12.2.2011
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 46/2
Överklagande ingett den 22 november 2010 av Stichting Al-Aqsa av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 9 september 2010 i mål T-348/07, Al-Aqsa mot Europeiska unionens råd
(Mål C-539/10 P)
2011/C 46/03
Rättegångsspråk: nederländska
Parter
Klagande: Stichting Al-Aqsa (ombud: advokaterna A.M. van Eik och M.J.G. Uiterwaal)
Övriga parter i målet: Europeiska unionens råd, Konungariket Nederländerna, Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
—
upphäva den dom som tribunalen meddelade den 9 september 2010 i mål T-348/07 till den del klaganden anför grunder och argument mot motiveringen till denna dom och vidare bifalla klagandens yrkanden i första instans och göra en rättelse av motiveringen för den överklagade domen,
—
förplikta Europeiska unionens råd att ersätta rättegångskostnaderna i båda instanserna.
Grunder och huvudargument
1.
Tribunalen fann i domen av den 9 september 2010 (i mål T-348/07) att med hänsyn till att Sanctieregeling terrorisme 2003 (ministerförordning om terrorism), som utgjorde grunden för att föra upp klaganden i förteckningen, hade upphävts utgjorde avgörandet i det interimistiska förfarandet inte en tillräcklig grund för att klaganden skulle kvarstå i förteckningen. Klaganden (nedan kallad Al-Aqsa) kan godta tribunalens motivering i detta avseende.
2.
I motiveringen till sin dom angav tribunalen att Al-Aqsa saknade stöd för sina grunder. Tribunalen bedömde att Sanctieregeling i samband med avgörandet i det interimistiska förfarandet kunde anses utgöra ett beslut som fattats av ett behörigt nationellt organ och som svarar mot definitionen i artikel 1.4 i gemensam ståndpunkt 2001/931/GUSP om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism (nedan kallad GS). Tribunalen gjorde vidare bedömningen att det med avseende på Al-Aqsa kunde slås fast att termen kännedom har den betydelse som anges i artikel 1.3 k i GS och som föreskrivs i artikel 1.4 i förordning nr 2580/2001. (1)
3.
Klaganden kan inte godta tribunalens bedömning i detta avseende och har därför överklagat målet. Före grunderna kommer klaganden att behandla frågan huruvida överklagandet kan upptas till sakprövning.
4.
Klagandens grunder kan sammanfattas enligt följande: Först och främst överskred tribunalen sin behörighet genom att själv besluta vilken bevisning som ska anses utgöra beslut i den mening som avses i artikel 1.4 i GS (anmärkning 1).
5.
Vidare gjorde tribunalen en oriktig bedömning när den beslutade att Sanctieregeling tillsammans med det interimistiska förfarandet inte kunde anses utgöra ett beslut i den mening som avses i artikel 1.4 i GS (anmärkning 2).
6.
Slutligen överskred tribunalen sin behörighet genom att själv tolka det rättsliga avgörandet, eller gjorde i vart fall en uppenbart oriktig bedömning vid tolkningen av avgörandet (anmärkning 3).
7.
Al-Aqsa yrkar att dess ursprungliga ansökan ska förklaras vara välgrundad och att de angripna besluten ska ogiltigförklaras och göra en rättelse av motiveringen för den överklagade domen.
(1) Rådets förordning (EG) nr 2580/2001 av den 27 december 2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism (EGT L 344, s. 70).
Full & Egal Universal Law Academy