23.2.2008
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 51/48
Talan väckt den 17 december 2007 – Hangzhou Duralamp Electronics mot Europeiska unionens råd
(Mål T-459/07)
(2008/C 51/89)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Hangzhou Duralamp Electronics Co., Ltd (Hangzhou City, Kina) (ombud: advokaterna M. Gambardella och V. Villante)
Svarande: Europeiska unionens råd
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall
—
ogiltigförklara rådets förordning (EG) nr 1205/2007 av den 15 oktober 2007 om införande av antidumpningstullar på import av integrerade elektroniska kompaktlysrör med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96 och om utvidgning av åtgärderna till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Socialistiska republiken Vietnam, Islamiska republiken Pakistan eller Republiken Filippinerna (EUT L 272, s. 1), såvitt förordningen rör sökanden, och
—
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökanden, som är ett kinesiskt bolag, yrkar att förstainstansrätten ogiltigförklarar rådets förordning (EG) nr 1205/2007 av den 15 oktober 2007 om införande av antidumpningstullar på import av integrerade elektroniska kompaktlysrör med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96 och om utvidgning av åtgärderna till att omfatta import av samma produkt som avsänts från Socialistiska republiken Vietnam, Islamiska republiken Pakistan eller Republiken Filippinerna (1), såvitt dessa åtgärder rör sökanden.
Till stöd för sin talan gör sökanden gällande att rådet gjorde fel då den kom fram till att alla kompaktlysrör, oavsett olikheter såsom livslängd, wattförbrukning, hölje, annan integrerad utrustning, längd, diameter, diagonal eller slutkonsument, är varor av samma slag.
Sökanden gör vidare gällande att rådet gjorde en uppenbart oriktig bedömning då rådet beräknade dumpningsmarginaler, prisunderskridandemarginaler och skadetröskelnivåer. Tillvägagångssättet att extrapolera uppgifter från uppgifter från Eurostat förklarades inte i förordningen, och rådet borde ha tillhandahållit de parter som var föremål för utredning en icke-konfidentiell sammanfattning av vilket tillvägagångssätt som använts jämte räkneexempel.
Sökanden gör vidare gällande att dess rätt att yttra sig över valet av jämförbart land har åsidosatts. Sökanden bereddes nämligen inte tillfälle att under utredningen, som ledde fram till att den omtvistade förordningen antogs, yttra sig angående den omständigheten att Korea istället för Mexico valdes som jämförbart land.
Dessutom görs det gällande att rådet åsidosatte artiklarna 7, 9 och 21 i grundförordningen (2) genom att införa antidumpningstullar trots att något gemenskapsintresse för detta inte förelåg.
Slutligen gör sökanden gällande att rådet åsidosatte artikel 5.4 i grundförordningen och gjorde en uppenbart oriktig bedömning då rådet införde antidumpningstullar trots att det klagomål som föranledde undersökningen inte stöddes av gemenskapsindustrin, eftersom den del av gemenskapsindustrin som motsatte sig klagomålet svarar för mer än 50 procent av gemenskapens totala produktion av den likadana produkten.
(1) EUT L 272, s. 1.
(2) Rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 1996, s. 1).
Full & Egal Universal Law Academy