18.2.2012
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 49/6
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 21 december 2011 (begäran om förhandsavgörande från Vestre Landsret — Danmark) — Danske Svineproducenter mot Justitsministeriet
(Mål C-316/10) (1)
(Artikel 288 andra stycket FEUF - Förordning (EG) nr 1/2005 - Skydd av djur under transport - Vägtransport av tamsvin - Minsta invändiga höjd i båsen - Inspektioner under transporten - Beläggningsgrad - Rätt för medlemsstaterna att anta detaljföreskrifter)
2012/C 49/11
Rättegångsspråk: danska
Hänskjutande domstol
Vestre Landsret
Parter i målet vid den nationella domstolen
Kärande: Danske Svineproducenter
Svarande: Justitsministeriet
Övrig deltagare i rättegången: Union européenne du commerce de bétail et de la viande
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Vestre Landsret — Tolkning av artikel 249 andra stycket EG (nu artikel 288 andra stycket FEUF) och rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 2005, s. 1) — Medlemstaternas rätt att anta nationella bestämmelser med detaljerade krav på invändig höjd i båsen, inspektionshöjd och beläggningsgrad i fordon som används för transport av svin
Domslut
Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 ska tolkas på följande sätt:
—
Förordningen utgör inte hinder för att en medlemsstat antar bestämmelser, vilka ska tillämpas med avseende på vägtransporter av svin, som i syfte att stärka rättssäkerheten — med beaktande av målet att skydda djurens välbefinnande utan att fastställa alltför långtgående kriterier i detta avseende — förtydligar de krav som framgår av denna förordning, såvitt avser minsta invändiga höjd i de bås som djuren transporteras i, förutsatt att bestämmelserna inte ger upphov till merkostnader eller tekniska problem, med följd att svinuppfödare i den medlemsstat som har antagit bestämmelserna eller svinuppfödare i andra medlemsstater som önskar transportera sina varor till eller genom förstnämnda medlemsstat, missgynnas, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva. Bestämmelser sådana som dem i övergångsbestämmelserna i 36 § punkt 4 i förordning nr 1729/2006 av den 21 december 2006 om skydd av djur under transport kan emellertid inte betraktas som proportionerliga, om samma medlemsstat som har antagit dem har antagit mindre stränga, allmänt tillämpliga, bestämmelser, sådana som dem i 9 § punkt 1 i samma förordning.
—
Förordningen utgör hinder för att en medlemsstat antar sådana bestämmelser som ska tillämpas vid vägtransport av svin — vilka förtydligar de krav som föreskrivs i förordningen med avseende på tillträde till djuren för att regelbundet kunna kontrollera deras tillstånd och välbefinnande — som endast avser transporter som överstiger åtta timmar.
—
Förordningen utgör inte hinder för att en medlemsstat antar bestämmelser med innebörden att svin vid vägtransport ska förfoga över en minimiyta vilken varierar i förhållande till djurens vikt och som för en gris på 100 kg är 0,42 m2 när transporten är under åtta timmar och 0,50 m2 för längre transporter.
(1) EUT C 234 av den 28.8.2010.
Full & Egal Universal Law Academy