, utgör inte hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken det av miljöskyddshänsyn är förbjudet att använda vattenskotrar utanför anvisade vattenområden.
2.
Artiklarna 34 FEUF och 36 FEUF utgör inte hinder för en sådan nationell lagstiftning, under förutsättning
—
att de behöriga nationella myndigheterna är skyldiga att vidta de genomförandeåtgärder som krävs för att anvisa de vattenområden, utanför de allmänna farlederna, i vilka vattenskotrar får användas,
—
att de behöriga nationella myndigheterna faktiskt har utövat den behörighet som de har getts i detta avseende och att de har anvisat de vattenområden som uppfyller kraven i den nationella lagstiftningen, samt
—
att sådana åtgärder har vidtagits inom rimlig tid från det att den nationella lagstiftningen trädde i kraft.
Det ankommer på den nationella domstolen att kontrollera huruvida dessa förutsättningar är uppfyllda i det mål som den har att avgöra.
3.
Artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter ska tolkas så, att en ändring i ett utkast till tekniska föreskrifter som redan har anmälts till Europeiska kommissionen, i enlighet med artikel 8.1 första stycket i direktiv 98/34, utgör inte en väsentlig ändring i utkastet i den mening som avses i artikel 8.1 tredje stycket i direktiv 98/34 när dessa ändringar — i förhållande till det anmälda utkastet — endast avser en uppmjukning av villkoren för användningen av den ifrågavarande produkten och därmed innebär en minskning av de tekniska föreskrifternas eventuella inverkan på handelsutbytet. Det föreligger därför inte någon skyldighet att förhandsanmäla dessa ändringar till kommissionen. När det inte föreligger någon skyldighet att göra en sådan förhandsanmälan, innebär den omständigheten att en icke–väsentlig ändring av föreskriften inte har överlämnats till kommissionen innan föreskriften antas inte att föreskriften inte kan tillämpas.
(1) EUT C 36, 11.02.2006.
Full & Egal Universal Law Academy