9.2.2008
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 37/12
Överklagande ingett den 27 november 2007 av Philippe Combescot av den dom som förstainstansrätten meddelade den 12 september 2007 i mål T-250/04, Combescot mot kommissionen
(Mål C-526/07 P)
(2008/C 37/16)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: Philippe Combescot (ombud: A. Maritati och V. Messa, avvocati)
Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen skall
—
med ändring av förstainstansrättens dom av den 12 september 2007 i mål T-249/04, förklara att klaganden åsamkats skada vad gäller hans yrkesliv och hans hälsa till följd av att han rättsstridigt nekats tillträde till uttagningsprov för tillsättning av tjänsten som chef för delegationen i Colombia, göra en annorlunda bedömning av den ideella skadan och bestämma det skadestånd som lämpligen skall till följd av denna, och därmed bifalla de yrkanden som redan anförts i förstainstansrätten och som skall upprepas här, nämligen att domstolen skall ”förklara att Philippe Combescot har lidit skada vad gäller hans anseende och hans ställning och i yrkeslivet med allvarliga följder för hans psykiska jämvikt på grund av att hans rättsstridigt utestängts från uttagningsprovet, samt förplikta kommissionen att utge skadestånd till Philippe Combescot med 100 000,00 euro”, och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Överklagandet avser Europeiska gemenskapernas förstainstansrätts dom av den 12 september 2007 i mål T-250/04, där talan väcktes av tjänstemannen Philippe Combescot mot Europeiska gemenskapernas kommission.
Talan avser beslutet att utestänga Philippe Combescot, som då var stationerad som diplomat i Guatemala, från uttagningsprov COM/091/03 för tjänsten som chef för delegationen i Colombia (nedan kallat beslut om utestängande).
Förstainstansrätten fann att detta beslut var rättsstridigt och att kommissionens skadeståndsanspråk följaktligen var välgrundat, men undantog emellertid skada för yrkeslivet och hälsan och nöjde sig med att erkänna en inte närmare preciserad ideell skada för vilken tjänstemannen skulle erhålla 3 000 euro i skadestånd.
Genom förevarande överklagande yrkar Philippe Combescot, genom sina ombud, att domstolen skall ändra Europeiska gemenskapernas förstainstansrätts avgörande i den mån förekomsten av skada vad gäller klagandens yrkesliv och hans hälsa och undantagits och ersättningen endast grundats på den ideella skada som gjorts gällande, och följaktligen slå fast att tjänstemannen till följd av att han rättsstridigt uteslutits från uttagningsprovet har lidit en påtaglig skada vad gäller karriär, utöver skadan för hans yrkesmässiga anseende. I alla händelser har beslutet att inte ge honom tillträd till provet medfört lidande och oro som lett till allvarlig depression, såsom har dokumenterats i handlingarna och bekräftats av institutionen genom dess utsedda sakkunniga. Sökanden yrkar att domstolen i alla händelser skall göra en helhetsbedömning av de faktiska omständigheter som kännetecknar detta fall, då de samtliga är av betydelse för att uppvärdera – om än bara utifrån skälighet – den ideella skadan till ett avsevärt högre belopp, direkt proportionellt även mot de karriärmöjligheter som beslutet att utesluta tjänstemannen från provet berövat honom och mot de förutsebara allvarliga följder som det medfört.
Sökanden vidhåller således sitt krav på skadestånd enligt de yrkanden som framförs i denna talan.
Sökanden bestrider förstainstansrättens slutsats att skadan för hans yrkesliv inte är tillräckligt konkret och vill för övrigt understryka att han torts att han begärt det aldrig fått någon information om vilka kriterier kommissionen tillämpade för att utse chefen för delegationen i Colombia.
Vad gäller ersättning för fysisk skada, består bevisningen för följderna av det rättsstridiga handlandet för Philippe Combescots hälsotillstånd av det tidsmässiga sambandet mellan dessa. Uteslutandet från provet var bara det sista i en rad trakasserier som kommissionen utsatt tjänstemannen för. Vid fastställandet av den ideella skadan, slutligen, begär sökanden att domstolen gör en rimlig värdering av densamma, på grundval av principerna om skälig bedömning av skadan, varvid beaktas de skadliga följderna när det gäller tjänstemannens oro, stress och lidande efter att ha uteslutits från uttagningsprovet.
Full & Egal Universal Law Academy