27.1.2007
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 20/32
Talan väckt den 13 december 2006 – IBP och International Building Products France mot kommissionen
(Mål T-384/06)
(2007/C 20/49)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: IBP Ltd (Tipton, Förenade kungariket) och International Building Products France SA (Sartrouville, Frankrike) (ombud: M. Clough, QC, och A. Aldred, solicitor)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
—
ogiltigförklara beslutet till den del det avser sökandena med avseende på perioden från den 23 november 2001 till den 1 april 2004,
—
under alla omständigheter upphäva de böter som sökandena påförts eller sätta ned dessa med ett belopp som förstainstansrätten anser lämpligt med hänsyn till omständigheterna, och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökandena yrkar att delar av kommissionens beslut K(2006) 4180 slutlig av den 20 september 2006 (ärende COMP/F-1/38.121 – Rörkopplingar) skall ogiltigförklaras. I beslutet slog kommissionen fast att sökandena, tillsammans med andra företag, hade överträtt artikel 81 EG och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, genom att fastställa priser, avtala om prislistor, avtala om prisnedsättningar och rabatter, avtala om genomförandemekanismer för att införa prishöjningar, fördela nationella marknader, fördela kunder och utbyta andra affärsuppgifter.
Till stöd för talan anför sökandena att kommissionen har åsidosatt artikel 81 EG genom att slå fast att sökandena deltog i en samlad, komplex och kontinuerlig överträdelse av artikel 81 EG under perioden från den 23 november 2001 till den 1 april 2004, trots att den bevisning kommissionen hade tillgång till, enligt sökandena, inte stöder denna slutsats.
Vidare gör sökandena gällande att kommissionen, i strid med artikel 253 EG, inte har angett några skäl, eller har angett otillräckliga skäl, för sin slutsats.
Vidare hävdar sökandena att kommissionen har åsidosatt deras rätt att yttra sig genom att konstatera överträdelser utan att tidigare ha upplyst om ärendet mot sökandena i ett meddelande om invändningar eller ha gett sökandena tillfälle att kommentera detta innan det angripna beslutet antogs.
Vad beträffar upphävandet eller nedsättningen av de böter som sökandena påförts anför sökandena följande:
a)
Kommissionen underlät att tillämpa artikel 15.2 i förordning nr 17, (1) artikel 23.2 i förordning nr 1/2003 (2) och artikel 5 a i riktlinjerna för beräkning av böter. (3)
b)
Kommissionen påförde International Building Products France två gånger 5,63 miljoner EUR för samma beteende.
c)
Kommissionen gjorde en felaktig tillämpning av 1998 års riktlinjer för beräkning av böter.
d)
Kommissionen gjorde en felaktig tillämpning av 1996 års meddelande om samarbete. (4)
(1) Rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, Första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar [81] och [82] (EGT 13, 1962, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8).
(2) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).
(3) Kommissionens meddelande av den 14 januari 1998 med titeln ”Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 och artikel 65.5 i EKSG-fördraget” (EGT C 9, s. 3).
(4) Kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 207, 1996, s. 4).
Full & Egal Universal Law Academy