26.1.2013
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 26/11
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 6 december 2012 (begäran om förhandsavgörande från Högsta förvaltningsdomstolen — Finland) — O., S. mot Maahanmuuttovirasto (C-356/11), och Maahanmuuttovirasto mot L. (C-357/11)
(Förenade målen C-356/11) (1)
(Unionsmedborgarskap - Artikel 20 FEUF - Direktiv 2003/86/EG - Rätt till familjeåterförening - Unionsmedborgare i låg ålder som är bosatta med sina mödrar, vilka är tredjelandsmedborgare, i den medlemsstat i vilken barnen är medborgare - Mödrarna som har ensam vårdnad om unionsmedborgarna har permanent uppehållsrätt i denna medlemsstat - Familjeombildning till följd av att mödrarna gifter om sig med tredjelandsmedborgare och i dessa äktenskap får barn, som också är tredjelandsmedborgare - Ansökningar om familjeåterförening i unionsmedborgarnas ursprungsmedlemsstat - De nya makarna nekas uppehållsrätt på grund av att det saknas tillräckliga försörjningsmedel - Rätten till respekt för familjelivet - Hänsyn till barnens bästa)
2013/C 26/19
Rättegångsspråk: finska
Hänskjutande domstol
Högsta förvaltningsdomstolen
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: O., S. (C-356/11), Maahanmuuttovirasto (C-357/11)
Motpart: Maahanmuuttovirasto (C-356/11), L. (C-357/11)
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Högsta förvaltningsdomstolen — Tolkning av artikel 20 FEUF — Rätt att fritt röra sig och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium — Rätt till familjeåterförening — Uppehållstillstånd i en medlemsstat för en tredjelandsmedborgare, som utan uppehållsrätt är bosatt i medlemsstaten, i en situation där den berörda personens maka, som är tredjelandsmedborgare, vistas lagligen i nämnda medlemsstat och har ett barn som är medborgare i den medlemsstaten, och där den berörda personen inte är förälder till barnet eller har vårdnaden om det — Situation där makarna även har ett gemensamt barn som är tredjelandsmedborgare och som bor tillsammans med dem och med makans barn i den aktuella medlemsstaten
Domslut
Artikel 20 FEUF ska tolkas så, att den inte utgör hinder för att en medlemsstat avslår en tredjelandsmedborgares ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening när nämnde tredjelandsmedborgare avser bo tillsammans med sin maka — som också är tredjelandsmedborgare och som är lagligen bosatt i denna medlemsstat och som i ett första äktenskap har fått ett barn med unionsmedborgarskap — och det barn som fötts i deras äktenskap och som likaledes är tredjelandsmedborgare, förutsatt att detta avslag inte leder till att den berörda unionsmedborgaren berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som ställningen som unionsmedborgare ger, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva.
Direktiv 2003/86 ska tillämpas på sådana ansökningar om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening som är aktuella i de nationella målen. Artikel 7.1 c i detta direktiv ska tolkas så, att medlemsstaterna får kräva bevis för att referenspersonen har stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja referenspersonen och hans eller hennes familjemedlemmar, men vid utnyttjandet av denna möjlighet måste de beakta artiklarna 7, 24.2 och 24.3 i stadgan, enligt vilka medlemsstaterna är skyldiga att, vid prövningen av ansökningar om familjeåterförening, ta hänsyn till de berörda barnens bästa och sträva efter att främja familjelivet samt säkerställa att direktivets syfte eller dess ändamålsenliga verkan inte äventyras. Det ankommer på den nationella domstolen att pröva huruvida de beslut att neka uppehållstillstånd som är aktuella i de nationella målen har fattats med iakttagande av dessa krav.
(1) EUT C 269, 10.9.2011.
Full & Egal Universal Law Academy