1.8.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 180/8
Domstolens dom (första avdelningen) av den 11 juni 2009 (begäran om förhandsavgörande från Oberster Gerichtshof — Österrike) — Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli AG mot Franz Hauswirth GmbH
(Mål C-529/07) (1)
(Tredimensionellt gemenskapsvarumärke - Förordning (EG) nr 40/94 - Artikel 51.1 b - Relevanta kriterier för bedömningen av huruvida sökanden var i ”ond tro” när ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke gavs in)
2009/C 180/12
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Oberster Gerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli AG
Motpart: Franz Hauswirth GmbH
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Oberster Gerichtshof — Tolkning av artikel 51.1 b i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3) — Begreppet sökandens ”onda tro” — Ansökan om registrering av varumärke i syfte att hindra konkurrenterna från att fortsätta att saluföra liknande varor som dessförinnan i viss mån är välkända — Påskharar i choklad
Domslut
Vid prövningen av huruvida sökanden varit i ond tro i den mening som avses i artikel 51.1 b i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken ska den nationella domstolen beakta samtliga relevanta faktorer i det enskilda fallet vilka förelåg vid den tidpunkt då ansökan om registrering av ett kännetecken som gemenskapsvarumärke gavs in, i synnerhet
—
den omständigheten att sökanden vet om eller borde veta om att en tredje man i minst en medlemsstat använder ett identiskt eller liknande kännetecken för en vara som är identisk eller av liknande slag, vilket innebär en risk för förväxling med det kännetecken som avses i registreringsansökan,
—
sökandens avsikt att hindra denna tredje man från att fortsätta att använda ett sådant kännetecken, och
—
graden av rättsskydd för tredje mans kännetecken och för det kännetecken som avses i registreringsansökan.
(1) EUT C 37, 9.2.2008.
Full & Egal Universal Law Academy