17.7.2010
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 195/10
Överklagande ingett den 7 maj 2010 av Brigit Lind av det beslut som tribunalen meddelade den 24 mars 2010 i mål T-5/09, Brigit Lind mot Europeiska kommissionen
(Mål C-222/10 P)
2010/C 195/15
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Klagande: Brigit Lind (ombud: I. Andersom, Advocate)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
ogiltigförklara tribunalens beslut av den 24 mars 2010 i dess helhet, ett beslut i vilket talan avvisades då det var uppenbart att den inte kunde prövas i sakoch klaganden förpliktades att ersätta rättegångskostnaderna, och
—
förklara att domstolen är behörig att pröva klagandens överklagande och förplikta kommissionen att
a)
till klaganden betala 50 000 euro eller ett annat belopp som domstolen finner vara skäligt för den chock och smärta som sökanden lidit med anledning av hennes brors lidanden och död på grund av kommissionens godtyckliga och rättsstridiga vägran att se till att direktiv 96/29 (1) efterlevs med avseende på dess bestämmelser om medicinsk övervakning, som en försiktighetsåtgärd, med anledning av strålsjuka i de fall som avser de grupper som genomfört speciella interventioner i Thule, och
b)
till John Erling Nochens dödsbo betala
i)
250 000 euro eller ett annat belopp som domstolen finner vara skäligt för John Erling Nochens lidande från år 2006 till sin död år 2008 i lungcancer på grund av kommissionens godtyckliga och rättsstridiga vägran att se till att direktiv 96/29 efterlevs med avseende på dess bestämmelser om medicinsk övervakning, som en försiktighetsåtgärd, med anledning av strålsjuka i de fall som avser de grupper som genomfört speciella interventioner i Thule, och
ii)
begravningskostnader på 6 000 euro.
Grunder och huvudargument
1.
Tribunalen gjorde fel när den ogillade klagandens talan om utomobligatoriskt skadeståndsansvar genom att missuppfatta såväl naturen hos klagandens yrkanden som hennes rättsliga grunder. Som en följd av missuppfattningen underlät tribunalen att beakta rättsstridigheten av kommissionens godtyckliga och illistiga ursäkter för att vägra vidta åtgärder. Denna passivitet ledde till en urvattning av de enhetliga säkerhetsnormerna för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa i de fall där strålningsolyckor förorsakats av militärt bruk av kärnkraft.
2.
Rättsprinciper som är gemensamma för medlemsstaterna tillämpades inte. Tribunalen underlät att bedöma rättsstridigheten av kommissionens bristande varsamhet och omsorg samt underlåtenhet att följa god förvaltningssed mot bakgrund av de rättsprinciper som är gemensamma för medlemsstaternas rättssystem för fastställande av administrativt ansvar för skada som vållats enskilda, vilket krävs enligt artikel 188 i Euratomfördraget.
3.
Kommissionens exklusiva befogenheter på konkurrensrättens område att medge undantag för att ta upp klagomål avseende hälsonormer till prövning har inte tillämpats korrekt. Tribunalen hade åter fel när den bedömde kommissionens undantag för militära verksamheter avseende strålningsolyckan i Thule utifrån direktivets hälsobestämmelser, med hänsyn till kommissionens stora och exklusiva utrymme för skönsmässig bedömning att utforma en konkurrenspraxis för EU genom skönsmässiga undantag för olagliga handelsavtal. Därigenom bortsågs från avgöranden som denna domstol meddelat i fråga om upptagande till sakprövning på andra EU-områden där kommissionen inte har ett sådant exklusivt utrymme för skönsmässig bedömning och där påståenden om att kommissionen underlåtit att vidta åtgärder inte lett till bedömningen att det är uppenbart att ett anspråk inte kan tas upp till sakprövning.
Tribunalen bortsåg från att kommissionen inte förfogar över ett unikt och fritt utrymme för skönsmässig bedömning vad avser att genomdriva de enhetliga säkerhetsnormerna, eftersom dess befogenheter att medge undantag är snävt definierade i Euratomfördraget föreskriver en snäv definition av behörigheten att tillämpa undantag och det däri särskilt föreskrivs former under vilka enskilda kan klaga på dess underlåtenhet att vidta administrativa åtgärder inom områden där de enskilda åtnjuter skydd. Detta gäller även situationer där ett beslut att inte vidta några åtgärder har riktats till en annan part.
4.
Det gjordes ingen bedömning av huruvida kommissionens beslut att inte vidta åtgärder åsidosatte det i Euratomfördraget angivna målet att skydda arbetstagares och allmänhetens hälsa.
Tribunalen gjorde också fel när den inte undersökte huruvida kommissionens beslut att inte vidta åtgärder åsidosatte Euratomfördragets mål att upprätthålla och säkerställa tillämpningen av enhetliga hälso- och säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de långvariga effekterna av joniserande strålning. Den bortsåg därmed från kommissionens ovillkorliga skyldighet enligt Euratomfördraget att säkerställa att bestämmelserna i fördraget, inklusive den där fastslagna försiktighetsprincipen, tillämpas korrekt.
5.
Tribunalen har inte prövat huruvida kommissionens vägran innebar att grundläggande lagstiftning åsidosattes.
Eftersom Europakonventionen om mänskliga rättigheter har införlivats med unionens rättsordning gjorde tribunalen fel som inte prövade huruvida kommissionens beslut att inte att se till att direktiv 96/29 efterlevs med avseende på dess bestämmelser om medicinsk övervakning utgjorde ett åsidosättande av artikel 2 i konventionen genom att kommissionen medvetet utsatte klagandens bror för risken för cancerformer som kan uppstå på lång sikt på grund av strålning, vilka inte kontrollerades eller övervakades. Det var en sådan cancerform som han dog av.
(1) Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning (EGT L 159, s. 1).
Full & Egal Universal Law Academy