7.7.2007
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 155/30
Talan väckt den 7 maj 2007 – OTIS m.fl. mot kommissionen
(Mål T-145/07)
(2007/C 155/56)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Otis SA (Dilbeek, Belgien), Otis GmbH & Co. OHG (Berlin, Tyskland), Otis BV (Amersfoort, Nederländerna) och Otis Elevator Co. (Farmington, Förenta staterna) (ombud: A. Winckler, lawyer, och J. Temple Lang, Solicitor)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
—
ogiltigförklara eller i väsentlig mån sätta ned de böter som ålagts Otis enligt beslutet,
—
förplikta kommissionen att ersätta Otis rättegångskostnader, och
—
vidta varje annan åtgärd som den finner lämplig.
Grunder och huvudargument
Sökanden yrkar i sin ansökan att förstainstansrätten enligt artikel 230 EG skall ogiltigförklara kommissionens beslut K(2007)512 av den 21 februari 2007 (ärende KOMP/E-1/38.823 – PO/Elevators and Escalators), enligt vilket sökanden, tillsammans med andra företag, hålls ansvarig för att ha deltagit i fyra komplexa och kontinuerliga överträdelser av artikel 81.1 EG genom att dela upp marknaden mellan sig på grundval av avtal och/eller samråd om anbud och avtal avseende försäljning, installation, service och modernisering av hissar och rulltrappor.
Sökandena har till stöd för sin talan åberopat följande nio grunder, utan att bestrida de faktiska konstaterandena i det angripna beslutet.
Kommissionen har tillämpat det relevanta juridiska kriteriet felaktigt när den hållit Otis Elevator Company ansvarigt för det sätt detta företag drivit de lokala enheterna, eftersom Otis Elevator Company inte kunnat påverka den löpande verksamheten i dessa lokala filialer och således inte varit medveten om deras åsidosättande verksamhet.
Kommissionen har tillämpat bötesriktlinjerna (1) felaktigt, och åsidosatt proportionalitetsprincipen när den,
—
höjt böterna i avskräckande syfte på grundval av hela koncernens omsättning, och
—
fastställt böternas utgångsbelopp med hänsyn till Tyskland, då kommissionen inte beaktat den omständigheten att de rättsstridiga arrangemangen endast rörde rulltrappor och high-value/high-speed-liftar, vilka endast utgör en liten del av det totala antalet liftar.
Kommissionen har åsidosatt meddelandet om samarbete (2) genom att
—
inte ha beviljat Otis immunitet avseende de rättsstridiga arrangemangen i Tyskland, trots att Otis var det enda företaget som överlämnat bevis och information om den fulla omfattningen och varaktigheten av lift- och rulltrapparrangemangen, eller
—
inte ha beviljat delvis immunitet vad gäller rulltrappor och liftar var för sig för vissa perioder och genom att inte ha motiverat detta.
I andra hand borde kommissionen ha beviljat en nedsättning med 50 procent eller i vart fall en nedsättning på väsentligt mer än 25 procent. Sökandena har gjort gällande att kommissionen har misslyckats med att bedöma omfattningen och det betydande värde av de bevis som Otis lämnat in.
Vidare har kommissionen åsidosatt Otis berättigade förväntningar liksom proportionalitetsprincipen genom att
—
inte ha beviljat den normala nedsättningen om 10 procent för att företaget inte har bestritt omständigheterna rörande Belgien, Tyskland och Luxemburg, och
—
inte ha beviljat nedsättning för att företaget lämnat förtydligande och ytterligare information.
Slutligen har kommissionen tillämpat meddelandet om samarbete och bötesriktlinjerna felaktigt när den fastställde böterna för Belgien, Tyskland och Luxemburg.
(1) Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 och artikel 65.5 i EKSG-fördraget (EGT C 9, s. 3).
(2) Kommissionens meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 45, s. 3).
Full & Egal Universal Law Academy