16.1.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 11/11
Begäran om förhandsavgörande framställd av Gerechtshof te Amsterdam, Nederländerna den 29 juli 2009 — Brottmål mot X mot
(Mål C-297/09)
2010/C 11/20
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Gerechtshof te Amsterdam, Nederländerna
Part i målet vid den nationella domstolen
Tilltalad: X
Tolkningsfrågor
1.
Ska EG-fördraget, särskilt artiklarna 12, 18, 43 och följande artiklar samt artikel 49 och följande artiklar, tillämpas på en person som är medborgare i Europeiska unionen när det föreligger allvarliga misstankar om att dennes huvudsyfte med att uppehålla sig i en annan medlemsstat av Europeiska gemenskapen än den i vilken vederbörande är medborgare är att begå brott?
Om fråga 1 ska besvaras jakande med avseende på artikel 18 i EG-fördraget:
2a.
Ska en sådan bestämmelse som den som finns i artikel 67.2 i den nederländska brottsbalken (Wetboek van Strafrecht), i den mån den gör det möjligt att besluta om häktning av personer som omfattas av artikel 18 i EG-fördraget men som har sitt hemvist eller sin vanliga uppehållsort i en annan medlemsstat än Nederländerna, betraktas som ett hinder för den rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier som avses i fördragets bestämmelse?
2b.
Om så är fallet, är denna bestämmelse, i den mån den gör det möjligt att besluta om häktning (”voorlopige hechtenis”) av medborgare i Europeiska unionen som har sitt hemvist eller sin vanliga uppehållsort i en annan medlemsstat än Nederländerna, vilken bestämmelse har antagits för att säkerställa en effektiv utredning, lagföring och rättegång, motiverad av objektiva skäl av allmänintresse som inte beror på den berörda personen och som är proportionerliga i förhållande till det syfte som eftersträvas med den nationella lagstiftningen?
Om fråga 1 ska besvaras jakande med avseende på artikel 49 och följande artiklar i EG-fördraget:
3.
Ska en sådan bestämmelse som den i artikel 67.2 i i den nederländska brottsbalken, i den mån den gör det möjligt att besluta om häktning av medborgare i en medlemsstat som har sitt hemvist eller sin vanliga uppehållsort i en annan medlemsstat än Nederländerna, betraktas som ett hinder för den frihet att tillhandahålla tjänster som avses i artikel 49 och följande artiklar i EG-fördraget, med hänsyn till att det föreligger diskriminering på grund av att den som utför tjänsterna inte har sitt hemvist eller sin vanliga uppehållsort i det land där tjänsterna utförs utan i en annan av Europeiska gemenskapens medlemsstater?
Om någon av frågorna 2 och 3 ska besvaras nekande:
4.
Ska en sådan bestämmelse som den i artikel 67.2 i i den nederländska brottsbalken, i den mån den gör det möjligt att besluta om häktning av medborgare i en medlemsstat som har sitt hemvist eller sin vanliga uppehållsort i en annan medlemsstat än Nederländerna, betraktas som diskriminering på grund av nationalitet, som är förbjuden enligt artiklarna 12 (allmänt förbud mot diskriminering inom EG-fördragets tillämpningsområde), 43 och följande artiklar (förbud mot diskriminering på grund av nationalitet på området för etableringsfrihet) och 49 och följande artiklar (förbud mot diskriminering på grund av nationalitet på området för frihet att tillhandahålla tjänster) i EG-fördraget?
Om någon av frågorna 3 och 4 ska besvaras nekande:
5.
Kan en sådan bestämmelse som den i artikel 67.2 i i den nederländska brottsbalken, i den mån den gör det möjligt att besluta om häktning av medborgare i en medlemsstat som har sitt hemvist eller sin vanliga uppehållsort i en annan medlemsstat än Nederländerna, vilken bestämmelse har antagits för att säkerställa en effektiv utredning, lagföring och rättegång, lagligen godtas med hänvisning till allmän ordning, säkerhet och hälsa, i enlighet med vad som föreskrivs i artiklarna 45–48 och 55 i EG-fördraget?
Full & Egal Universal Law Academy