27.1.2007
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 20/29
Talan väckt den 4 december 2006 – Kuwait Petroleum Corp m.fl. mot kommissionen
(Mål T-370/06)
(2007/C 20/45)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Kuwait Petroleum Corp. (Shuwaikh, Kuwait), Kuwait Petroleum International Ltd (Woking, Förenade kungariket) och Kuwait Petroleum (Nederland) BV (Rotterdam, Nederländerna) (ombud: av advokaterna D.W. Hull och Dr. G.M. Berrisch)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
—
ogiltigförklara kommissionens beslut K(2006)4090 av den 13 september 2006, i den utsträckning som beslutet är tillämpligt på sökandena,
—
alternativt sätta ned de böter som har ålagts sökandena, och
—
i allt fall förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Genom beslut av den 13 september 2006 (nedan kallat det angripna beslutet) ålade kommissionen Kuwait Petroleum Corp. (nedan kallat KPC), Kuwait Petroleum International Ltd (nedan kallat KPI) och Kuwait Petroleum (Nederland) BV (nedan kallat KPN) att solidariskt betala böter om 16,632 miljoner euro för att ha åsidosatt artikel 81 EG genom att fastställa priser på den nederländska marknaden för bitumen. Var och en av sökandena yrkar att det angripna beslutet skall ogiltigförklaras, alternativt att bötesbeloppet skall sättas ned. Sökandena åberopar följande grunder till stöd för sin talan.
Den första grunden avser ett påstående om att kommissionen gjort sig skyldig till uppenbart felaktig rättstillämpning och gjort en uppenbart felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna, eftersom kommissionen dels har använt sig av ett felaktigt beviskrav när den fann att KPC och KPI var ansvariga för handlingar som har begåtts av KPN, dels har underlåtit att åberopa tillräckligt utförlig bevisning för att uppfylla det riktiga beviskravet. Det påstås att kommissionen i det angripna beslutet har funnit att såväl KPC som KPI är ansvariga för ledningen i KPN:s inblandning i den nederländska bitumenkartellen på den grunden att KPN är ett helägt dotterbolag till KPC och att såväl KPC som KPI utövar vidsträckta tillsynsbefogenheter över KPN. Sökandena hävdar att ett moderbolag inte kan hållas ansvarig endast på grund av sitt aktieinnehav i, och sina vidsträckta tillsynsbefogenheter över, ett dotterbolag. Kommissionen måste visa att moderbolaget utövade en tillräcklig kontroll över dotterbolagets agerande på den marknad som är föremål för överträdelsen, så att det är rimligt att anta att dotterbolaget inte agerande oberoende med avseende på överträdelsen.
Sökandenas andra grund avser ett påstående om att det angripna beslutet skall ogiltigförklaras, eller alternativt att böterna skall sättas ned. Sökandena påstår att kommissionens rättstillämpning varit felaktig, eftersom de ålagts böter i strid med 2002 års meddelande om samarbete (1). I meddelandet föreskrivs nämligen att när den som ansöker om förmånlig behandling tillhandahåller bevis om faktiska omständigheter som inte tidigare varit bevisade och dessa faktiska omständigheter har ett direkt inflytande över kartellens allvar eller varaktighet, får inte kommissionen använda dessa faktiska omständigheter mot personen i fråga.
Sökandenas tredje grund avser ett påstående om att kommissionen gjort sig skyldig till en uppenbart felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna när den bestämde med vilken procentsats som böterna skulle sättas ned i enlighet med 2002 års meddelande om samarbete. Sökandena hävdar därför att böterna skall sättas ned med det maximala beloppet om 50 procent.
(1) Meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden, EGT (2002) C 45, s. 3.
Full & Egal Universal Law Academy