8.4.2006
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 86/40
Talan väckt den 17 februari 2006 – Irland mot kommissionen
(mål T-50/06)
(2006/C 86/79)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Irland (ombud: D. O'Hagan och P. McGarry, Barrister)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
—
helt eller delvis ogiltigförklara kommissionens beslut K(2005) 4436 slutlig av den 7 december 2005 i den del det avser den av Irland medgivna befrielsen från punktskatt på mineraloljor vilka används som bränsle för aluminiumproduktion i regionen Shannon, och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Grundarna av Aughinish fick år 1970 ett löfte om befrielse från tullar på brännolja avsedd att användas i aluminiumproduktionen i den då planerade anläggningen i Shannon i Irland. Anläggningen vid Aughinish togs i bruk år 1983 och de irländska myndigheterna anmälde för kommissionen att de avsåg att infria sina åtaganden om befrielse från punktskatt. Sökanden anför att befrielsen även har tillåtits genom beslut som därefter har fattats av rådet (1). År 2000 tog kommissionen upp frågan om statligt stöd, vilket föranledde den att inleda en formell undersökning och, slutligen, att anta det ifrågasatta beslutet.
Till stöd för sin ansökan hävdar sökanden att kommissionen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den ansåg att stödet i fråga utgjorde ett nytt stöd, i motsats till ett befintligt stöd.
Även om stödet utgjorde ett nytt stöd och skulle anmälas när det infördes år 1983 medger kommissionen, enligt sökanden, att stödet anmäldes vid denna tidpunkt. Kommissionens underlåtenhet att fatta något beslut inom den tid den själv hade utsatt medför att stödet i fråga skall anses vara ett befintligt stöd. Alternativt hävdas det att kommissionen hela tiden behandlade stödet som ett befintligt stöd. Kommissionens otvetydiga uttalande år 1992 bekräftar att så var fallet.
I enlighet med artikel 15, i förening med artikel 1 b iv i förordning nr 659/1999 (2), har stödet dessutom blivit ett befintligt stöd, eftersom det har funnits under mer än tio år och den däri föreskrivna preskriptionstiden har löpt ut. De förfaranden som kommissionen har inlett för att kontrollera stödet är därför verkningslösa.
Beträffande den första grunden hävdar sökanden även att stödet omfattades av rättsligt bindande åtaganden från de irländska myndigheternas sida före anslutningen år 1973. Enligt sökanden borde stödet ha ansetts vara ett befintligt sådant redan på denna grund.
Sökanden tillägger att beslutet strider mot rättssäkerhetsprincipen, eftersom det är oförenligt med det beslut som rådet enhälligt antog på grundval av ett förslag från kommissionen. Beslutet står dessutom i direkt strid med artikel 8.5 i rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (3), enligt vilken kommissionen i fråga om förhållanden som snedvrider konkurrensen eller som är oförenliga med den inre marknaden skall lägga fram förslag, på grundval av vilka rådet enhälligt skall fatta beslut.
Vidare har kommissionen, åtminstone såvitt avser mottagaren av stödet i fråga, åsidosatt principen om skydd för berättigade förväntningar, eftersom rådet uttryckligen har medgett undantag till och med den 31 december 2006.
Slutligen hävdas det att kommissionen har överträtt en grundläggande rättsregel och genom sitt beteende har gjort sig skyldig till maktmissbruk. Detta gäller även med avseende på dess dröjsmål med att anta det ifrågasatta beslutet, särskilt med hänsyn till att stödet i fråga första gången anmäldes för kommissionen år 1983. Kommissionen har dessutom åsidosatt förfarandena enligt direktiv 92/81 EEG och uttalat sig offentligt om det aktuella stödsystemets förenlighet med den inre marknaden. Genom sitt beteende har kommissionen därför under alla omständigheter förverkat rätten att begära att stödet skall återtas.
(1) Rådets beslut 92/510/EEG av den 19 oktober 1992 om tillåtelse för medlemsstater att i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG för vissa mineraloljor fortsätta att tillämpa nedsatta punktskattesatser eller befrielse från punktskatt, när dessa används för särskilda ändamål (EGT L 316, s. 16), och andra beslut.
(2) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1).
(3) EGT L 316, s. 12.
Full & Egal Universal Law Academy