11.3.2006
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 60/49
Talan väckt den 20 januari 2006 – Mindo mot kommissionen
(mål T-19/06)
(2006/C 60/92)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Mindo Srl (Rom, Italien) (ombud: advokaterna J. Folguera Crespo, P. Vidal Martínez)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
—
ogiltigförklara artikel 1.1 a i kommissionens beslut C(2005) 4012 slutlig av den 20 oktober 2005 i ett förfarande enligt artikel 81.1 EG (ärende COMP/C.38.281/B.2 – Italiensk tobak) i den del det hänvisar till en längre period under vilka överträdelserna pågick (dessa ansågs ha upphört den 19 februari 2002 istället för senast den 15 januari 2002),
—
ogiltigförklara artikel 2 b i det omtvistade beslutet i den del MINDO skulle ha getts full befrielse från böter enligt kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden, eller i andra hand, fastställa att det bötesbelopp som MINDO ålagts att erlägga gemensamt och solidariskt med Alliance One International, skall nedsättas väsentligt,
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
I det omtvistade beslutet fann kommissionen att flera företag, däribland sökanden, överträtt artikel 81.1 EG genom avtal och/eller samordnade förfaranden på den italienska tobaksmarknaden. Sökanden yrkar att detta beslut till viss del skall ogiltigförklaras och åberopar i första hand att principen om skydd för berättigade förväntningar har åsidosatts vad gäller tillämpningen av kommissionens meddelande. Sökanden invänder mot kommissionens avslag på dess framställning om befrielse från böter, som motiverats med att ett annat företag, och inte sökanden, hade rätt till befrielse. Enligt sökanden uppfyllde det andra företaget inte villkoren i kommissionens meddelande medan kommissionen inte lyckats styrka att sökanden inte uppfyllde samma villkor.
I andra hand yrkar sökanden att dess överträdelse upphört senast den 15 januari 2002 och inte den 19 februari 2002, och att utdömda böter skall nedsättas i enlighet med detta.
Sökanden anser vidare att kommissionen åsidosatt proportionalitetsprincipen och rättsäkerhetsprincipen samt sin motiveringsskyldighet vad gäller bedömningen av omfattningen av sökandens konkurrensbegränsande handlande. Enligt sökanden har kommissionen inte beaktat att sökanden medverkat i avtal om inköpspris och kvantiteter av överskottsproduktion enbart under 1998 och 1999 och att detta skedde genom avtal mellan företag, som var tillåtna enligt italiensk lagstiftning.
Sökanden åberopar även att rätten till försvar åsidosatts, liksom proportionalitetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar vad gäller beräkningen av grundbeloppet för böterna. I detta avseende hävdar sökanden att grundbeloppet är högre än värdet på de varor som omfattades av kartellen, att kommissionen gjort en felaktig bedömning av de två potentiella effekterna av de konkurrensbegränsande åtgärder som omnämns i det omtvistade beslutet, att dessa två potentiella effekter nämns för första gången i det omtvistade beslutet och att dessa inte har omnämnts i meddelandet om invändningar, att kommissionen felaktigt använt en faktor för att beräkna grundbeloppet utan att beakta att sökanden vid tiden för det omtvistade beslutet inte tillhörde en multinationell företagsgrupp.
Sökanden åberopar vidare åsidosättande av motiveringsskyldigheten och rättssäkerhetsprincipen samt principen om skydd för berättigade förväntningar i samband med kommissionens påstådda underlåtenhet att beakta vissa förmildrande omständigheter, särskilt att överträdelserna upphört tidigt och den minimala effekten av de konkurrensbegränsningar som lagts sökanden till last.
Sökanden åberopar slutligen åsidosättande av proportionalitetsprincipen och principen om skydd för berättigade förväntningar samt kommissionens motiveringsskyldighet när den tillämpat artikel 5 b i kommissionens riktlinjer vad gäller de ekonomiska och sociala sammanhang i vilka överträdelserna har skett. Sökanden hävdar även att kommissionen i sin bedömning av bötesbeloppets storlek inte beaktat sökandens mycket svaga finansiella situation och dess betalningsförmåga.
Full & Egal Universal Law Academy