Mål C‑12/10
Lecson Elektromobile GmbH
mot
Hauptzollamt Dortmund
(begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Düsseldorf)
”Gemensamma tulltaxan – Tullklassificering – Kombinerade nomenklaturen – Avdelning XVII – Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning – Kapitel 87 – Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel samt delar och tillbehör till fordon – Numren 8703 och 8713 – Tre- eller fyrhjuliga elfordon som är konstruerade för transport av en person, har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h och är utrustade med en separat och justerbar rattstång, även kallade elskotrar”
Sammanfattning av domen
Gemensamma tulltaxan – Tulltaxenummer
(Rådets förordning nr 2658/87, bilaga I; kommissionens förordning nr 1810/2004)
Nummer 8703 i Kombinerade nomenklaturen som återfinns i bilaga I till förordning nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt förordning nr 1810/2004, ska tolkas på så sätt att det omfattar tre- eller fyrhjuliga fordon, konstruerade för transport av en person som inte nödvändigtvis är sjuk eller rörelsehindrad, vilka drivs av en elmotor kopplad till ett batteri, har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h och är utrustade med en separat, justerbar rattstång, även kallade elskotrar, det vill säga sådana fordon som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen.
Den enda omständigheten att dessa elskotrar eventuellt kan användas av sjuka eller rörelsehindrade personer, eller till och med kan anpassas till att användas av dessa sistnämnda, påverkar inte deras tullklassificering, eftersom de kan användas i flera andra verksamheter av personer som inte är sjuka eller rörelsehindrade men som av en eller annan anledning föredrar att över korta sträckor förflytta sig på annat sätt än till fots. Till exempel kan de användas av golfspelare eller personer som gör inköp.
(se punkterna 25 och 26 samt domslutet)
DOMSTOLENS DOM (sjunde avdelningen)
den 22 december 2010 (*)
”Gemensamma tulltaxan – Tullklassificering – Kombinerade nomenklaturen – Avdelning XVII – Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning – Kapitel 87 – Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel samt delar och tillbehör till fordon – Numren 8703 och 8713 – Tre- eller fyrhjuliga elfordon som är konstruerade för transport av en person, har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h och är utrustade med en separat och justerbar rattstång, även kallade elskotrar”
I mål C‑12/10,
angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Finanzgericht Düsseldorf (Tyskland) genom beslut av den 28 december 2009, som inkom till domstolen den 8 januari 2010, i målet
Lecson Elektromobile GmbH
mot
Hauptzollamt Dortmund,
meddelar
DOMSTOLEN (sjunde avdelningen)
sammansatt av avdelningsordföranden D. Šváby samt domarna E. Juhász och J. Malenovský (referent),
generaladvokat: N. Jääskinen,
justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av:
– Europeiska kommissionen, genom L. Bouyon och B.-R. Killmann, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av numren 8703 och 8713 i Kombinerade nomenklaturen för Gemensamma tulltaxan (nedan kallad KN) som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1810/2004 av den 7 september 2004 (EUT L 327, s. 1).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Lecson Elektromobile GmbH (nedan kallat Lecson) och Hauptzollamt Dortmund (huvudtullkontoret i Dortmund, nedan kallat Hauptzollamt), angående tullklassificeringen av tre- eller fyrahjuliga fordon konstruerade för transport av en person, vilka drivs av en elmotor kopplad till ett batteri och har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h, även kallade elskotrar.
Tillämpliga bestämmelser
3 Kombinerade nomenklaturen, som infördes genom förordning nr 2658/87, bygger på det internationella systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering. Systemet utarbetades av Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen, och inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering samt upprättandet av ändringsprotokollet till denna konvention, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3). I KN återfinns nummer och sexsiffriga undernummer som är hämtade från Harmoniserade Systemet. Endast den sjunde och den åttonde siffran anger undergrupper som uteslutande förekommer i KN.
4 Del 1 i KN innehåller ett antal inledande bestämmelser. Avsnitt I i denna del, vilket rör allmänna bestämmelser, innehåller en avdelning A, som har rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av [KN]”. I denna avdelning föreskrivs följande:
”Vid klassificering av varor enligt [KN] skall följande gälla:
1. Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.
…”
5 Del 2 i KN innehåller en avdelning XVII, med rubriken ”Fordon, luftfartyg, fartyg och viss transportutrustning”, som innehåller ett kapitel 87, med rubriken ”Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel, samt delar och tillbehör till fordon”. Detta kapitel omfattar bland annat följande nummer:
”8703 Bilar och andra motorfordon, konstruerade huvudsakligen för personbefordran (andra än sådana enligt nr 8702), inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar:
8703 10 − Fordon speciellt konstruerade för färd på snö; fordon för golfbanor och liknande fordon:
8703 10 11 − − Fordon speciellt konstruerade för färd på snö, med förbränningskolvmotor med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotor) eller med gnisttändning
8703 10 18 − − Andra
…
8713 Rullstolar och andra fordon för sjuka eller rörelsehindrade, även med motor eller annan mekanisk framdrivningsanordning:
8713 10 00 − Utan mekanisk framdrivningsanordning
8713 90 00 − Andra”
6 Enligt artiklarna 9.1 a andra strecksatsen och 10 i förordning nr 2658/87 ska Europeiska kommissionen upprätta förklarande anmärkningar till KN, vilka publiceras i Europeiska unionens officiella tidning.
7 Den 4 januari 2005 infördes följande text i de förklarande anmärkningarna till KN, för att åstadkomma en enhetlig tillämpning av denna (EUT C 1, s. 3).
”8713 Rullstolar och andra fordon för sjuka eller rörelsehindrade, även med motor eller annan mekanisk framdrivningsanordning
8713 90 00 Andra
Motoriserade fordon särskilt utformade för sjuka eller rörelsehindrade skiljer sig från fordon enligt nummer 8703 huvudsakligen genom att de har:
– en hastighet på högst 10 km/h, dvs. motsvarande snabb gång till fots;
– en bredd som är maximerad till 80 cm;
– två hjulpar med markkontakt;
– speciell utformning för att lindra rörelsehindret (t.ex. fotstöd för att stabilisera benen).
Sådana fordon kan ha:
– ett ytterligare hjulpar (för att förhindra att fordonet välter);
– styrning och andra kontroller (t.ex. en styrspak) som är enkla att manövrera; dessa kontroller är vanligen fästade vid ett armstöd; de är aldrig utformade som en separat, justerbar rattstång.
Detta undernummer innefattar elektriskt drivna fordon som liknar rullstolar och som enbart är avsedda för transport av sjuka och rörelsehindrade. De kan ha följande utseende:
Detta undernummer omfattar däremot inte motordrivna skotrar (skotrar för rörelsehindrade) utrustade med en separat, justerbar rattstång. De kan ha följande utseende och klassificeras enligt nummer 8703:
”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan
8 Mellan juli och oktober 2005 ingav Lecson sju tulldeklarationer avseende olika elskotrar från Taiwan och Kina. Enligt dessa deklarationer var det fråga om varor som ”rullstolar och andra fordon för rörelsehindrade, elskotrar”, vilka klassificerades enligt undernummer 8713 90 00 i KN. Varorna övergick till fri omsättning i enlighet med deklarationerna. Någon tull påfördes inte, men väl mervärdesskatt på importen enligt en reducerad skattesats.
9 Efter en skattekontroll år 2008 avseende Lecson klassificerade Hauptzollamt varorna enligt undernummer 8703 10 18 i KN som ”andra motorfordon” och påförde i beslut av den 2 juli 2008 bolaget tull i efterhand motsvarande gällande tull och mervärdesskatt på sådana varor.
10 Lecson begärde omprövning av detta beslut och Hauptzollamt fattade den 14 maj 2009 beslut om att inte företa någon ändring. Lecson överklagade då detta senare beslut vid Finanzgericht Düsseldorf.
11 Lecson har i såväl sin begäran om omprövning som i sitt överklagande hänvisat till beslut från tullavdelningen vid appellationsdomstolen i Amsterdam av den 8 april 2008, enligt vilka elskotrarna ska klassificeras enligt undernummer 8713 90 00 i KN. Hauptzollamt ansåg däremot att elskotrarna inte är konstruerade för transport av sjuka och rörelsehindrade och att de därför ska klassificeras enligt undernummer 8703 10 18 i KN.
12 Enligt begäran om hänskjutande är dessa elskotrar tre- eller fyrhjuliga motorfordon konstruerade för persontransport. Fordonen har, beroende på typ, en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h. De är mellan 100 och 152 cm långa och mellan 47 och 67 cm breda. De är tillverkade på så sätt att de alltid har en plattform på vilken föraren kan placera sina fötter. Vissa av fordonen har dessutom en extra liten hjulaxel som ska förhindra att fordonet välter. Fordonen är utrustade med en justerbar rattstång på vilken det finns ett styrelement för att köra och bromsa fordonet. På rattstången finns också ofta en metallkorg.
13 Finanzgericht Düsseldorf har utgått från principen att viktiga omständigheter talar för en klassificering av elskotrarna enligt undernummer 8703 10 18 i KN. Denna domstol hyser även tvivel avseende den motsatta åsikt som appellationsdomstolen i Amsterdam uttryckt i sina ovan i punkt 11 i denna dom nämnda beslut.
14 För att säkerställa en enhetlig tillämpning av unionsrätten har Finanzgericht Düsseldorf emellertid beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfråga till domstolen:
”Omfattas de i beslutet närmare beskrivna elskotrarna av nummer 8713 eller nummer 8703 i [KN] i dess lydelse enligt [förordning (EG) nr 1810/2004] …?”
Prövning av tolkningsfrågan
15 Domstolen erinrar inledningsvis om att dess uppgift inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än i att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som är oundgängliga för klassificeringen. Den nationella domstolen har under alla omständigheter bättre förutsättningar att göra klassificeringen (dom av den 7 november 2002 i de förenade målen C‑260/00–C‑263/00, Lohmann och Medi Bayreuth, REG 2002, s. I‑10045, punkt 26, och av den 16 februari 2006 i mål C‑500/04, Proxxon, REG 2006, s. I‑1545, punkt 23). För att ge den nationella domstolen ett användbart svar får EU-domstolen emellertid, i en anda av samarbete med de nationella domstolarna, lämna denna samtliga uppgifter som den anser vara nödvändiga (se, bland annat, dom av den 1 juli 2008 i mål C‑49/07, MOTOE, REG 2008, s. I‑4863, punkt 30).
16 Av fast rättspraxis framgår även att, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor i allmänhet ska vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i rubriken till numret i KN, och i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen (se, bland annat, dom av 16 september 2004 i mål C‑396/02, DFDS, REG 2004, s. I‑8439, punkt 27, av den 15 september 2005 i mål C‑495/03, Intermodal Transports, REG 2005, s. I‑8151, punkt 47, och av den 15 februari 2007 i mål C‑183/06, RUMA, REG 2007, s. I‑1559, punkt 27).
17 De förklarande anmärkningarna till KN, som utarbetats av kommissionen, har slutligen en väsentlig betydelse för tolkningen av tillämpningsområdet för olika tulltaxenummer, dock utan att ha bindande rättsverkan (dom av den 26 oktober 2006 i mål C‑250/05, Turbon International, REG 2006, s. I‑10531, punkt 16, och av den 20 maj 2010 i mål C‑370/08, Data I/O, REU 2010, s. I‑0000, punkt 30).
18 I förevarande fall framgår det av själva lydelsen i numren 8703 och 8713 i KN att skillnaden dem emellan är att den första omfattar transportmedel för personer i allmänhet medan den senare är särskilt tillämplig på transportmedel för rörelsehindrade personer.
19 Det framgår dessutom uttryckligen av de förklarande anmärkningarna till KN att det avgörande kriteriet för klassificeringen av nummer 8713 är fordonets särskilda anpassning för att underlätta för rörelsehindrade. Detta nummer omfattar således elektriskt drivna fordon som liknar elrullstolar (Elektrorollstühle), vilka enbart är avsedda för transport av sjuka och rörelsehindrade och som uppvisar sådana kännetecken som en högsta hastighet på 10 km/h (vilket kan jämföras med snabb gång till fots), speciell utformning för att lindra rörelsehindret (till exempel fotstöd för att stabilisera benen), och styrning och andra kontroller (till exempel en styrspak) som är enkla att nå och att manövrera och således vanligen är fästade vid ett armstöd.
20 I sista stycket i denna förklarande anmärkning preciseras dock att motordrivna skotrar utrustade med en separat, justerbar rattstång inte omfattas av detta nummer utan ska klassificeras enligt nummer 8703 i KN.
21 De elskotrar vars klassificering den hänskjutande domstolen har att avgöra är alla utrustade med en separat, justerbar rattstång på vilken det finns ett styrelement för att köra och bromsa fordonet och, i förekommande fall, en metallkorg.
22 Dessa elskotrar är dessutom utrustade med en plattform på vilken föraren kan placera sina fötter. Denna utgör dock inte ett fotstöd för att stabilisera benen. Det skydd mot att välta som elskotrarna har bidrar också till att förhöja användningskomforten, men det är inte särskilt avsett för att underlätta användandet av elskotrarna för rörelsehindrade förare.
23 Det framgår slutligen av den hänskjutande domstolens uppgifter att de i det nationella målet aktuella elskotrarna har en högsta hastighet på över 10 km/h, ibland upp till 15 km/h.
24 Med hänsyn till samtliga dessa egenskaper, ska de aktuella elskotrarna betraktas som fordon konstruerade för personbefordran som omfattas av nummer 8703 i KN och inte som fordon för rörelsehindrade i den mening som avses i nummer 8713 i KN.
25 Tilläggas ska slutligen att den enda omständigheten att dessa elskotrar eventuellt kan användas av sjuka eller rörelsehindrade personer, eller till och med kan anpassas till att användas av dessa sistnämnda, inte påverkar deras tullklassificering, eftersom de kan användas i flera andra verksamheter av personer som inte är sjuka eller rörelsehindrade men som av en eller annan anledning föredrar att över korta sträckor förflytta sig på annat sätt än till fots. Till exempel kan de, såsom den hänskjutande domstolen har angett, användas av golfspelare eller personer som gör inköp.
26 Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska den hänskjutna frågan besvaras enligt följande: Nummer 8703 i KN ska tolkas på så sätt att det omfattar tre- eller fyrhjuliga fordon, konstruerade för transport av en person som inte nödvändigtvis är sjuk eller rörelsehindrad, vilka drivs av en elmotor kopplad till ett batteri, har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h och är utrustade med en separat, justerbar rattstång, även kallade elskotrar, det vill säga sådana fordon som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen.
Rättegångskostnader
27 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjunde avdelningen) följande:
Nummer 8703 i Kombinerade nomenklaturen som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1810/2004 av den 7 september 2004, ska tolkas på så sätt att det omfattar tre- eller fyrhjuliga fordon, konstruerade för transport av en person som inte nödvändigtvis är sjuk eller rörelsehindrad, vilka drivs av en elmotor kopplad till ett batteri, har en högsta hastighet av mellan 6 och 15 km/h och är utrustade med en separat, justerbar rattstång, även kallade elskotrar, det vill säga sådana fordon som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen.
Underskrifter
* Rättegångsspråk: tyska.
Full & Egal Universal Law Academy