7.11.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 267/37
Överklagande ingett den 11 augusti 2009 av A2A SpA, tidigare ASM Brescia SpA, av den dom som förstainstansrätten (åttonde avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 11 juni 2009 i mål T-189/03, ASM Brescia SpA mot Europeiska gemenskapernas kommission
(Mål C-318/09 P)
2009/C 267/68
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Klagande: A2A SpA, tidigare ASM Brescia SpA (ombud: A. Santa Maria, A. Giardina, C. Croff och G. Pizzonia, avvocati)
Övrig part i målet: Europeiska gemenskapernas kommission
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva förstainstansrättens dom i mål T-189/03 på grund av åsidosättande av gemenskapsrätten och särskilt artikel 87 i EG-fördraget, samt bristfällig motivering i den del som treårig befrielse från bolagsskatt bedöms såsom statligt stöd,
—
upphäva förstainstansrättens dom på grund av felaktig och motstridig tillämpning av gemenskapsrätten, i den del som treårig befrielse från bolagsskatt inte bedöms såsom ett befintligt stöd,
—
upphäva förstainstansrättens dom på grund av åsidosättande av gemenskapsrätten, i den del som bestämmelserna om återkrav i beslutet (1) fastställs, och följaktligen,
—
ogiltigförklara beslutet i den del som det däri anges att bestämmelserna om en övergångsperiod för att bibehålla kontinuiteten med avseende på allmännyttiga företag med statligt majoritetsaktieinnehav (artikel 2 i beslutet) utgör olagligt statligt stöd som inte är förenligt med den gemensamma marknaden och/eller i den del som det anges att Italien ska återkräva nämnda stöd från stödmottagarna (artikel 3 i beslutet),
—
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
1.
A2A S.p.A. gör till stöd för sitt överklagande som första grund gällande att förstainstansrätten har åsidosatt artikel 87.1 EG, samt bristfällig motivering i den del som treårig befrielse från bolagsskatt bedöms såsom statligt stöd. Enligt klaganden har kommissionen i beslutet inte visat att två av de villkor som anges i artikel 87.1 EG är uppfyllda i förevarande fall, det vill säga snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstaterna. Förstainstansrätten har inte gjort en tillräcklig bedömning av de omständigheter som kommissionen utgick från när den bedömde att det förelåg statligt stöd, vilket krävs för att det ska anses ha gjorts en ”fullständig” prövning enligt gemenskapens rättspraxis.
2.
Klaganden gör som andra grund gällande att förstainstansrätten har åsidosatt artikel 88 EG och motiveringsskyldigheten. Den har yrkat att förstainstansrättens dom ska upphävas i den del som det däri anges att treårig befrielse från bolagsskatt ska anses utgöra ett ”nytt stöd”. Förstainstansrätten har upprepat kommissionens påståenden och anser inte att åtgärderna för treårig skattebefrielse som förelåg för kommunala företag som ombildats till aktiebolag utgör ”befintligt stöd”. Motsatt slutsats kan emellertid dras mot bakgrund av att de ifrågavarande bestämmelserna om skattebefrielse, före ikraftträdandet av EG-fördraget, även tillämpades på kommunala bolag vilka, såsom kommissionen medgett, ingår i samma ekonomiska enhet enligt lag nr 142/90.
3.
Slutligen gör klaganden som tredje grund gällande att förstainstansrättens dom ska upphävas på grund av åsidosättande av gemenskapsrätten och gemenskapsrättsliga principer, i den del som det i denna dom fastslås att beslutet om återkrav var riktigt. Enligt klaganden ska nämnda dom upphävas i den del som det i den, i strid med tidigare avgöranden från gemenskapsdomstolarna, fastställer vad som anges i beslutet och i huvudsak fastställer att de nationella myndigheterna i detta avseende inte har något utrymme för skönsmässig bedömning.
(1) Kommissionens beslut 2003/193/EG av den 5 juni 2002 om statligt stöd i form av de skattebefrielser och lån med reducerade räntesatser som Italien beviljat till förmån för allmännyttiga företag med statligt majoritetsaktieinnehav (EUT L 77, 2003, s. 21).
Full & Egal Universal Law Academy