18.6.2011
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 179/4
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 14 april 2011 (begäran om förhandsavgörande från Bayerischer Verwaltungsgerichtshof — Tyskland) — Mensch und Natur AG mot Freistaat Bayern
(Mål C-327/09) (1)
(Artikel 249 fjärde stycket EG - Institutionernas rättsakter - Beslut av kommissionen som är riktat till en enskild - Förordning (EG) nr 258/97 - Nytt livsmedel eller ny livsmedelsingrediens - Beslut 2000/196/EG - ”Stevia rebaudiana Bertoni: växter och torkade blad” - Beslut om att neka tillstånd för utsläppande på marknaden - Verkningar för en annan person än den till vilken rättsakten riktas)
2011/C 179/04
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Bayerischer Verwaltungsgerichtshof
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Mensch und Natur AG
Motpart: Freistaat Bayern
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Bayerischer Verwaltungsgerichtshof — Tolkning av artikel 249 fjärde stycket EG och kommissionens beslut av den 22 februari 2000 om att neka tillstånd för saluföring av ”Stevia rebaudiana Bertoni: växter och torkade blad” som nytt livsmedel eller ny livsmedelsingrediens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 (EGT L 61, s. 14) — Kommissionens beslut riktat till en enskild — Verkan för en annan person än den till vilket beslutet riktas
Domslut
Ett beslut av kommissionen med stöd av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser att inte tillåta utsläppande på unionsmarknaden av ett livsmedel eller en livsmedelsingrediens är inte bindande för andra personer än den eller de personer till vilka beslutet är riktat. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat är dock skyldiga att kontrollera huruvida en produkt som saluförs i denna medlemsstat, och vars kännetecken förefaller motsvara kännetecknen hos den produkt som var föremål för kommissionens beslut, utgör ett nytt livsmedel eller en ny livsmedelsingrediens i den mening som avses i artikel 1.2 i förordningen, och de är, i förekommande fall, skyldiga att ålägga den berörda personen att rätta sig efter bestämmelserna i nämnda förordning.
(1) EUT C 282 av den 21.11.2009.
Full & Egal Universal Law Academy