21.2.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 44/56
Talan väckt den 12 december 2008 – Esso m.fl. mot kommissionen
(Mål T-540/08)
(2009/C 44/98)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: Esso Société Anonyme Française (Courbevoie, Frankrike), Esso Deutschland GmbH (Hamburg, Tyskland), ExxonMobil Petroleum and Chemical BVBA (Antwerpen, Belgien), Exxon Mobil Corp. (Irving, Förenta staterna) (ombud: advokaterna R. Snelders, R. Subiotto, L.-P. Rudolf, M. Piergiovanni)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandenas yrkanden
Sökandena yrkar att förstainstansrätten ska
—
delvis ogiltigförklara kommissionens beslut av den 1 oktober 2008 om ett förfarande enligt artikel 81 EG (ärende COMP/39.181 – Ljusvax),
—
nedsätta de böter som sökandena ålades genom nämnda beslut, och
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Sökandena yrkar att förstainstansrätten delvis ska ogiltigförklara kommissionens beslut K(2008) 5476 slutlig av den 1 oktober 2008 i ärende COMP/39.181 – Ljusvax (det angripna beslutet) och sätta ned de böter som har ålagts sökandena.
Till stöd för yrkandena anför sökandena huvudsakligen följande två grunder:
Genom den första grunden gör sökandena gällande att beslutet bygger på en felaktig rättstillämpning eftersom böterna för Esso Société Anonyme Française (”Esso”) har beräknats med hjälp av en metod som inte tar hänsyn till det obestridda faktum att Exxons paraffinverksamhet inte deltog i överträdelsen före sammanslagningen av Exxon och Mobil. Sökandena hävdar att det angripna beslutet innebär att Esso bötfälls som om Exxon hade deltagit i överträdelsen under sju år före sammanslagningen, trots att det sägs i det angripna beslutet att så inte var fallet. Resultatet blir att Essos roll i överträdelsen tillmäts alltför stor vikt i beslutet, och att beslutet strider mot likhetsprincipen och proportionalitetsprincipen, liksom mot artikel 23.3 i förordning (EG) 1/2003 (1) och 2006 års riktlinjer för böter (2).
Genom den andra grunden gör sökandena gällande att det angripna beslutet är rättsligt felaktigt eftersom det fastslås att sökandenas delaktighet i paraffindelen av överträdelsen upphörde först i november 2003. Sökandena hävdar särskilt att kommissionen inte har uppfyllt sin bevisbörda i det angripna beslutet när det gäller att fastställa under hur lång tid sökandena var delaktiga i paraffindelen av överträdelsen. Dessutom gör sökandena gällande att kommissionen i det angripna beslutet inte drar rätt slutsatser av det obestridda faktum att sökandena inte deltog i – och inte informerades om resultatet av – något av de ”tekniska möten” som hölls efter den 27/28 februari 2003.
(1) Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EUT L 1, 2003, s. 1).
(2) Kommissionens meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 207, 1996, s. 4).
Full & Egal Universal Law Academy