1.8.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 180/26
Talan väckt den 7 maj 2009 — Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Spanien
(Mål C-158/09)
2009/C 180/45
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: I. Martinez del Peral Cagigal och M. van Beek)
Svarande: Konungariket Spanien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
—
fastställa att Konungariket Spanien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 1.3 i direktiv 2003/88/EG (1) och artikel 18 a i direktiv 93/104/EG (2), bibehållen genom artikel 27.1 i direktiv 2003/88/EG, som ska läsas i förening med del B i bilaga I till samma direktiv, genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv 2003/88 såvitt avser icke-civil personal inom den offentliga förvaltningen, och
—
förplikta Konungariket Spanien att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Syftet med direktiv 2003/88/EG är att fastställa minimikrav för säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstiden. Direktivet är ett kodifieringsdirektiv som har ersatt direktiv 93/104/EG men som inte påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för genomförande.
De åtgärder för att följa direktivet som de spanska myndigheterna har underrättat kommissionen om, omfattar inte antagande av de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra direktivet såvitt avser icke-civil personal inom den offentliga förvaltningen.
I artikel 1.3 i direktiv 2003/88/EG föreskrivs att direktivet ska tillämpas på all verksamhet, såväl offentlig som privat, i den betydelse som avses i artikel 2 i direktiv 89/391/EEG, (3) som innehåller undantag för vissa offentliga verksamheter, exempelvis försvaret eller polisen eller viss specifik verksamhet inom civilförsvaret. I enlighet med domstolens rättspraxis grundas det kriterium som använts av gemenskapslagstiftaren för att fastställa tillämpningsområdet för direktiv 89/391/EEG inte på arbetstagarnas tillhörighet till de olika verksamhetssektorer som anges i artikel 2 i direktiv allmänt sett, utan uteslutande på den specifika arten av vissa särskilda uppdrag som utförs av arbetstagarna inom dessa sektorer.
Sökanden anser därför att det inte finns något tvivel om att direktiv 2003/88/EG ska tillämpas på icke-civil personal inom den offentliga förvaltningen och på Guardia Civil, som ingår i denna förvaltning. Bristen på åtgärder för genomförande av direktivet såvitt avser sektorn i fråga utgör följaktligen en överträdelse av detsamma.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, s. 9).
(2) Rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, s. 18).
(3) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 183, s. 1).
Full & Egal Universal Law Academy