1.6.2013
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 156/8
Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 11 april 2013 (begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Amsterdam — Nederländerna) — F.P. Jeltes, M.A. Peeters, J.G.J. Arnold mot Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen
(Mål C-443/11) (1)
(Social trygghet för migrerande arbetstagare - Artikel 45 FEUF - Förordning (EEG) nr 1408/71 - Artikel 71 - Atypisk gränsarbetare som är helt arbetslös och som har behållit personliga och yrkesmässiga band i den medlemsstat där han eller hon hade sin senaste anställning - Förordning (EG) nr 883/2004 - Artikel 65 - Rätt till förmån i bosättningsmedlemsstaten - Utbetalning vägrad av den medlemsstat där den berörda personen hade sin senaste anställning - Tillåtlighet - Relevans av domstolens dom av den 12 juni 1986 i mål 1/85, Miethe - Övergångsbestämmelser - Artikel 87.8 - Begreppet ”oförändrad situation”)
2013/C 156/12
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Rechtbank Amsterdam
Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: F.P. Jeltes, M.A. Peeters, J.G.J. Arnold
Motpart: Raad van bestuur van het Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen
Saken
Begäran om förhandsavgörande — Rechtbank Amsterdam — Tolkning av artikel 45 FEUF, artikel 7.2 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 3), artikel 71 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57) och artiklarna 65 och 87.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, s. 1) — Helt arbetslös gränsarbetare — Rätt till förmåner från bosättningsstaten — Arbetstagare som har behållit personliga och yrkesmässiga band i den medlemsstat där de hade sin senaste anställning och som har större chanser att ta sig in på arbetsmarknaden igen i den medlemsstaten — Medlemsstat som nekar arbetstagaren arbetslöshetsersättning med stöd av den nationella lagstiftningen och endast på grund av bosättningen i en annan medlemsstat
Domslut
1.
Till följd av ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 988/2009 av den 16 september 2009, ska bestämmelserna i artikel 65 i förordning nr 883/2004 inte tolkas mot bakgrund av domstolens dom av den 12 juni 1986 i mål 1/85, Miethe. När det rör sig om en helt arbetslös gränsarbetare som har behållit sådana personliga och yrkesmässiga band med den medlemsstat där han eller hon hade sin senaste anställning att arbetstagaren har störst chanser att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden i den staten ska artikel 65 förstås så, att den ger en sådan arbetstagare möjlighet att, som en kompletterande åtgärd, ställa sig till förfogande för arbetsförmedlingen i den staten, inte för att där erhålla arbetslöshetsersättning utan endast för att där erhålla hjälp till omställning.
2.
Reglerna om fri rörlighet för arbetstagare, som särskilt återfinns i artikel 45 FEUF, ska tolkas så, att de inte utgör hinder för att den medlemsstat där personen i fråga hade sin senaste anställning i enlighet med nationell rätt vägrar att bevilja en helt arbetslös gränsarbetare — som har störst chans att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden i denna medlemsstat — arbetslöshetsersättning på grund av att arbetstagaren inte är bosatt inom denna medlemsstats territorium, eftersom det följer av bestämmelserna i artikel 65 i förordning nr 883/2004, i dess lydelse enligt förordning nr 988/2009, att det är lagstiftningen i bosättningsmedlemsstaten som är tillämplig.
3.
Bestämmelserna i artikel 87.8 i förordning nr 883/2004, i dess lydelse enligt förordning nr 988/2009, ska tillämpas på helt arbetslösa gränsarbetare som, med hänsyn till de band som de har behållit i den medlemsstat där de hade sin senaste anställning, uppbär arbetslöshetsersättning från den staten med stöd av den medlemsstatens lagstiftning, i enlighet med artikel 71 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 och i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 592/2008 av den 17 juni 2008.
Begreppet ”oförändrad situation”, i den mening som avses i artikel 87.8 i förordning nr 883/2004, i dess lydelse enligt förordning nr 988/2009, ska bedömas mot bakgrund av den nationella lagstiftningen på området för social trygghet. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva huruvida arbetstagare såsom M.A. Peeters och J.G.J. Arnold uppfyller de villkor som uppställs i nämnda lagstiftning för att kunna göra anspråk på ett återupptagande av utbetalningarna av den arbetslöshetsersättning som de, i enlighet med artikel 71 i förordning nr 1408/71 i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning nr 118/97 och i dess lydelse enligt förordning nr 592/2008, uppburit med stöd av den aktuella lagstiftningen.
(1) EUT C 355, 3.12.2011.
Full & Egal Universal Law Academy