7.3.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 55/10
Begäran om förhandsavgörande framställd av Hoge Raad der Nederlanden den 17 december 2008 – Portakabin Limited och Portakabin BV mot Primakabin BV
(Mål C-558/08)
(2009/C 55/17)
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hoge Raad der Nederlanden
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Portakabin Limited och Portakabin BV
Svarande: Primakabin BV
Tolkningsfrågor
1)
a.
Ska en företagare som tillhandahåller vissa varor eller tjänster (nedan kallad annonsören) anses använda ett registrerat varumärke i den mening som avses i artikel 5.1 a i direktiv 89/104/EEG (1) när denne använder sig av möjligheten att hos en leverantör av en söktjänst på Internet registrera ett sökord [Vid annonsering på Internet finns en möjlighet att mot betalning registrera vissa sökord för söktjänster såsom Google. När ett sådant ord skrivs in i sökmotorn visas en hänvisning till annonsörens webbplats antingen i listan över sökresultat eller som en annons till höger på sidan med sökresultat under rubriken ”Sponsrade länkar”.] som är identiskt med ett varumärke som har registrerats av någon annan (nedan kallad varumärkesinnehavaren) för varor och tjänster av liknande slag, och den Internetanvändare som har skrivit in sökordet – som inte är synligt för användaren av söktjänsten – finner en hänvisning till annonsörens webbplats i listan över sökresultat från söktjänstleverantören?
b.
Har det härvid betydelse huruvida hänvisningen återfinns
—
i den vanliga listan över sökresultat, eller
—
i en annonsdel som presenteras som sådan?
c.
Har det härvid betydelse
—
om annonsören redan i hänvisningsmeddelandet på söktjänstleverantörens webbsida faktiskt erbjuder varor eller tjänster som är identiska med de varor eller tjänster för vilka varumärket är registrerat, eller
—
om annonsören på en egen webbsida som Internetanvändaren (se fråga 1a) kan komma till genom att ”klicka på” (hyperlänkning) hänvisningen på söktjänstleverantörens webbsida faktiskt erbjuder varor eller tjänster som är identiska med de varor eller tjänster för vilka varumärket är registrerat?
2)
För det fall och i den mån fråga 1 besvaras jakande, kan bestämmelserna i artikel 6 i direktivet, särskilt artikel 6.1 b och c, medföra att innehavaren av varumärket inte kan förhindra den användning som avses i fråga 1, och i så fall under vilka omständigheter?
3)
I den mån fråga 1 besvaras jakande, är artikel 7 i direktivet tillämplig såvida ett sådant erbjudande från annonsören som avses i fråga 1 avser sådana varor som av innehavaren eller med hans samtycke har förts ut på marknaden inom gemenskapen under det varumärke som avses i fråga 1?
4)
Gäller svaren på föregående frågor också de av annonsören registrerade sökord som avses i fråga 1, vilka utgör medvetna mindre felskrivningar av varumärket, som gör Internetanvändarnas sökningar effektivare, om man utgår från att varumärket återges korrekt på annonsörens webbplats?
5)
För det fall och i den mån svaret på de ovan ställda frågorna innebär att det inte föreligger någon användning av varumärket i den mening som avses i artikel 5.1 i direktivet, kan medlemsstaterna då, vad gäller användning av sådana sökord som är i fråga i det förevarande målet med stöd av artikel 5.5 i direktivet, i enlighet med i dessa stater gällande bestämmelser om skydd mot användning av ett tecken för annat ändamål än att särskilja varor eller tjänster, utan vidare ge skydd mot en användning, utan skälig anledning, av tecknet som enligt domstolarna i dessa medlemsstater drar otillbörlig fördel av eller är till förfång för varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé, eller uppställer gemenskapsrätten begränsningar för de nationella domstolarna som hänger samman med svaren på de föregående frågorna?
(1) Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).
Full & Egal Universal Law Academy