Domstolens beslut (åttonde avdelningen) av den 16 februari 2012 – Brottmål mot Matteo Minesi
(mål C‑279/10)
”Artikel 104.3 första stycket i rättegångsreglerna – Etableringsfrihet – Frihet att tillhandahålla tjänster – Hasardspel – Upptagande av vadhållningsinsatser i samband med sportevenemang – Krav på koncession – Konsekvenser av ett åsidosättande av unionsrätten vid tilldelning av koncessioner – Tilldelning av 16 300 ytterligare koncessioner – Likabehandlingsprincipen och kravet på transparens – Rättssäkerhetsprincipen – Skydd för tidigare koncessionshavare – Nationell lagstiftning – Minsta tillåtna avstånd mellan vadslagningsställen – Tillåtlighet – Gränsöverskridande verksamhet som kan likställas med den som är föremål för koncessionen – Förbud i den nationella lagstiftningen – Tillåtlighet”
1. Frihet att tillhandahålla tjänster – Etableringsfrihet – Restriktioner – Hasardspel – Nationell lagstiftning som vid äventyr av straffrättsliga påföljder förbjuder anordnande av vadhållning utan koncession eller polistillstånd – Avslag på ansökan om koncession eller tillstånd i strid med unionsrätten (Artiklarna 43 EG och 49 EG) (se punkt 7 samt punkt 1 i slutet)
2. Frihet att tillhandahålla tjänster – Etableringsfrihet – Restriktioner – Hasardspel – Nationell lagstiftning som vid äventyr av straffrättsliga påföljder förbjuder anordnande av vadhållning utan koncession eller polistillstånd – Operatör utesluten från en anbudsinfordran som syftade till att bevilja en sådan koncession, i strid med unionsrätten (Artiklarna 43 EG och 49 EG) (se punkt 8 samt punkt 2 i slutet)
3. Frihet att tillhandahålla tjänster – Etableringsfrihet – Hasardspel – Nationell lagstiftning som vid äventyr av straffrättsliga påföljder förbjuder anordnande av vadhållning utan koncession eller polistillstånd – Villkor för att koncessioner som beviljats efter en anbudsinfordran ska förfalla (Artiklarna 43 EG och 49 EG) (se punkt 9 samt punkt 3 i slutet)
Saken
Begäran om förhandsavgörande – Tribunale del Riesame di Verbania – Fri rörlighet för personer – Etableringsfrihet – Frihet att tillhandahålla tjänster – Upptagande av vadhållningsinsatser – Nationell lagstiftning enligt vilken denna verksamhet inte får utövas utan tillstånd och utan en kontroll utifrån hänsyn till den allmänna säkerheten – Skydd för rättssubjekt som har erhållit sådant tillstånd och godkännande genom förfaranden till vilka andra aktörer i samma sektor rättsstridigt nekats tillträde – Fråga om förenligheten med artiklarna 43 EG och 49 EG.
Avgörande
1)
Artiklarna 43 EG och 49 EG samt likabehandlings- och effektivitetsprinciperna ska tolkas så, att de utgör hinder för en medlemsstat – som i strid med unionsrätten har uteslutit en kategori aktörer från att tilldelas koncessioner för att bedriva en ekonomisk verksamhet och som, för att rätta till detta åsidosättande, delar ut ett stort antal nya koncessioner – att skydda marknadsandelar som redan existerande aktörer har förvärvat, genom att bland annat föreskriva om ett minsta avstånd mellan nya koncessionshavares och redan existerande aktörers etableringar.
2)
Artiklarna 43 EG och 49 EG ska tolkas så, att de utgör hinder mot att personer, som är knutna till en aktör som i strid med unionsrätten har uteslutits från att delta i ett upphandlingsförfarande påförs påföljder för att ha bedrivit organiserad verksamhet avseende upptagande av vadhållningsinsatser utan koncession eller polistillstånd, och detta även efter den nya upphandling som genomförts för att gottgöra detta åsidosättande av unionsrätten, i den mån som den nya upphandlingen och tilldelningen av nya koncessioner inte på ett effektivt sätt har gottgjort för den rättsstridiga uteslutningen av nämnda aktör från att delta i den tidigare upphandlingen.
3)
Det följer av artiklarna 43 EG och 49 EG, likabehandlingsprincipen, kravet på transparens samt rättssäkerhetsprincipen att villkoren och bestämmelserna för ett sådant upphandlingsförfarande som det som är aktuellt i målen vid den hänskjutande domstolen, och i synnerhet bestämmelserna om förverkande av koncessioner som tilldelats i samband med en sådan upphandling – såsom bestämmelserna i artikel 23.2 a och 23.3 i förslaget till avtal mellan den självständiga myndigheten för statsmonopolen och den som tilldelas koncession avseende andra hasardspel än spel på hästkapplöpningar – ska vara formulerade på ett klart, precist och entydigt sätt, vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att avgöra.
Full & Egal Universal Law Academy