23.7.2011
SV
Europeiska unionens officiella tidning
C 219/3
Begäran om förhandsavgörande framställd av Grondwettelijk Hof (Belgien) den 28 april 2011 — All Projects & Developments NV m,fl.
(Mål C-203/11)
2011/C 219/05
Rättegångsspråk: nederländska
Hänskjutande domstol
Grondwettelijk Hof (Belgien)
Part(er) i målet vid den nationella domstolen
Sökande:
All Projects & Developments NV
Bouw- en Coördinatiekantoor Andries NV
Belgische Gronden Reserve NV
Bouwonderneming Ooms NV
Bouwwerken Taelman NV
Brummo NV
Cordeel Zetel Temse NV
DMI Vastgoed NV
Dumobil NV
Durabrik NV
Eijssen NV
Elbeko NV
Entro NV
Extensa NV
Flanders Immo JB NV
Green Corner NV
Huysman Bouw NV
Imano BVBA
Immpact Ontwikkeling NV
Invest Group Dewaele NV
Invimmo NV
Kwadraat NV
Liburni NV
Lotinvest NV
Matexi NV
Novus NV
Plan & Bouw NV
7Senses Real Estate NV
Sibomat NV
Tradiplan NV
Uma Invest NV
Versluys Bouwgroep BVBA
Villabouw Francis Bostoen NV
Willemen General Contractor NV
Wilma Project Development NV
Woningbureau Paul Huyzentruyt NV
Intervenienter:
Ministerrådet
Regionen Flanderns regering
Immo Vilvo NV
PSR Brownfield Developers NV
College van de Franse Gemeenschapscommissie
Regionen Valloniens regering
Tolkningsfrågor
1.
Ska artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eventuellt jämförda med kommissionens beslut 2005/842/EG av den 28 november 2005 om tillämpningen av artikel 86.2 i EG-fördraget på statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, tolkas som ett krav på att de åtgärder som anges i artiklarna 3.1.3, 3.1.10, 4.1.20 3 § andra punkten, 4.1.21 och 4.1.23 i regionen Flanderns dekret av den 27 mars 2009 rörande mark- och fastighetspolitiken (decreet betreffende het grond- en pandenbeleid) (nedan kallat mark- och fastighetsdekretet eller dekretet) ska anmälas till Europeiska kommissionen innan nämnda bestämmelser antas eller träder i kraft?
2.
Är det nödvändigt att pröva huruvida ett system som innebär att privata aktörer vars fastighetsindelning eller byggprojekt uppgår till en viss minimistorlek är skyldiga att avsätta minst 10 procent och högst 20 procent av de indelade fastigheterna eller bostäderna till subventionerat boende — antingen in natura eller genom att betala ett belopp på 50 000 euro för varje subventionerad tomt eller bostad som inte genomförts — är förenligt med etableringsfriheten, friheten att tillhandahålla tjänster eller principen om fri rörlighet för kapital, eller om systemet ska betraktas som ett komplext system och det därför är nödvändigt att pröva om det är förenligt med var och en av dessa friheter?
3.
Är artikel 2.2 a och 2.2 j i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden tillämplig på en obligatorisk skyldighet för privata aktörer att uppföra subventionerade bostäder och lägenheter, där varje enskilt avstyckningstillstånd eller bygglov för ett projekt av en viss minimistorlek knytas till en i lag fastställd social skyldighet som innebär att de uppförda subventionerade bostäderna köps in till ett i förväg fastställt maximipris av allmännyttiga bostadsbolag så att dessa sedan kan hyra ut dem till en vid krets av privatpersoner, eller som i stället för att säljas till allmännyttiga bostadsbolag boende säljs direkt till privatpersoner som tillhör nämnda personkrets?
4.
Om den tredje tolkningsfrågan besvaras jakande, ska i så fall begreppet ”krav som ska utvärderas” i artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden tolkas så, att detta begrepp omfattar en skyldighet för privata aktörer att utöver, eller som del av, sin vanliga verksamhet bidra till att det byggs subventionerade bostäder och sedan till ett fastställt maximipris överlåta de uppförda bostäderna till eller via halvoffentliga organ, trots att nämnda privata aktörer saknar vidare initiativrätt på marknaden för subventionerade bostäder?
5.
Om den tredje tolkningsfrågan besvaras jakande, får den nationella domstolen knyta en sanktion, och i så fall vilken, till
a)
fastställandet att ett nytt krav enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden inte ska utvärderas på ett specifikt sätt enligt artikel 15.6 i nämnda direktiv,
b)
fastställandet att det nya kravet inte har anmälts enligt artikel 15.7 i nämnda direktiv?
6.
Om den tredje tolkningsfrågan besvaras jakande, ska begreppet ”otillåtna krav” i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden tolkas så, att inte enbart ett nationellt system i vilket tillgången till eller utövandet av en tjänsteverksamhet knyts till ett visst krav strider mot detta begrepp, i enlighet med de villkor som anges i nämnda artikel, utan även ett system i vilket det endast föreskrivs att underlåtelsen att uppfylla kravet i fråga får till följd att den ekonomiska ersättningen för utövandet av en tjänst som tjänsteleverantören enligt lag är skyldig att utöva bortfaller och att den ekonomiska säkerheten för utövandet av tjänsten inte återbetalas?
7.
Om den tredje tolkningsfrågan besvaras jakande, ska begreppet ”konkurrerande aktörer” i artikel 14.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden tolkas så, att detta begrepp även är tillämpligt på ett offentligt organ vars uppgifter till viss del kan överlappa tjänsteleverantörernas uppdrag, om dessa fattar de beslut som avses i artikel 14.6 och samtidigt är skyldiga att, som sista steget i en kaskadmodell, köpa in de subventionerade bostäder som en tjänsteleverantör har uppfört för att fullgöra den sociala skyldighet som denne har ålagts?
8.
a)
Om den tredje tolkningsfrågan besvaras jakande, ska begreppet ”tillståndsförfarande” i artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden tolkas så, att detta begrepp är tillämpligt på intyg som ett offentligt organ lämnar efter att det ursprungliga avstyckningstillståndet eller bygglovet redan har beviljats, och dessa är nödvändiga för att ha rätt till viss ersättning för fullgörandet av en social skyldighet som enligt lag var knuten till det ursprungliga tillståndet och samtidigt är nödvändiga för att kunna kräva återbetalning av den ekonomiska säkerhet som tjänsteleverantören har tvingats ställa till det offentliga organet?
b)
Om den tredje tolkningsfrågan besvaras jakande, ska begreppet ”tillståndsförfarande” i artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden tolkas så, att detta begrepp är tillämpligt på ett avtal som en privat aktör enligt lag är skyldig att ingå med ett offentligt organ inom ramen för försäljning genom det offentliga organets försorg av en subventionerad bostad som den privata aktören har uppfört för att in natura fullgöra en social skyldighet som automatiskt knyts till ett avstyckningstillstånd eller bygglov, med beaktande av att ingåendet av avtalet är ett villkor för att tillståndet eller bygglovet ska kunna beviljas?
9.
Ska artiklarna 46 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas så, att de utgör hinder för ett system som medför att beviljandet av bygglov eller avstyckningstillstånd för ett projekt av en viss storlek automatiskt knytas till en social skyldighet som består i att en viss procentandel av byggprojektet ska avsättas för uppförandet av subventionerade bostäder som upp till ett visst fastställt pristak sedan ska säljas till, eller via, ett offentligt organ?
10.
Ska artikel 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt tolkas så, att den utgör hinder för ett system som medför att beviljandet av bygglov eller avstyckningstillstånd för ett projekt av en viss storlek automatiskt knytas till en social skyldighet som består i att en viss procentandel av byggprojektet ska avsättas för uppförandet av subventionerade bostäder som upp till ett visst fastställt pristak sedermera ska säljas till, eller via, ett offentligt organ?
11.
Ska begreppet ”offentliga byggentreprenadkontrakt” i artikel 1.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster tolkas så, att det är tillämpligt på ett system som medför att beviljandet av bygglov för ett projekt av en viss storlek automatiskt knyts till en social skyldighet som består i att en viss procentandel av byggprojektet ska avsättas för uppförandet av subventionerade bostäder som upp till ett visst fastställt pristak sedermera ska säljas till, eller via, ett offentligt organ?
12.
Ska artiklarna 21, 45, 49, 56 och 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 22 och 24 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG, tolkas så, att de utgör hinder för det system som har införts genom del 5 i regionen Flanderns dekret av den 27 mars 2009 rörande mark- och fastighetspolitiken — vilken har rubriken ”Att bo i sin egen region” (Wonen in eigen streek), det vill säga det system genom vilket överlåtelsen av tomter och byggnader som uppförts på dessa i vissa så kallade målkommuner knyts till ett krav på att köparen eller hyresgästen kan visa att de har tillräcklig anknytning till kommunen i den mening som avses i artikel 5.2.1 2 § i dekretet?
Full & Egal Universal Law Academy