17.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 195/8
Överklagande ingett den 5 maj 2010 av Bent Hansen av den dom som tribunalen meddelade den 24 mars 2010 i mål T-6/09, Bent Hansen mot Europeiska kommissionen
(Mål C-217/10 P)
2010/C 195/13
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Bent Hansen (ombud: I. Anderson, Advocate)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
ogiltigförklara tribunalens beslut av den 24 mars 2010 i dess helhet, ett beslut i vilket det slogs fast att det var uppenbart att sökandens ansökan skulle ogillas och i vilket rättegångskostnaderna fastställdes, och
—
förklara att domstolen är behörig att pröva klagandens överklagande och förplikta kommissionen att
a)
till klaganden betala 800 000 EUR eller ett annat belopp som domstolen finner vara skälig och rättvis ersättning för den skada som sökanden lidit, lider och kommer att lida och för hans försämrade livskvalitet med anledning av att han fått sin hälsa allvarligt nedsatt på grund av kommissionens godtyckliga och rättsstridiga vägran att se till att direktiv 96/29 (1) efterlevs med avseende på dess bestämmelser om medicinsk övervakning, som en försiktighetsåtgärd, med anledning av strålsjuka i de fall som avser de grupper som genomfört speciella interventioner i Thule,
b)
till klaganden, dennes sjukvårdsinrättningar eller vårdgivare betala ersättning för framtida vård- och läkemedelskostnader för lindring eller behandling av hans nedsatta hälsa, enligt a) ovan, vilka inte ersätts genom socialförsäkringssystemet i hans medlemsstat, och
c)
förplikta kommissionen att i rimlig mån ersätta de rättegångskostnader och utgifter som klaganden förorsakats vid tribunalen och i förevarande mål.
Grunder och huvudargument
1.
Tribunalen gjorde fel när den ogillade klagandens talan om utomobligatoriskt skadeståndsansvar genom att missuppfatta såväl naturen hos klagandens yrkanden som dennes rättsliga grunder. Som en följd av missuppfattningen underlät tribunalen att beakta rättsstridigheten av kommissionens godtyckliga och illistiga ursäkter för att vägra vidta åtgärder. Denna passivitet ledde till en urvattning av de enhetliga säkerhetsnormerna för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa i de fall där strålningsolyckor förorsakats av militärt bruk av kärnkraft.
2.
Rättsprinciper som är gemensamma för medlemsstaterna tillämpades inte. Tribunalen underlät att bedöma rättsstridigheten av kommissionens bristande omsorg och osunda förvaltning med hänsyn till rättsprinciper som är gemensamma för medlemsstaternas system för fastställande av administrativt ansvar för skada som vållats enskilda, vilket krävs enligt artikel 188 i Euratomfördraget.
3.
Kommissionens exklusiva befogenheter på konkurrensrättens område att medge undantag för att ta upp klagomål avseende hälsonormer till prövning har inte tillämpats korrekt. Tribunalen hade åter fel när den bedömde kommissionens undantag för militära verksamheter avseende strålningsolyckan i Thule utifrån direktivets hälsobestämmelser, med hänsyn till kommissionens stora och exklusiva utrymme för skönsmässig bedömning att utforma en konkurrenspraxis för EU genom skönsmässiga undantag för olagliga handelsavtal. Därigenom bortsågs från avgöranden som denna domstol meddelat i fråga om upptagande till sakprövning på andra EU-områden där kommissionen inte har ett sådant exklusivt utrymme för skönsmässig bedömning och där påståenden om att kommissionen underlåtit att vidta åtgärder inte lett till bedömningen att det är uppenbart att ett anspråk inte kan tas upp till sakprövning.
Tribunalen bortsåg från att kommissionen inte har ett exklusivt och obundet bedömningsutrymme för att genomdriva de enhetliga säkerhetsnormerna, eftersom dess befogenheter att medge undantag knappast definieras i Euratomfördraget och det däri särskilt föreskrivs former under vilka enskilda kan klaga på dess underlåtenhet att vidta administrativa åtgärder inom områden där de enskilda åtnjuter skydd. Detta gäller även situationer där ett beslut att inte vidta några åtgärder har riktats till en annan part.
4.
Det gjordes ingen bedömning av huruvida kommissionens beslut att inte vidta åtgärder åsidosatte det i Euratomfördraget angivna målet att skydda arbetstagares och allmänhetens hälsa.
Tribunalen gjorde också fel när den inte undersökte huruvida kommissionens beslut att inte vidta åtgärder åsidosatte Euratomfördragets mål att upprätthålla och säkerställa tillämpningen av enhetliga säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de långvariga effekterna av joniserande strålning. Den bortsåg därmed från kommissionens ovillkorliga skyldighet enligt Euratomfördraget att säkerställa att bestämmelserna i fördraget, inklusive den där fastslagna försiktighetsprincipen, tillämpas korrekt.
(1) Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (EGT L 159, s. 1).
Full & Egal Universal Law Academy