27.2.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 51/26
Överklagande ingett den 23 december 2009 av BCS SpA av den dom som förstainstansrätten (åttonde avdelningen) meddelade den 28 oktober 2009 i mål T-137/08, BCS SpA mot Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)
(Mål C-553/09 P)
2010/C 51/42
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: BCS SpA (ombud: M. Franzosi, V. Jandoli, F. Santonocito, avvocati)
Övriga parter i målet: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller), Deere & Company
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva den överklagade domen,
—
ogiltighetsförklara gemenskapsvarumärke nr 289, och
—
förplikta motparten att betala rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Klaganden gör gällande att det har skett en felaktig rättstillämpning i den överklagade domen, vilken består av
I.
att förstainstansrätten felaktigt tolkade artiklarna 7.1 b och 7.3 i förordningen om gemenskapsvarumärken (1), genom att påstå att ett kännetäckens förvärv av särskiljningsförmåga inte beror på dess tidigare och aktuella exklusiva användning (denna användning har heller inte styrkts utan det fastslogs, i samma dom, att en sådan användning inte förelåg i vissa länder), och
II.
att förstainstansrätten åsidosatte artikel 7.3 i förordningen om gemenskapsvarumärken genom att felaktigt tillämpa de kriterier som framgår av gemenskapens rättspraxis avseende bedömningen av huruvida särskiljningsförmåga har förvärvats.
Angående I. har bristen på exklusiv användning i andra delar av gemenskapen styrkts av utsagor från tredjemän i Danmark och Irland. Bristen på en otvetydig anknytning mellan den grön-gula färgkombinationen och Deere är oförenlig med ett förvärv av särskiljningsförmåga i dessa länder.
Angående II. ifrågasätter BCS de rättsliga kriterier som förstainstansrätten tillämpade på bevisningen för sekundär betydelse, eftersom dessa står i strid med de principer som uttryckts i domstolens fasta rättspraxis. Hur länge varumärket Deere har använts, marknadsandelar och säljvolymer kan inte — var för sig — anses utgöra tillräcklig bevisning för att det ska anses styrkt att en sekundärbetydelse föreligger. Mer specifikt kan de inte uppväga bristen på en opinionsundersökning (eller en motsägande bedömning som baseras på tredjemansutsagor), eftersom de uppenbart tillhör en annan typ av aspekter.
Förstainstansrätten underlät felaktigt att beakta den direkta bevisningen om avsaknad av särskiljningsförmåga hos gemenskapsvarumärke nr 289 i Irland och Danmark.
(1) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), ersatt av rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (konsoliderad version) (EUT L 78, s. 1).
Full & Egal Universal Law Academy