5.3.2011
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 72/5
Talan väckt den 9 december 2010 — Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland
(Mål C-574/10)
2011/C 72/08
Rättegångsspråk: tyska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: G. Wilms och C. Zadra)
Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
—
fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland underlåtit att uppfylla sina förpliktelser enligt artiklarna 2, 9 och 20 i förening med artiklarna 23–55 i direktiv 2004/18/EG (1) genom att kommunen Niedernhausen har upphandlat arkitekttjänster avseende renoveringen av Autalhalle utan anbudsinfordran på Europanivå,
—
förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Föremålet för talan är de tjänstekontrakt med ekonomiska villkor avseende arkitekttjänster som kommunen Niedernhausen i egenskap av upphandlande myndighet har ingått med en ingenjörsbyrå. Trots att de aktuella arkitekttjänsterna avsåg ett och samma byggprojekt, nämligen renoveringen av Autalhalle, tilldelades de en och samma ingenjörsbyrå som separata projekteringstjänster utan att någon upphandling på Europanivå genomfördes. Därmed fastställdes även kontraktsvärdet separat för de olika uppdragen.
De aktuella arkitektkontrakten utgör offentliga tjänstekontrakt med ekonomiska villkor i den mening som avses i artikel 1.2 d i direktiv 2004/18/EG. Arkitekttjänster utgör sådana prioriterade tjänster som avses i bilaga II A, kategori 12 i direktivet.
Kommissionen anser att de aktuella projekteringstjänsterna ingår i ett och samma uppdrag och att det saknas objektiva skäl till att dela upp detsamma i flera separata uppdrag. Det är fråga om deltjänster som planerats, beslutats och genomförts som ett gemensamt projekt avseende renovering av en enda byggnad. De har samma syfte och ingår i ett rumsligt, ekonomiskt och funktionellt sammanhang. Kontraktsvärdet skulle därför ha bestämts med utgångspunkt från det totala värdet av de arkitekttjänster som avser renoveringen. I så fall skulle kontraktsvärdet ha överstigit tröskelvärdet i artikel 7 b i direktiv 2004/18/EG och en anbudsinfordran avseende arkitekttjänsterna skulle ha gjort på Europanivå.
Vad avser renoveringen av Autalhalle är det fråga om en enhetlig byggentreprenad i den mening som avses i europeisk upphandlingsrätt. Detta utgör åtminstone ett starkt indicium för att även motsvarande projektering ska betraktas som en enhetlig upphandling av tjänster. För det fall arkitekttjänster, såsom i förevarande fall, hör till en enhetlig byggentreprenad och innehållet i tjänsterna bestäms av det planerade byggprojektet finns det ingen rimlig grund för att göra en annan bedömning. Arkitekttjänster hör i viss mån ihop med byggentreprenaden. Kommissionen kan inte se varför ett enhetligt byggprojekt skulle kräva flera arkitekttjänster.
Enligt EU-domstolen utgör den omständigheten att de olika delarna har samma ekonomiska och tekniska funktion ett indicium för att det är fråga om en enda upphandling. Det så kallade funktionella synsättet utvecklades visserligen med avseende på byggentreprenader men enligt kommissionen kan samma synsätt tillämpas på tjänstekontrakt. Kriteriet avseende teknisk och ekonomisk enhet är uppfyllt för de enskilda delarna eftersom det är fråga om en enda byggnad.
En i det närmaste godtycklig uppdelning av kontraktet skulle strida mot direktivets ändamålsenliga verkan. Detta skulle nämligen ofta leda till att tröskelvärdena underskrids på ett konstlat sätt och därigenom skulle dessas räckvidd inskränkas. EU-domstolen har i sin fasta praxis betonat vilken betydelse direktiven om offentlig upphandling har för friheten att tillhandahålla tjänster och för en rättvis konkurrens på Europanivå. Dessa mål skulle undermineras av en godtycklig och oriktig uppdelning av enhetliga tjänstekontrakt.
Budgetskäl kan under inga omständigheter utgöra en grund för att dela upp ett enhetligt kontrakt i flera delar. Det skulle strida mot syftet med de europeiska upphandlingsdirektiven att en enhetlig byggentreprenad, som delas upp i flera delar av enbart budgetskäl, enbart därför skulle anses bestå av flera självständiga uppdrag och därmed inskränka direktivets räckvidd. En sådan konstlad uppdelning av en enhetlig upphandling av tjänster är dessutom förbjuden enligt artikel 9.3 i direktivet.
Det är slutligen, vad gäller de aktuella uppdragen, fråga om en enhetlig upphandling av tjänster vars värde vid tiden för anbudsinfordran översteg tröskelvärdena i direktivet. Kontraktet skulle således ha upphandlats på Europanivå enligt de i direktivet föreskrivna förfarandet. Detta har inte skett och svaranden här följaktligen åsidosatt direktiv 2004/18/EG.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, s. 114)
Full & Egal Universal Law Academy