DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)
den 22 december 2008
Mål C‑443/07 P
Isabel Clara Centeno Mediavilla m.fl.
mot
Europeiska gemenskapernas kommission
”Överklagande – Tjänsteföreskrifterna – Invändning om rättsstridighet vad avser artikel 12.3 i bilaga XIII som rör placering i lönegrad av tjänstemän som rekryterats efter den 1 maj 2004 – Samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna – Inget åsidosättande av förvärvade rättigheter eller av likabehandlingsprincipen”
Saken: Överklagande av den dom som Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt meddelat den 11 juli 2007 i mål T‑58/05, Centeno Mediavilla m.fl. mot kommissionen (REG 2007, s. II‑2523), med yrkande att denna dom ska upphävas.
Avgörande: Överklagandet ogillas.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Tjänsteföreskrifterna – Förordning om ändring av tjänsteföreskrifterna – Förfarande för utarbetande – Samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna
(Artikel 283 EG; Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän, artikel 10 andra stycket; bilaga XIII, artikel 12.3)
2. Tjänstemän – Rekrytering – Placering i lönegrad vid tillsättning – En ny tjänstestruktur har införts genom förordning nr 723/2004 – Övergångsbestämmelser vad avser placering i lönegrad vid tillsättning
(Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän, artiklarna 3 och 31; bilaga XIII, artikel 12.3; rådets förordning nr 723/2004)
3. Tjänstemän – Rekrytering – Placering i lönegrad vid tillsättning – En ny tjänstestruktur har införts genom förordning nr 723/2004 – Övergångsbestämmelser vad avser placering i lönegrad vid tillsättning
(Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän, bilaga XIII, artikel 12.3; rådets förordning nr 723/2004)
4. Tjänstemän – Rekrytering – Placering i lönegrad vid tillsättning – En ny tjänstestruktur har införts genom förordning nr 723/2004 – Övergångsbestämmelser vad avser placering i lönegrad vid tillsättning
(Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän, bilaga XIII, artikel 12.3; rådets förordning nr 723/2004)
1. Det är uppenbart att ordalydelsen i artikel 10 i tjänsteföreskrifterna, i vilken det föreskrivs att en kommitté för tjänsteföreskrifterna ska inrättas, att denna ska höras rörande alla förslag till ändringar av tjänsteföreskrifterna och att denna kan komma med förslag som rör dessa ändringar, inte går att förena med en restriktiv tolkning av samma bestämmelse. Kommissionen är skyldig att på nytt samråda med denna kommitté innan rådet antar bestämmelserna i fråga, om dessa ändringar i ett förslag till nya tjänsteföreskrifter väsentligt påverkar förslagets systematik, medan en sådan skyldighet inte föreligger vad avser mindre ändringar av begränsad betydelse. Frågan huruvida en ändring är väsentlig ska bedömas utifrån vad ändringen har för syfte och dess placering i regelverket som helhet och inte utifrån dess individuella konsekvenser för de berörda tjänstemännens situation.
Det ursprungliga förslaget till vad som blev artikel 12.3, i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, nämligen att ändra lönegrad A* 6 till lönegrad A 7, som ett led i den reform av karriärsystemet som gemenskapslagstiftaren genomförde den 1 maj 2004, utgör inte en väsentlig ändring, eftersom detta utgör en kompletterande omständighet i reformen och en anpassning till hela systematiken och till det helhetsperspektiv som följer av en omstrukturering genom vilken karriärmöjligheterna blir bättre med tiden. Denna ändring avviker nämligen inte i väsentlig mån från den lagtext som kommittén för tjänsteföreskrifterna hade förelagts – och kommittén har således kunnat uttala sig i frågan huruvida det är lämpligt att tillämpa en annan lönegrad vid tillsättningen av tjänstemän som upptagits på förteckningen över godkända sökande i ett uttagningsprov som genomförts innan reformen trädde i kraft och som rekryterats före denna dag än på tjänstemän som har rekryterats efter denna dag – varför inget nytt samrådsförfarande var nödvändigt.
2. De personer som har upptagits på en förteckning över godkända sökande har inte genom denna omständighet förvärvat en rättighet att tillsättas, utan endast behörighet att kunna tillsättas och deras placering i lönegrad är beroende av deras tillsättning, om vilken tillsättningsmyndigheten beslutar. Av detta följer att personer som har upptagits på en förteckning över godkända sökande i ett uttagningsprov före den 1 maj 2004, vilket är den dag som förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda trädde i kraft, men har rekryterats som provanställda tjänstemän efter detta datum, inte kan göra gällande någon förvärvad rättighet som består i att de nya kriterierna för placering i lönegrad enligt denna förordning inte ska tillämpas på dem och att de istället ska placeras i den lönegrad som har angetts i meddelandena om uttagningsprov, eftersom den situation som kan ge dem rätt att göra gällande att vissa villkor ska tillämpas vid deras rekrytering inte hade uppstått innan denna förordning trädde i kraft. Samma överväganden gäller för de personer som har rekryterats som provanställda tjänstemän före den 1 maj 2004 men tillsatts som tjänstemän efter detta datum.
Även om en godkänd sökande i ett uttagningsprov vid sin tillsättning i princip har rätt att tillsättas i den lönegrad som gäller för de arbetsuppgifter som anges i meddelandet om uttagningsprov enligt artikel 31.1 i tjänsteföreskrifterna, så kan denna bestämmelse endast tillämpas i förhållande till gällande rätt, eftersom denna bestämmelse inte kan medföra en skyldighet för tillsättningsmyndigheten att anta ett beslut som strider mot tjänsteföreskrifterna, i deras lydelse efter gemenskapslagstiftarens ändringar. Ett sådant beslut vore rättsstridigt. Artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna är dessutom en övergångsbestämmelse som är en lex specialis, varför den kan medföra ett undantag från den allmänna regeln i artikel 31 i tjänsteföreskrifterna, vad avser en viss grupp av tjänstemän.
3. Lagstiftaren har genom att anta artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, som innebär att olika behandling gäller för tjänstemän som har upptagits som godkända sökande i ett och samma uttagningsprov, beroende på om de har rekryterats före respektive efter den 1 maj 2004, vilket är den dag som reformen trädde i kraft genom förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda, inte har åsidosatt likabehandlingsprincipen, eftersom skillnaden i behandling påverkar tjänstemän som inte ingår i en och samma personkrets. De tjänstemän som har rekryterats efter den 1 maj 2004 befinner sig nämligen inte i samma juridiska situation som tjänstemän som har rekryterats före detta datum, eftersom dessa tjänstemän, när reformen trädde i kraft, till skillnad från tjänstemän som redan hade rekryterats, endast hade en möjlighet att tillsättas som tjänstemän. En sådan skillnad i behandling bygger dessutom på en objektiv omständighet som inte beror på gemenskapslagstiftarens vilja, nämligen vilken dag som de har rekryterats, vilket bestäms av tillsättningsmyndigheten. Gemenskapslagstiftaren kunde vidare, genom att väga de intressen som olika kategorier av tjänstemän har mot varandra inom ramen för ett stegvis införande av det nya systemet i tjänsteföreskrifterna, lagligen besluta att rekryteringen av tjänstemän som har upptagits i en förteckning över godkända sökande efter den 1 maj 2004 men som har rekryterats efter detta datum ska ske enligt det nya systemet, samtidigt som de ges en mer förmånlig behandling än tjänstemän som har upptagits på förteckningen över godkända sökande i de uttagningsprov som genomfördes efter den 1 maj 2004 och rekryterades senare.
Kriterierna för placering i lönegrad i artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna medför inte heller någon åldersdiskriminering, eftersom det är uppenbart att dessa kriterier inte på något sätt kan användas för att ta hänsyn till åldern på dem som har upptagits på förteckningen över godkända sökande i de berörda uttagningsproven och att kriterierna dessutom, vad avser kategori A, innebär en åtskillnad mellan den lägsta lönegraden A *5 (tidigare lönegrad A 8) och den högre lönegraden A *6 (tidigare lönegrad A 7/A 6).
4. De personer som har upptagits på en förteckning över godkända sökande i ett uttagningsprov före den 1 maj 2004, vilket är den dag som förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda trädde i kraft, men som har rekryterats som provanställda tjänstemän efter detta datum, kan inte hävda att de före sin tillsättning har fått upplysningar från administrationen som tyder på att deras placering i lönegrad ska ske enligt de kriterier som angavs i meddelandet om uttagningsprov, särskilt som dessa upplysningar åtföljdes av förbehåll om att det även kunde komma att bli aktuellt med rekrytering enligt bestämmelserna i de nya tjänsteföreskrifterna, som stöd för sin invändning att den regel som de omtvistade besluten grundar sig på är rättsstridig. Även om man skulle anse att sådana upplysningar från administration utgör tydliga försäkringar som kan väcka berättigade förväntningar hos de berörda, kan de berörda ändå inte åberopa principen om skydd för berättigade förväntningar som stöd för en invändning att en ny bestämmelse inte ska tillämpas. Detta gäller i synnerhet på ett område där lagstiftaren har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. Administrationens handlande kan nämligen inte inskränka lagstiftarens handlingsfrihet och det utgör inte heller en omständighet som lagstiftaren måste beakta för att rättsakten ska vara lagenlig.
Full & Egal Universal Law Academy