22.9.2007
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 223/12
Talan väckt den 9 juli 2007 – Italien mot kommissionen
(Mål T-267/07)
(2007/C 223/18)
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Republiken Italien (ombud: G. Aiello och S. Fiorentino, Avvocati dello Stato)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
—
ogiltigförklara kommissionens beslut av den 27 april 2007 om granskning och godkännande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalningsställen beträffande utgifter som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) avseende räkenskapsåret 2006 (delgivet med nr K(2007) 1901), i den mån Republiken Italien där ålagts att till 50 procent i den mening som avses i artikel 32.5 i förordning (EG) nr 1290/2005 bära de ekonomiska följderna av den uteblivna indrivningen vid i detta mål aktuella oegentligenheter och försummelser.
Grunder och huvudargument
Den italienska regeringen har väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot kommissionens beslut av den 27 april 2007 om granskning och godkännande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalningsställen beträffande utgifter som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) avseende räkenskapsåret 2006 (delgivet med nr K(2007) 1901), i den mån Republiken Italien där ålagts att till 50 procent i den mening som avses i artikel 32.5 i förordning (EG) nr 1290/2005 bära de ekonomiska följderna av den uteblivna indrivningen vid i detta mål aktuella oegentligenheter och försummelser.
Till stöd för sin talan anför den italienska regeringen att kommissionen i beslutet tagit upp vissa frågor som den, med tillbörlig omsorg och iakttagande av rimlig tidsåtgång, uttryckligen borde ha beslutat om redan tidigare och då rimligen torde ha ålagt EUGFJ att bära hela kostnaden. Detta understryks av att flera av dessa ståndpunkter fått stöd från kommissionens tjänstemän.
Den italienska regeringen gör således gällande följande grunder för talan:
a)
Åsidosättande och/eller oriktig tillämpning av artikel 5.2. i förordning (EEG) nr 595/91 och av artikel 8 i förordning (EG) nr 1663/95. Åsidosättande av artikel 253 EG i form av brist i motiveringen.
b)
Åsidosättande och/eller oriktig tillämpning av artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 729/70 och artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1258/99. Åsidosättande av artikel 253 EG i form av brist i motiveringen.
c)
Åsidosättande och/eller oriktig tillämpning av artikel 5.2 i förordning (EEG) nr 595/91 och artikel 8 i förordning (EG) nr 1663/95 samt av artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 729/70 och artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1258/99 (avseende de fall där beloppet understiger 500 000 euro). Åsidosättande av artikel 253 EG i form av brist i motiveringen (avseende de fall där beloppet understiger 500 000 euro).
Full & Egal Universal Law Academy