18.7.2009
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 167/20
Talan väckt den 25 maj 2009 — Abertis Infraestructuras mot kommissionen
(Mål T-200/09)
2009/C 167/39
Rättegångsspråk: spanska
Parter
Sökande: Abertis Infraestructuras, SA (Barcelona, Spanien) (ombud: advokaterna M. Roca Junyent och P. Callol García)
Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att förstainstansrätten ska
—
ogiltigförklara den angripna rättsakten och fatta alla ytterligare beslut som eventuellt föranleds av en sådan ogiltigförklaring,
—
förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Föremålet för talan är detsamma som i mål T-58/09, Schemaventotto mot kommissionen (EUT C 82, 2009, s. 34). Talan avser således den rättsakt enligt vilken kommissionen beslutade att inte fortsätta handläggningen av ärendet om kontroll av koncentrationen mellan sökanden och Autostrade, S.p.A. (COMP/M.4388 — Abertis/Autostrade) enligt artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (nedan kallad förordningen).
Sökanden anför följande till stöd för sin talan:
—
Kommissionen har underlåtit att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter genom att besluta att inte fortsätta handläggningen av ett pågående förfarande enligt artikel 21 utan att fastställa Italiens överträdelser till skada för Abertis. I andra hand gjorde kommissionen en felaktig bedömning av förenligheten med gemenskapsrätten och åsidosatte den skyldighet som den har enligt artikel 21 i förordningen.
—
Kommissionen åsidosatte de grundläggande förfarandebestämmelser som föreskrivs i artikel 21 i förordningen. Detta innebär att kommissionens åtgärder ska anses ogiltiga, eftersom de hindrar att syftet med artikel 21 i förordningen genomförs fullt ut.
—
Kommissionen har i rättsakterna åsidosatt motiveringsskyldigheten.
—
Kommissionen har gjort sig skyldig till maktmissbruk, eftersom den har fattat ett beslut med stöd av en bestämmelse, artikel 21 i förordningen, trots att bestämmelsen inte ger kommissionen rätt att utfärda ett sådant beslut, som omfattas av artikel 226 i EG-fördraget. Beslutet fattades till skada för de garantier som ges genom artikel 21 i förordningen, och innebar att artikel 21 i förordningen berövades sin verkan och att den planerade koncentration som godkänts av kommissionen förlorade sitt skydd.
—
Kommissionen har åsidosatt de allmänna principerna om rättssäkerhet, god förvaltningssed och skydd för berättigade förväntningar genom att upphöra att agera mot medlemsstaten under omständigheter som inte medger något utrymme för skönsmässig bedömning. Kommissionen har på så sätt handlat i strid med aktörernas berättigade förväntningar.
—
Slutligen, och i andra hand, anför sökanden att kommissionen har gjort en felaktig bedömning vid sin analys av de nya tillämpliga bestämmelserna som Republiken Italien har infört, eftersom bestämmelserna inte garanterar att företagen, inom ramen för framtida gränsöverskridande fusioner inom den italienska motorvägssektorn, behandlas rättvist och i enlighet med gemenskapsbestämmelserna.
Full & Egal Universal Law Academy