7.7.2007
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 155/34
Talan väckt den 8 maj 2007 – KONE m.fl. mot kommissionen
(Mål T-151/07)
(2007/C 155/62)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: KONE Corp. (Helsingfors, Finland), KONE GmbH (Hannover, Tyskland) och KONE BV (Haag, Nederländerna) (ombud: T Vinje, solicitor, advokaterna D. Paemen, J. Schindler och B. Nijs samt J. Flynn, QC, och D. Scannell, barrister)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att förstainstansrätten skall
—
ogiltigförklara artikel 2.2 i beslutet i den del som KONE Corporation och KONE GmbH genom den bestämmelsen åläggs böter, och antingen inte ålägga dessa bolag böter eller ålägga dessa bolag böter med ett lägre belopp än det som fastställts i kommissionens beslut,
—
ogiltigförklara artikel 2.4 i kommissionens beslut i den del som KONE Corporation och KONE BV genom den bestämmelsen åläggs böter, och ålägga dessa bolag böter med ett lägre belopp än det som fastställts i kommissionens beslut,
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökandena har ansökt om delvis ogiltigförklaring enligt artikel 230 EG av kommissionens beslut K(2007) 512 slutlig av den 21 februari 2007 (ärende COMP/E-1/38.823 –PO/Hissar och rulltrappor). I det beslutet hölls flera företag, däribland sökandena, ansvariga för att ha deltagit i fyra skilda, komplexa och fortlöpande överträdelser av artikel 81.1 EG bestående av en uppdelning av marknader genom överenskommelser och/eller samordnade förfaranden för tilldelning av offentliga upphandlingar och för tilldelning av avtal för försäljning, installation, service och modernisering av hissar och rulltrappor.
Sökandena, KONE Corporation och dess dotterbolag KONE GmbH och KONE BV, har endast ansökt om ogiltigförklaring av det angripna beslutet i den del som avser de böter som KONE i sin helhet åläggs för sitt deltagande i överträdelserna i Tyskland och i Nederländerna.
Sökandena har beträffande överträdelsen i Tyskland påstått att kommissionens fastställande av bötesbeloppet var felaktigt. Sökandena har i första hand hävdat att kommissionen tillämpade 2002 års meddelande om samarbete (1) felaktigt genom att inte ge KONE immunitet enligt punkt 8 b och punkt 8 a i meddelandet. Sökandena har i andra hand hävdat att kommissionen borde ha satt ned böterna i enlighet med sista stycket i punkt 23 i meddelandet.
Sökandena har för det andra hävdat att kommissionen tillämpade riktlinjerna för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 och artikel 65.5 i EKSG-fördraget (2) (nedan kallade 1998 års riktlinjer för beräkning av böter) felaktigt genom att (i) underlåta att ta storleken av den relevanta marknaden i beaktande vid fastställandet av böterna och (ii) underlåta att på ett riktigt sätt ta i beaktande det faktum att sökandena inte har bestritt sakomständigheterna, vilket visas av att sökandenas böter endast har satts ned med 1 procent på denna grund.
Sökandena har för det tredje påstått att kommissionen underlät att iaktta grundläggande principer i EG-rätten genom att (i) bortse från principen om skydd för berättigade förväntningar, eftersom den inte i rimlig tid underrättade dem om att det inte fanns förutsättningar för immunitet, (ii) bortse från likabehandlingsprincipen, eftersom företag som begärt immunitet och som befann sig i jämförbara situationer behandlades olika och (iii) bortse från sökandenas rätt till försvar, eftersom de inte gavs tillgång till handlingar.
Sökandena har beträffande överträdelsen i Nederländerna påstått att det var fel av kommissionen att inte sätta ned de böter som sökanden ålades och att fastställa beloppet till 79 750 000 euro. Enligt sökandena tillämpade kommissionen 2002 års meddelande om samarbete felaktigt när den inte satte ned böterna på den grunden att sökandena hade försett kommissionen med uppgifter och samarbetat under det administrativa förfarandet. Sökandena har för det andra påstått att kommissionen bortsåg från principen om skydd för berättigade förväntningar och likabehandlingsprincipen. Sökandena har slutligen hävdat att kommissionen tillämpade 1998 års riktlinjer för beräkning av böter felaktigt, eftersom den underlät att ta förmildrande omständigheter i beaktande och eftersom den underlät att på ett riktigt sätt ta i beaktande det faktum att sökandena inte har bestritt sakomständigheterna.
(1) Kommissionens meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 45, 2002, s. 3).
(2) EGT C 9, 1998, s. 3.
Full & Egal Universal Law Academy