15.8.2008
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 209/20
Överklagande ingett den 16 maj 2008 av American Clothing Associates SA av den dom som förstainstansrätten (femte avdelningen) meddelade den 28 februari 2008 i mål T-215/06, American Clothing Associates SA mot harmoniseringsbyrån
(Mål C-202/08 P)
(2008/C 209/29)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Klagande: American Clothing Associates SA (ombud: advokaterna P. Maeyaert, N. Clarembeaux och C. De Keersmaeker)
Övrig part i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster, modeller)
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva förstainstansrättens dom i den del det slås fast att harmoniseringsbyråns första överklagandenämnd inte åsidosatte artikel 7.1 h i förordningen om gemenskapsvarumärken (1) när den antog sitt beslut av den 4 maj 2006 (ärende R 1463/2005-1) i den del detta avser registrering av det sökta varumärket för varor i klasserna 18 ”Läder och läderimitationer, samt varor framställda av dessa material och ej ingående i andra klasser; djurhudar och pälsskinn, koffertar och resväskor; paraplyer, parasoller och promenadkäppar; piskor, seldon och sadelmakerivaror” och 25 ”Kläder, fotbeklädnader, huvudbonader”, och
—
förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Klaganden gör gällande en enda grund till stöd för sitt överklagande, nämligen att artikel 7.1 h i förordningen om gemenskapsvarumärken och artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen för industriellt rättsskydd av den 20 mars 1883, med ändringar och tillägg (2) har åsidosatts. Klaganden anför huvudsakligen fyra argument till stöd för nämnda grund.
Genom sitt första argument anför klaganden att förstainstansrätten i den överklagade domen underskattade relevansen av ett statsemblems grundläggande funktion vid bedömningen av ett emblems skyddsomfång. Ett statsemblem återspeglar nämligen symboler för en stats identitet och suveränitet, som utformas i enlighet med ett konstnärligt språk och en mycket precis vetenskap avseende vapen. En ansökan om registrering av ett emblem såsom varumärke eller beståndsdel av ett varumärke kan således inte bli avslås såvida det inte kan göra intrång på en stats identitet eller suveränitet. En enkel återgivning av ett kännetecken som liknar ett statsemblem och som saknar eller enbart besitter ett fåtal heraldiska egenskaper i egenskap av beståndsdel av ett varumärke inverkar däremot inte på emblemets grundläggande funktion.
Genom sitt andra argument gör klaganden gällande att förstainstansrätten underskattade relevansen av de heraldiska egenskaperna hos ett statsemblem genom att slå fast att samma heraldiska beskrivning kan ge upphov till flera olika konstnärliga tolkningar av ett och samma emblem. Enligt klaganden är syftet med artikel 6ter 1 a i Pariskonventionen och begreppet ”efterbildning ur heraldisk synpunkt” nämligen inte att skydda symbolen som sådan, utan att skydda en mycket precis konstnärlig tolkning eller ett specifikt grafiskt verk som är en följd av en tillämpning av heraldikens regelsystem.
Genom sitt tredje argument gör klaganden gällande att förstainstansrätten i den överklagade domen åsidosatte räckvidden av begreppet ”heraldisk efterbildning”. Förstainstansrätten fastställde på så sätt en tolkning av förordningen om gemenskapsvarumärken och Pariskonventionen som innebär att de berörda staterna får ett nästan fullständigt monopol på kännetecken som saknar heraldiska egenskaper eller som har heraldiska egenskaper som inte är särskilt markerade med avseende på deras registrering eller användning såsom beståndsdelar i ett varumärke.
Genom sitt fjärde argument anser klaganden att förstainstansrätten gjorde fel när den redan från början avfärdade vissa för det aktuella fallet särskilda omständigheter som irrelevanta. Sådana omständigheter var bland annat karaktären på de heraldiska egenskaper för vilka skyddet gjorts gällande, det helhetsintryck som åstadkoms av ett varumärke i vilket ingår en beståndsdel i form av ett statsemblem eller en efterbildning därav, vilken typ av skydd som ges i det berörda statsemblemets ursprungsland eller villkoren för användning av det berörda varumärket.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1).
(2) Förenta nationernas fördragssamling, volym 828, nr 11847, s. 108, SÖ 1970:60.
Full & Egal Universal Law Academy