9.2.2008
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 37/5
Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Supremo (Spanien) den 19 november 2007 – Compañía Española de Comercialización de Aceite, SA mot Asociación Española de la Industria y Comercio Exportador de Aceite de Oliva (ASOLIVA), Asociación Nacional de Industriales Envasadores y Refinadores de Aceites Comestibles (ANIERAC) och Administración del Estado
(Mål C-505/07)
(2008/C 37/06)
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Tribunal Supremo
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Compañía Española de Comercialización de Aceite, SA
Motparter: Asociación Española de la Industria y Comercio Exportador de Aceite de Oliva (ASOLIVA), Asociación Nacional de Industriales Envasadores y Refinadores de Aceites Comestibles (ANIERAC) och Administración del Estado
Tolkningsfrågor
1)
Skall artikel 12a i rådets förordning nr 136/66/EEG (1) av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter, i dess lydelse enligt förordning nr 1638/98 (2), tolkas så att ett aktiebolag som i huvudsak består av producenter, pressningsanläggningar och kooperativ av olivodlare samt finansinstitut, ingår bland de ”organ” som har rätt att ingå kontrakt om lagring av olivolja? Kan en sammanslutning av bolag med dessa särdrag anses jämställbart med godkända producentgrupper och sammanslutningar av dessa i den mening som avses i förordning (EG) 952/97 (3)?
2)
Kan, för det fall bolaget kan anses utgöra ett ”organ” som kan bedriva lagringsverksamhet, det ”godkän[nande] av medlemsstaterna” som dessa skall ha enligt artikel 12a i förordning 136/66 inhämtas inom ramen för ett enskilt undantag (”tillstånd”) från de nationella konkurrensmyndigheterna?
3)
Skall artikel 12a i förordning nr 136/66 tolkas på så sätt, att det föreligger ett absolut krav på att kommissionen i varje enskilt fall godkänner den privata lagringen av olivolja eller är det tvärtom tillåtet för producenter att avtala om en privatfinansierad mekanism för inköp och lagring av olivolja, som endast utlöses på de villkor och under de förhållanden som gäller för gemenskapsfinansierad lagring, i syfte att komplettera och påskynda den gemenskapsfinansierade lagringen och utan att överskrida gränserna för denna?
4)
Kan den rättspraxis som fastställdes av domstolen i dom av den 9 september 2003 i mål C-137/00, Milk Marque [(REG 2003, s. I-7975)] angående de nationella myndigheternas tillämpning av de nationella konkurrensskyddsreglerna på avtal mellan producenter som i princip kan omfattas av artikel 2 i rådets förordning nr 26 (4) (om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksvaror) utvidgas till att omfatta avtal som, till sin karaktär och på grund av den berörda sektorns särdrag, är sådana att de kan påverka gemenskapsmarknaden för olivolja i sin helhet?
5)
Kan dessa myndigheter, för det fall att de nationella konkurrensmyndigheterna har rätt att tillämpa de nationella bestämmelserna på dessa avtal, vilka är ägnade att påverka den gemensamma organisationen av marknaden för fetter, definitivt neka ett sådant bolag som klagandebolaget möjligheten att använda mekanismerna för lagring (av olivolja) även i händelse av sådana ”allvarliga störningar” som avses i artikel 12a i förordning 136/66?
(1) EGT 72, s. 3025; svensk specialutgåva, område 3, volym 1, s. 167.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1638/98 av den 20 juli 1998 om ändring av förordning nr 136/66/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter (EGT L 210, s. 32).
(3) Rådets förordning (EG) nr 952/97 av den 20 maj 1997 om producentgrupper och sammanslutningar av dessa (EGT L 142, s. 30).
(4) EGT 30, 1962, s. 993; svensk specialutgåva, område 4, volym 1, s. 3.
Full & Egal Universal Law Academy