Domstolens dom (femte avdelningen) av den 6 oktober 2011 – Kommissionen mot Italien
(mål C‑302/09)
”Fördragsbrott – Statligt stöd – Stöd som getts till företag i Venedig och Chioggia – Nedsättning av sociala avgifter – Återkrav”
1. Stöd som ges av en medlemsstat – Återkrav av olagligt stöd – Tillämpning av nationell rätt – Villkor – Genomförande av ett förfarande genom vilket ett omedelbart och verksamt verkställande av kommissionens beslut säkerställs (Artiklarna 88.2 EG och 249 EG; rådets förordning nr 659/1999, artikel 14.3) (se punkterna 35 och 36 och 38)
2. Talan om fördragsbrott – Skyldigheten att återkräva olagligt stöd har inte iakttagits – Grunder för försvar – Absolut omöjligt att genomföra – Bedömningskriterier – Svårt att genomföra – Kommissionens och medlemsstatens skyldighet att samarbeta för att finna en lösning som är förenlig med fördraget (Artiklarna 10 EG och 88.2 EG) (se punkterna 40–42)
3. Stöd som ges av en medlemsstat – Återkrav av olagligt stöd – Tillämpning av nationell rätt – Beslut av den nationella domstolen om uppskov med verksställigheten – Tillåtet – Villkor (Rådets förordning nr 659/1999, artikel 14.3) (se punkterna 45–47)
4. Stöd som ges av en medlemsstat – Återkrav av olagligt stöd – Skyldighet – Skyldighet att omedelbart och verksamt verkställa kommissionens beslut – Tidigare lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att kommissionens beslut verkställs – Åsidosättande av skyldigheten (Artiklarna 88.2 EG och 249 EG) (se punkterna 53–55)
Saken
Fördragsbrott – Underlåtenhet att inom den föreskriva fristen vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa artiklarna 2, 5 och 6 i kommissionens beslut 2000/394/EG av den 25 november 1999 om stöd till företagen i Venedig och Chioggia enligt lag nr 30/1997 och lag nr 206/1995 avseende slopade eller minskade sociala avgifter (delgivet med nr K(1999) 4268) (EGT L 150, s. 50).
Domslut
1)
Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5 i kommissionens beslut 2000/394/EG av den 25 november 1999 om stöd till företagen i Venedig och Chioggia enligt lag nr 30/1997 och lag nr 206/1995 avseende slopade eller minskade sociala avgifter, genom att inte inom den föreskrivna fristen hos stödmottagarna återkräva de stöd som utbetalats i enlighet med nämnda stödordning, som genom ovannämnda beslut förklarats vara olaglig och oförenlig med den gemensamma marknaden.
2)
Republiken Italien ska ersätta rättegångskostnaderna.
Full & Egal Universal Law Academy