8.3.2008
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 64/16
Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de lo Social de Madrid (Spanien) den 3 december 2007 – Evangelina Gómez-Limón Sánchez-Camacho mot Instituto Nacional de la Seguridad Social (INSS), Tesorería General de la Seguridad Social (TGSS) och Alcampo SA
(Mål C-537/07)
(2008/C 64/25)
Rättegångsspråk: spanska
Hänskjutande domstol
Juzgado de lo Social de Madrid
Parter i målet vid den nationella domstolen
Sökande: Evangelina Gómez-Limón Sánchez-Camacho
Motparter: Instituto Nacional de la Seguridad Social (INSS), Tesorería General de la Seguridad Social (TGSS) och Alcampo SA
Tolkningsfrågor
1)
Med hänsyn till att föräldraledighet är en åtgärd som bör syfta till att främja jämställdhet, på det sätt och i den omfattning som varje medlemsstat fritt har fastställt inom de minimigränser som föreskrivs i direktiv 96/34/EG (1), kan utnyttjande av föräldraledighet i form av minskad arbetstid och lön för vård av minderåriga barn påverka de rättigheter som den föräldralediga arbetstagaren står i begrepp att förvärva och kan enskilda åberopa principen om att rättigheter som arbetstagaren förvärvat eller står i begrepp att förvärva inte skall påverkas, inför nationella myndigheter?
2)
Omfattar uttrycket ”rättigheter som arbetstagaren förvärvat eller står i begrepp att förvärva” i punkt 2.6 i ramavtalet om föräldraledighet … endast rättigheter med anknytning till arbetsvillkoren och utsträcker det sig endast till det avtalsrättsliga anställningsförhållandet eller rör det även bevarandet av de rättigheter som arbetstagaren förvärvat eller står i begrepp att förvärva på socialförsäkringsområdet, kan kravet på ”kontinuitet när det gäller rätten till socialförsäkringsförmåner” i punkt 2.8 i ramavtalet om föräldraledighet … anses uppfyllt genom det tillvägagångssätt som i förevarande fall har tillämpats av de nationella myndigheterna och är denna rätt till kontinuitet avseende rätten till socialförsäkringsförmåner tillräckligt klar och precis för att, i förekommande fall, kunna åberopas inför nationella myndigheter?
3)
Är gemenskapsbestämmelserna förenliga med en nationell lagstiftning enligt vilken arbetstagaren under en period med nedsatt arbetstid på grund av föräldraledighet beviljas en lägre ersättning vid arbetsoförmåga än den som gällde före denna ledighet och enligt vilken rätten till och konsolideringen av framtida förmåner minskas i proportion till minskningen av arbetstiden och lönen?
4)
Om de nationella domstolarna är skyldiga att tolka den nationella rätten mot bakgrund av skyldigheterna i direktivet för att i möjligaste mån uppnå syftena med gemenskapsbestämmelserna, skall då detta krav även tillämpas på socialförsäkringsförmånernas kontinuitet under föräldraledigheten och närmare bestämt då arbetstagaren är föräldraledig på deltid eller har nedsatt arbetstid, såsom i förevarande fall?
5)
Kan inskränkningen av rätten till och storleken på socialförsäkringsförmåner under föräldraledigheten under de i målet aktuella omständigheterna betraktas som en direkt eller indirekt diskriminering som strider mot dels bestämmelserna i rådets direktiv 79/7/EEG (2) av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet, dels kravet på jämställdhet mellan kvinnor och män samt förbudet mot diskriminering enligt den gemensamma traditionen i medlemsstaterna, i den mån denna princip skall omfatta inte bara anställningsförhållandena utan även arbetstagarnas allmänna socialförsäkringsförmåner?
(1) Rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 145, s. 4).
(2) EGT L 6, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 111.
Full & Egal Universal Law Academy