8.11.2008
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 285/30
Överklagande ingett den 23 september 2008 av Trubowest Handel GmbH och Viktor Makarov av den dom som förstainstansrätten (tredje avdelningen) meddelade den 9 juli 2008 i mål T-429/04, Trubowest Handel GmbH och Viktor Makarov mot rådet och kommissionen
(Mål C-419/08 P)
(2008/C 285/50)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Trubowest Handel GmbH och Viktor Makarov (ombud: K. Adamantopoulos och E. Petritsi, dikigoroi)
Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandenas yrkanden
Klagandena yrkar att domstolen ska
—
upphäva förstainstansrättens dom i dess helhet,
—
bifalla talan om skadestånd med stöd av artikel 288 EG vid förstainstansrätten genom att själv avgöra målet slutligt eller, i andra hand, återförvisa målet till förstainstansrätten för avgörande, och
—
förplikta rådet och kommissionen att ersätta samtliga rättegångskostnader.
Grunder och huvudargument
Klagandena har gjort gällande att den överklagade domen ska upphävas av följande skäl:
1)
Förstainstansrätten gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid tolkningen och tillämpningen av gemenskapsrätten avseende de villkor under vilka gemenskapens utomobligatoriska skadeståndsansvar kan aktualiseras enligt artikel 288 andra stycket EG. Klagandena har gjort gällande att den överklagade domen är behäftad med ett rättsligt fel till följd av att förstainstansrätten inte alls undersökte det otillåtna agerande som påtalades inom ramen för bedömningen av orsakssambandet och underlät att undersöka dess rättsliga sammanhang trots att förstainstansrätten borde ha gjort detta för att fastställa gemenskapens rättsliga skadeståndsansvar. Förstainstansrätten gjorde sig vidare skyldig till felaktig rättstillämpning när den inte på ett korrekt sätt, i enlighet med gemenskapsrätten, utvärderade det direkta orsakssambandet mellan gemenskapsinstitutionernas agerande och den skada som följde härav för klagandena och när den fastställde att det inte förelåg ett tillräckligt orsakssamband mellan gemenskapsinstitutionernas agerande och den skada som agerandet gav upphov till med anledning av att klagandena inte hade iakttagit rimlig aktsamhet och/eller att felet helt och hållet skulle tillskrivas de tyska myndigheterna.
2)
Förstainstansrätten gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när det fastställde att den saknade behörighet att pröva talan om 118 058,46 respektive 277 939,37 euro samt rättegångskostnaderna, för vilka talemöjligheterna på nationell nivå hade uttömts efter förlikning. Följden av detta är att klagandena saknar möjlighet att väcka talan och straffas för att de utnyttjade sin rätt till förlikning med stöd av tysk civillag, trots att gemenskapens skadeståndsansvar är aktuellt i detta mål. Under dessa omständigheter har klagandena gjort gällande att förstainstansrätten förvanskade faktiska omständigheter och bevis genom att fastställa att klagandena inte hade presenterat några bevis till stöd för gemenskapens och de ryska myndigheternas roll, å ena sidan, och det straffrättsliga förfarandets roll, å andra sidan, vid ingåendet av förlikning.
Full & Egal Universal Law Academy