11.2.2012
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 39/4
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 15 december 2011 (begäran om förhandsavgörande från Hof van Cassatie van België (Belgien)) — Jan Voogsgeerd mot Navimer SA
(Mål C-384/10) (1)
(Romkonventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser - Anställningsavtal - Parternas lagval - Tvingande regler i den lag som är tillämplig om inget lagval gjorts - Fastställande av denna lag - Anställd som utför sitt arbete i mer än en konventionsstat)
2012/C 39/06
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Hof van Cassatie van België
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Jan Voogsgeerd
Motpart: Navimer SA
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Hof van Cassatie van België — Tolkning av artikel 6.2 b i konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 266, 1980, s. 1; svensk utgåva, EGT C 15, 1997, s. 70) — Lag som är tillämplig om inget lagval gjorts — Anställningsavtal — Anställd som inte vanligtvis utför sitt arbete i ett och samma land — Chefsmekaniker i marinen
Domslut
1.
Artikel 6.2 i konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980, ska tolkas så, att den nationella domstol vid vilken talan väckts allra först måste fastställa huruvida den anställde, vid fullgörande av avtalet, vanligtvis utför sitt arbete i ett och samma land, det vill säga det land där eller från vilket den anställde — med beaktande av samtliga omständigheter som är utmärkande för dennes verksamhet — huvudsakligen uppfyller sina förpliktelser gentemot arbetsgivaren.
2.
För det fall den nationella domstolen skulle finna att det inte är möjligt att avgöra det mål som är anhängigt vid den utifrån artikel 6.2 a i Romkonventionen, ska artikel 6.2 b i konventionen tolkas enligt följande:
—
Begreppet ”arbetsgivarens verksamhetsställe, genom vilket arbetstagaren anställdes” ska tolkas så, att det endast avser det verksamhetsställe som har företagit själva anställningen av arbetstagaren och inte det verksamhetsställe till vilket vederbörande är knuten vid utförandet av det faktiska arbetet.
—
Det krävs inte enligt denna bestämmelse att arbetsgivarens verksamhetsställe har status som juridisk person.
—
Ett annat företags verksamhetsställe, vilket företag är anknutet till det företag som formellt sett framstår som arbetsgivare, kan anses utgöra ett ”verksamhetsställe” i den mening som avses i artikel 6.2 b i nämnda konvention, om det föreligger objektiva faktorer som kan leda till slutsatsen att den faktiska situationen är en annan än vad som framgår av avtalet. Detta gäller även om det inte har skett någon formell överföring av ledningsfunktioner till det andra företaget.
(1) EUT C 317, 20.11.2010.
Full & Egal Universal Law Academy