29.8.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 205/13
Domstolens beslut (femte avdelningen) av den 4 juni 2009 (begäran om förhandsavgörande från Hof van beroep te Brussel och Rechtbank van eerste aanleg te Brugge — Belgien) — Belgische Staat mot KBC Bank SA
(Förenade målen C-439/07 och C-499/07) (1)
(Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna - Artiklarna 43 EG och 56 EG - Direktiv 90/435/EEG - Artikel 4.1 - Nationell lagstiftning till undanröjande av dubbelbeskattning av utdelad vinst - Avdrag för erhållen utdelning från moderbolagets beskattningsunderlag bara om detta redovisar beskattningsbar vinst)
2009/C 205/24
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hof van beroep te Brussel och Rechtbank van eerste aanleg te Brugge
Part(er) i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Belgische Staat (C-439/07), Beleggen, Risicokapitaal, Beheer NV (C-499/07)
Motpart: KBC Bank NV (C-439/07), Belgische Staat (C-499/07)
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Hof van beroep te Brussel — Tolkning av artiklarna 43 EG och 56 EG samt av artikel 4.1 första strecksatsen och 4.2 i rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6) — Nationella bestämmelser med vilka syftet är att undanröja dubbelskattning av utdelning som lämnas — System med avdrag för definitivt beskattad inkomst
Avgörande
1)
Artikel 4.1 första strecksatsen i rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater ska tolkas så, att den utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat i vilken det föreskrivs att undantag från skatteplikt för aktieutdelningar som ett i denna stat hemmahörande moderbolag erhåller från ett dotterbolag som har sitt säte i en annan medlemsstat, förutsätter att nämnda utdelning inkluderas i moderbolagets beskattningsunderlag och därefter dras av med 95 procent i den mån som det för den berörda beskattningsperioden kvarstår ett positivt vinstsaldo efter avdrag för övriga från skatteplikt undantagna vinster, och som leder till
—
att moderbolaget beskattas för erhållen vinstutdelning under en senare beskattningsperiod när det inte redovisar någon beskattningsbar vinst eller redovisar en otillräcklig vinst under den beskattningsperiod som dessa vinstutdelningar skett,
eller
—
att underskott från denna beskattningsperiod kvittas mot vinstutdelningen medan det inte får sparas till en senare beskattningsperiod till den del det till sitt belopp svarar mot nämnda vinstutdelning.
2)
Artikel 4.1 första strecksatsen i direktiv 90/435 jämförd med andra punkten i samma artikel ska tolkas så, att den inte innebär någon skyldighet för medlemsstaterna att tillåta att hela den vinst som det i denna stat hemmahörande moderbolaget erhåller i utdelning från sitt dotterbolag med säte i en annan medlemsstat får dras av från den vinst som är hänförlig till taxeringsåret för moderbolaget och att det underskott som följer därav får sparas till ett senare taxeringsår. Det ankommer på medlemsstaterna att med beaktande av såväl behoven i deras interna rättsordningar som den befogenhet för dem som föreskrivs i artikel 4.2, fastställa hur det i artikel 4.1 första strecksatsen föreskrivna resultatet ska uppnås.
När en medlemsstat har valt det system med undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 4.1 första strecksatsen i direktiv 90/435 och när lagstiftningen i denna medlemsstat i princip tillåter att underskott sparas till senare taxeringsår, utgör nämnda bestämmelse dock hinder för en medlemsstats lagstiftning som leder till en minskning av de underskott i moderbolaget som får sparas på detta sätt upp till ett belopp motsvarande erhållen utdelning.
3)
När en nationell lagstiftning utformas i överensstämmelse med gemenskapsrätten i fråga om de lösningar som i denna lagstiftning föreskrivs för rent interna situationer, ankommer det på den nationella domstolen att inom ramen för fördelningen enligt artikel 234 EG av den dömande funktionen mellan de nationella domstolarna och EGdomstolen, bedöma den exakta betydelsen av hänvisningen till gemenskapsrätten, den hänsyn som tagits till de begränsningar som den nationella lagstiftaren har kunnat föreskriva för tillämpningen av denna rättighet på rent interna situationer vilka omfattas av rätten i den berörda medlemsstaten och, följaktligen, den exklusiva behörigheten för domstolarna i sistnämnda stat.
4)
Om lagstiftningen i en medlemsstat påbjuder att utdelning från ett bolag hemmahörande i ett tredjeland ska behandlas mindre förmånligt än utdelning från ett bolag med säte i nämnda medlemsstat, ankommer det på den nationella domstolen att med hänsyn till såväl ändamålet med den nationella lagstiftningen som omständigheterna i det mål som den har att avgöra, pröva huruvida artikel 56 EG är tillämplig och, om så är fallet, huruvida denna utgör hinder för nämnda skillnad i behandling.
5)
Artikel 43 EG utgör inte hinder för en lagstiftning i en medlemsstat enligt vilken ett moderbolag som är hemmahörande i en medlemsstat och som erhåller vinstutdelning från sitt dotterbolag, som har sitt säte i en annan medlemsstat, får dra av denna från sin beskattningsbara inkomst bara till den del denna utdelning täcks av vinsten från den beskattningsperiod då vinstutdelningen skett, medan hela denna utdelning skulle kunna undantas från skatteplikt som detta bolag hade bildat ett fast driftställe i denna andra medlemsstat. Det sagda gäller dock bara om behandlingen av utdelning från subjekt som bildats i en annan medlemsstat inte är diskriminerande i förhållande till behandlingen av vinster från jämförbara inhemska subjekt.
(1) EUT C 315 av den 22.12.2007
EUT C 22 av den 26.01.2008
Full & Egal Universal Law Academy